I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar på textuppgifter i matematik samt exempel på hur läraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket är syftet med studien. Metoden som använts är aktionsforskning. Exempel på svårigheter är språkbrister i svenska och matematik, som stänger ute och orsakar låsningar för eleven. Andra orsaker är brister i lärandets grundförutsättningar som klassrumsklimat med arbetsro och lärarens förväntningar. Läraren kan genom sitt sätt att förklara på olika sätt nå eleven vilket leder till en progression. Vid problemlösning är det viktigt att låta eleven få uttrycka sina tankar genom att rita och skriva. Lärarens uppgift är då att koppla tillbaks till texten under lösningen och vid behov använda laborativa hjälpmedel för att aktivera fler sinnen.

Följande studie undersöker kvalitativt hur lärare undervisar elever i matematiksvårigheter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter. Studien undersöker även om lärarnas undervisning och arbetssätt har några likheter med etablerade strategier för arbete med textproblem. Resultatet består av två delar där vi inleder med att redogöra för lärarnas arbetssätt, för att i den andra delen beskriva de likheter som finns mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns flera likheter mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Framförallt är det likheter till kogntiva- och kombinerade strategier som kunnat identifieras. I studien har sociokulturell teori använts för att analysera datan.

Studien fokuserar på problemlösning inom matematik. Studien åskådliggör tillgängligheten av olika modaliteter i problemlösningsuppgifter inom två läromedel för årskurs 6. En jämförelse och analys besvarar vilka modaliteter som finns tillgängliga och dess roll samt på vilket sätt eleverna uppmanas att använda modaliteterna i problemlösningsprocessen. För att förenkla studien har en analysmodell använts med fokus på det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Inom socialsemiotiken finns begreppet multimodalitet som tar sin utgångspunkt i olika slags modaliteter, exempelvis ord, symboler och gester som behövs för att tolka världen och skapa mening. Resultatet visar att det finns ett flertal modaliteter som är tillgängliga i problemlösningsuppgifterna och att dess roll ser olika ut. Diskussionen visar att läromedlen ofta ger en given modalitet och att eleven inte uppmanas att välja. Det behövs därför större utrymme för eleven att själv välja modalitet.

Följande uppsats är en systematisk litteraturstudie där vi undersöker relationen mellan elever i matematiksvårigheter och textbaserade problemlösningsuppgifter. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder elever i matematiksvårigheter möter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter samt vilka lösningsstrategier som kan underlätta arbetet. Resultatet består av två delar där den första delen beskriver vilka krav textbaserade problemlösningsuppgifter ställer på lösaren samt vilka hinder detta utgör för elever i matematiksvårigheter. Den andra delen beskriver de strategier som visat sig framgångsrika för elever i svårigheter samt vilken effekt strategierna har för dessa.  Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns flera hinder som är starkt kopplade till elever i matematiksvårigheter och som påverkar deras möjligheter att lösa sådana uppgifter. Det presenteras även sex stycken lösningsstrategier som visat sig ge positiva effekter för elever i matematiksvårigheter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter.