Syftet med denna uppsats har varit att undersöka villkoren för fritidspedagoger att arbeta med informations- och kommunikationsteknik (nedan förkortat IKT) på fritidshemmet med hjälp av en kvalitativ metod (intervjuer). Det teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är fenomenologi, och därav blev resultatet av min uppsats tre livsvärldar inom IKT som informanterna i studien konstruerade. Dessa tre livsvärldar blev motivation, förutsättningar och kunskap. De informanter som konstruerat dessa livsvärldar är 4 fritidspedagoger och 3 personer som har IKT-ansvar som en del av sina arbetsdagar. Resultatet visade att de tre kategorierna gick in i varandra, men tyngdpunkten låg ändå i kategorin motivation. Fritidspedagogers arbete med IKT är beroende av hur pass motiverade och drivna de är som pedagoger kring just fenomenet IKT. Att vissa förutsättningar saknas, som till exempel planeringstid eller kunskaper kring området, påverkar också i hur stor utsträckning pedagoger använder IKT. Slutsatsen blir därför att användandet av IKT på fritidshem beror dels på hur motiverade fritidspedagogerna är kring att söka kunskap och arbeta med IKT, dels på hur starkt motiverad ledningen på skolorna är med att arbeta med IKT. Det vill säga hur pass motiverade de olika yrkeskategorierna inom skolan är för att ge bra förutsättningar till fritidspedagoger för att kunna arbeta med IKT.

Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.         I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.         Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär. Tolkningen av den verbala texten samt notationen utgjorde stommen för vad som skulle kommuniceras, och tankarna på en närvarande publik påverkade både instrumentet och själva tolkningen. Interpretations-processen präglades i hög grad av en växelverkan mellan praktiskt musicerande och reflektion, och av pendlandet mellan del och helhet, förförståelse och förståelse. Interpreten fungerade i hög grad som medkompositör, och skapandet präglades av både spontanitet och övervägda val.         Interpretens olika val och ställningstaganden speglas i de klingande gestaltningar som återfinns på skivan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de skapar gynnsamma och främjande miljöer utifrån olika storlekar på barngruppen. Vidare är syftet att ta reda på uppfattningarna från förskollärarna och ställa det mot tidigare forskning. Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i fem olika kommuner. Studiens resultat visar på att det finns både likheter och skillnader i arbetssätten med olika stora barngrupper. Vi kan dra slutsatsen att det är fördelningen mellan antalet barn och antalet pedagoger som styr arbetet och indelningen av barngruppen, men även hur miljön är utformad. Detta belyser vilka konsekvenser det kan bli för barns lärande och utveckling i förskolan.

My experienced- and scientific based essay describes de communicative issues I experience with a specific couple of parents at my preschool. These issues are also applicable in a more general perspective regarding the communication between the preschool and the home. The reflection helps me to reach a deeper understanding of what communication is and the challenges that can arise when the preschool meets the home. Moreover, the reflection helps me to consider whether it is useful to see this from a power related perspective and what the preschool’s curriculum says about cooperation between the preschool and the home. I am trying to view the problematic issues from the parents’ point of view and thereby attend their position. My aim is to study the meaning of communication between pedagogues and parents in the preschool in order to be able to see the consequences that arise for the child when the communication fails. I also aim to illuminate the power relationship that takes place between parents and pedagogues. My question formulations are: Does my dilemma regard power and who possesses the most power in the meeting at the preschool; the pedagogues or the parents? What happens to the child when communication problems arise between pedagogues and parents? My conclusion is that it is difficult to really know how another person experience a situation and it is a bit of a chance when one is to interpret. Furthermore, I find that situations of this sort rarely can be solved by stating that there is a right or a wrong. Human relationships consist of grey zones where the specific situation often decides how it is most appropriate to act. / Min erfarenhets- och vetenskapsbaserade essä beskriver de kommunikativa svårigheter jag upplever med ett specifikt föräldrapar på min förskola. Dessa problem är även applicerbara ur ett mer generellt perspektiv vad gäller kommunikationen mellan förskolan och hemmet. Reflektionen hjälper mig till fördjupning av vad kommunikation är och vilka utmaningar som kan uppstå när förskolan och hemmet möts. Vidare hjälper reflektionen mig att överväga huruvida det är aktuellt att se detta ur ett maktrelaterat perspektiv och vad förskolans läroplan säger om samarbetet mellan förskolan och hemmet. Jag försöker ta möjligheten att se problematiken även ur föräldrarnas perspektiv och därigenom inta deras position. Vad gör att de agerar som de gör och vad gör att jag reagerar som jag gör? Mitt syfte är att studera kommunikationens betydelse mellan pedagoger och föräldrar i förskolan för att kunna se vilka konsekvenser som uppstår för barnet när kommunikationen brister. Jag ämnar även belysa maktrelationen som råder mellan föräldrar och pedagoger. Mina frågeställningar är: Handlar mitt dilemma om makt och vem som innehar störst makt i mötet på förskolans arena; pedagogerna eller föräldrarna? Vad sker med barnet när det uppstår kommunikationsproblem mellan pedagoger och föräldrar? Jag kommer fram till att det är svårt att verkligen veta hur en annan part upplever en situation och det blir lite av en chansning när man ska göra denna tolkning. Vidare finner jag att situationer av detta slag sällan kan lösas genom att säga att något alltid är rätt eller fel. Mänskliga relationer präglas av gråzoner där den specifika situationen ofta avgör hur det är lämpligast att agera.

Tidigare forskning visar på att mobbning och kränkande behandling påverkar den sociala miljön. Orsaker till mobbning kan finnas i miljön och beskrivs utifrån olika förklaringsmodeller (teorier). Biologisk förklaring kan kortfattat beskrivas som att man blir en hackkyckling i en hönsgård. Socialpsykologisk förklaringsmodell beskrivs kort som en teaterpjäs med olika roller som pluggis och nörd. Det har gjorts studier på fritidslärares upplevelser av mobbning som visat att lärarna upplever att känslomässiga svårigheter och negativa associationer var och är ett stort problem i skolan.Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärarnas uppfattningar av elevernas livsvärld i skola och fritidshem med fokus på mobbning och social miljö. Detta är viktigt att undersöka för att få reda på hur fritidslärare tänker om och förstår sig på elever, hur de förstår vad mobbning är samt vilka samband mellan mobbning och miljö som de uppfattar. Denna förståelse kan i sin tur påverka hur de arbetar i sitt jobb. Denna studie är inspirerad av hermeneutiken som innebär, tolka, översätta och förklara. Det handlar inte om att hitta sanningen utan hitta aspekter på ett fenomen som kan öka förståelsen av den. Sju fritidspedagoger i Norrland, Sverige intervjuades och fick besvara frågor gällande elevernas livsvärld i skola och fritidshem, samt frågor om den sociala miljön och mobbning. Det empiriska materialet analyserades i sex olika steg där den bland annat koncentrerades, kategoriserades och tolkades. Resultatet visar på att lärarna har olika uppfattningar om vad som egentligen är mobbning. De upplevde att eleverna har svårt att hantera motgångar och svårigheter i både det sociala samspelet och konfliktlösning. Fritidslärarna kunde se ett interagerande samband mellan den sociala miljön och mobbning som påverkar och begränsar varandra. Fritidslärarna ansåg att ett värdegrundsarbete, från förskolan till gymnasiet, ska genomsyra undervisningen och skapa en helhet för eleverna. Slutsatserna som kunde dras utifrån detta var att det är viktigt med en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Även att vuxennärvaro, gruppstärkande arbete och fritidslärarnas egna uppfattningar kan påverka deras arbete i fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

The aim of this bachelor’s thesis is to examine parents’ and librarians’ views on censorship in children’s library. Similarities and differences between the opinion of librarians, and parents with children in the age of 0 to 12 years, have been examined. To analyse the result Jürgen Habermas’ theory of lifeworld and system has been used, together with research, mostly from USA, about censorship of children’s library. There is not much research available on censorship at children's libraries in Sweden, instead newspaper articles on controversial children's literature have been used in this paper to shed light upon the current Swedish views on censorship in children's libraries. Qualitative interviews with two librarians, working in the children’s library, and two parents, with children who visit the children's library regularly, were made. In summary, the research shows that there are actually not many differences in opinion of censorship in children’s library between the parents and librarians. A new question arises: why do we have a discussion in media about censorship of children’s library, when the respondents of this research think the controversial books should not be moved. And is it coincidental that all our respondents shared the same view on censorship of children's literature, or is it the common opinion among children's librarians and parents of younger children in Sweden?

Denna studie har till syfte att undersöka hur förskollärare upplever undervisningsbegreppet i förskolan. För att undersöka detta har data samlats in med hjälp av semi-/halvstrukturerade intervjuer med sex förskollärare samt analyserats utifrån kvalitativ analys. Fenomenologi, med inriktning på 'livsvärlden' ur Merleau-Ponty har varit den teoretiska utgångspunkten. Resultatet av studien visar att förskollärare inte är vana vid begreppet undervisning, trots kravet på undervisning i förskolan enligt skollag sedan 2010. Studien visar även hur förskollärare upplever att förskollärarutbildningen behöver ta upp undervisning mer i utbildningen för att nyexaminerade förskollärare ska kunna berika verksamheterna. Studiens största slutsats pekar på att förskollärare inte kommer förändra deras arbetssätt med undervisningsbegreppet utan endast hur de uttrycker sig kring sitt undervisningsarbete. De betonar vikten av förskolans tradition med lärandeprocesser, att det är dessa som skapar förutsättningarna för undervisning i förskola, att det är processen till lärande som är viktigast. / This study aims at investigating how preschool-teachers experience the concept of eduction in preschool. To investigate this, data has been collected using semi-/half-structured interviews with six preschool-teachers and analyzed based on qualitative analysis. Phenomenology, focusing on the 'life-world' of Merleau-Ponty has been the theoretical framework. The result of the study shows that preschool-teachers are not used to the concept of education, despite the requirement for education in preschools according to Swedish education-law since 2010. The study also shows how preschool-teachers perceive that preschool education needs to be taught more in education so that newly graduated preschool-teachers can enrich the daily operations. The main conclusion of the study indicates that preschool-teachers will not change their way of working with the concept of education, but only how they express themselves about their teaching work. They emphasize the importance of preschool's tradition of learning processes, that these are the ones that create the prerequisites for education in preschool, that it is the process of learning that is most important. / <p>Examensarbete i förskollärarprogrammet (210 hp)</p><p></p><p>Betyg: A</p>

Studien har fokus på hur ett antal förskollärare tolkar sitt uppdrag när det gäller barns skriftspråkande i förskolan. De två problemformuleringen är följande; Hur tolkar ett antal förskollärare sitt uppdrag när det gäller barns lärande och villkor av skriftspråket? Hur ser ett antal förskollärare på sina förutsättningar att stödja barns skrivande med utgångspunkt i att barn är meningsskapande i sitt sätt att använda skriftspråket? Det teoretiska ramverket utgörs av tre förekommande perspektiv eller synsätt på barns skriftspråksutveckling. De är sociokulturellt perspektiv, kognitivt perspektiv och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Begreppet livsvärld intar en övergripande ram för att ytterligare vägleda analysen av forskningsfrågorna utifrån att studiens studieobjekt är förskollärare. Metodansats är hermeneutisk eftersom det är förskollärarnas berättelser och deras tolkning av sitt uppdrag som är i fokus i studien och därmed används också intervjuer i form av samtalsguider. Förskollärarna tolkningar lyfts fram utifrån ett antal kategorier som framkom under arbetet med resultat och analys. I analysen av resultatet framkommer en splittrad bild men även till viss del en samstämmig bild av förskollärarnas tolkning av sitt uppdrag när det gäller skriftspråkande i förskolan. Den splittrade bilden handlar om hur barn lär om skriftspråket och vad som ska ingå i undervisningen om skriftspråket i förskolan. Samstämmigheten handlar om att utbildning behövs för att höja förskollärares kompetens. En slutsats blir att  det behövs tydliga direktiv om hur uppdraget ska tolkas gällande undervisning av skriftspråket i förskolan. I slutdiskussionen uppmärksammas också de möjligheter förskolebarn har att lära om skriftspråket utifrån förskolelärarnas tolkning av sitt uppdrag. / The study has a focus on the way that a number of preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy in preschool. The two research questions are: how do these preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy learning and opportunities? How do these preschool teachers regard their qualifications to support children’s writing with the starting point that children are using literacy meaningfully? The theoretical frameworks include three perspectives or approaches on children’s written language development. They are sociocultural perspective, cognitive perspective and developing educational perspective. The concept livsvärld or lifeworld provides an overall frame to further direct the analysis of the studies and research questions since the object of the study is the preschool teacher. The methodological approach is hermeneutic since it is the preschool teachers` narrative and interpretations of their assignment that are in focus, and therefore interviews have been used as a form of dialog guide. The preschool teachers’ interpretations highlight a number of categories that emerged from the analysis. In the analysis of the results, there emerged a fragmented picture but also some area of agreement and concordance amongst the views of the preschool teachers regarding their interpretations of their assignment regarding children’s literacy in preschool. The fragmented picture is about how preschool children learn about literacy and what should be included in teaching about literacy in preschool. The consistent picture is that there is a need for more training to increase their competence in relation to how preschool children learn about literacy. A conclusion is that there is a need for distinct guidance about how to interpret the assignment of beginning the teaching of literacy in preschool. In the final discussion, attention is also drawn to preschool children’s opportunity to learn about literacy based on the preschool teacher’s interpretation of their assignment.

I essäns form utforskar jag i den här uppsatsen gränser och förhållningssätt för arbete och privatliv.  Jag reflekterar kring hur arbete tar plats i min yrkespraktik där jag lever och verkar till stora delar på samma ställe, Färentuna Hälsoträdgård, en tillrättalagd mötesplats för hälsofrämjande, förebyggande och läkande för främst psykosocial och existentiell hälsa. Genom mitt skrivande undersöker jag också hur min riktning att sammanlänka de olika delarna i livet kan påverka de möten som uppstår med människor jag arbetar för. I essän låter jag gestaltande berättelser från mitt yrkesliv, genom min egen röst, gå i dialog med bland annat R Paulsen, A Gorz i tankar rörande arbete, H Arendt om människans villkor och E Fromm och M Buber med resonemang om livsvärldar och möten. Eftersom en del av mitt arbete och liv innebär att ta hjälp av natur och konstuttryck lyssnar jag också på forskare och skribenter inom dessa områden för att fördjupa reflektionen. Undersökningens resultat uttrycker ett behov av en alternerande rörelse mellan olika definitioner för arbete och roller. / In the form of an essay I explore, in this text, limits and approach for work and private life. I reflect on how the work takes place in my professional practice where I live and work, most of the time, in the same place, Färentuna Hälsoträdgård, a prearranged garden, an area, for health promotion, disease prevention an healing for psychosocial and existential health. Through my writing I also examines how my direction to link the different parts of life can affect the meetings that occur with people I work for. In the essay I let the stories from my professional life, by my own voice, go to dialog with for example R Paulsen, A Gorz and thoughts concerning work, H Arendt about human conditions and E Fromm and M Buber with reasoning about life-worlds and meetings. As part of my work and life means taking the help of nature and art expressions, I also listen to researchers and writers in these areas to deepen the reflection. The survey results are expressing a need for an alternating movement between different definitions of work and roles.