Studien har fokus på hur ett antal förskollärare tolkar sitt uppdrag när det gäller barns skriftspråkande i förskolan. De två problemformuleringen är följande; Hur tolkar ett antal förskollärare sitt uppdrag när det gäller barns lärande och villkor av skriftspråket? Hur ser ett antal förskollärare på sina förutsättningar att stödja barns skrivande med utgångspunkt i att barn är meningsskapande i sitt sätt att använda skriftspråket? Det teoretiska ramverket utgörs av tre förekommande perspektiv eller synsätt på barns skriftspråksutveckling. De är sociokulturellt perspektiv, kognitivt perspektiv och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Begreppet livsvärld intar en övergripande ram för att ytterligare vägleda analysen av forskningsfrågorna utifrån att studiens studieobjekt är förskollärare. Metodansats är hermeneutisk eftersom det är förskollärarnas berättelser och deras tolkning av sitt uppdrag som är i fokus i studien och därmed används också intervjuer i form av samtalsguider. Förskollärarna tolkningar lyfts fram utifrån ett antal kategorier som framkom under arbetet med resultat och analys. I analysen av resultatet framkommer en splittrad bild men även till viss del en samstämmig bild av förskollärarnas tolkning av sitt uppdrag när det gäller skriftspråkande i förskolan. Den splittrade bilden handlar om hur barn lär om skriftspråket och vad som ska ingå i undervisningen om skriftspråket i förskolan. Samstämmigheten handlar om att utbildning behövs för att höja förskollärares kompetens. En slutsats blir att  det behövs tydliga direktiv om hur uppdraget ska tolkas gällande undervisning av skriftspråket i förskolan. I slutdiskussionen uppmärksammas också de möjligheter förskolebarn har att lära om skriftspråket utifrån förskolelärarnas tolkning av sitt uppdrag. / The study has a focus on the way that a number of preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy in preschool. The two research questions are: how do these preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy learning and opportunities? How do these preschool teachers regard their qualifications to support children’s writing with the starting point that children are using literacy meaningfully? The theoretical frameworks include three perspectives or approaches on children’s written language development. They are sociocultural perspective, cognitive perspective and developing educational perspective. The concept livsvärld or lifeworld provides an overall frame to further direct the analysis of the studies and research questions since the object of the study is the preschool teacher. The methodological approach is hermeneutic since it is the preschool teachers` narrative and interpretations of their assignment that are in focus, and therefore interviews have been used as a form of dialog guide. The preschool teachers’ interpretations highlight a number of categories that emerged from the analysis. In the analysis of the results, there emerged a fragmented picture but also some area of agreement and concordance amongst the views of the preschool teachers regarding their interpretations of their assignment regarding children’s literacy in preschool. The fragmented picture is about how preschool children learn about literacy and what should be included in teaching about literacy in preschool. The consistent picture is that there is a need for more training to increase their competence in relation to how preschool children learn about literacy. A conclusion is that there is a need for distinct guidance about how to interpret the assignment of beginning the teaching of literacy in preschool. In the final discussion, attention is also drawn to preschool children’s opportunity to learn about literacy based on the preschool teacher’s interpretation of their assignment.