The purpose of this essay has been to monitor the thoughts and feelings of young adults/adults about the physical church as a space for spiritual health. It has been done with the help of three pictures in A3 format depicting three spaces in different churches where the seven informants were asked to grade the potential for existential health in each space on a scale of 1-10 on eight questions. The eight questions were based on WHO:s eight aspects of spiritual health. They were also asked to rank the churches in order of most to least pleasant. The result was that the two pictures that depicted churches belonging to Svenska kyrkan were ranked high in all questions. Bromma kyrka was the church who five informants found most pleasant and two informants found Adolf Fredriks kyrka most pleasant. Kyrkan vid Brommaplan were always picked as the least pleasant. A reason that the results came out the way they did is that most of the informants had experience in churches like Bromma kyrka och Adolf Fredrik and not so much in churches like kyrkan vid Brommaplan. Many of the informants viewed themselves as cultural Christians and had connections to Svenska kyrkan at some point. That could be a reason behind their ability to read and understand the rooms connected to Svenska kyrkan. As a whole the essay made clear that the informants thought of the pictures of spaces as more good than bad in the spiritual health aspect.

No description available.

Forskning visar på att bristande utveckling och kunskap preventivt inom existentiell hälsa möjligtvis påverkar ökningen av ett sämre hälsotillstånd och ohälsosam livsstil. Vikten av att utveckla kunskap inom existentiell hälsa men även att arbeta ur ett promotivt synsätt kan vara nödvändigt att effektivisera och framföra. Följande studie har därför fokuserat på att utveckla kunskapen om sjundedagsadventisters välbefinnande som nödvändigtvis kan effektivisera forskningsområdet, främst i Europa, där endast ringa forskning kring sjundedagsadventister och hälsa föreligger. Generellt förekommer mer kvantitativ forskning kring sjundedagsadventister och hälsa vilket leder till att få kvalitativa studier har tillämpats. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att belysa hur religionens betydelse stärker välbefinnandet hos sjundedagsadventister. En kvalitativ forskningsdesign med kvalitativ innehållsanalys tillämpades i form av semistrukturerade individuella intervjuer. Urvalet av deltagare innefattade medlemmar över 18 år från sjundedagsadventistiska kyrkan. Teorierna som tillämpades och kopplades samman i studien var Parks meningsskapande system och Van Deurzens teori. Resultatet från studien utformades av fyra huvudkategorier i form av hälsobudskapet, meningsfullhet, gemenskap och återhämtning. Slutsatsen i studien inkluderar och bekräftar tidigare studiers forskningsresultat kopplat till religionens betydelse på hälsan. Denna studie kan stå till grund för fortsatt kvalitativ forskning kopplat till sjundedagsadventister och välbefinnande men även generell forskning kopplat till religion och hälsa

Existentiell hälsa: ett naturligt inslag i arbetsterapi – Arbetsterapeuters uppfattningar om hur de integrerar existentiell hälsa i sitt arbete. Som arbetsterapeut kan man möta personer med psykisk ohälsa som bär på existentiella funderingar. Psykisk ohälsa benämns som ett folkhälsoproblem och utgör en stor del av pågående sjukfall i Sverige. Att bemöta och involvera existentiell hälsa i arbetsterapi är därför viktigt för att stödja dessa individer till ökad hälsa och delaktighet. Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar av hur de integrerar existentiell hälsa för personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod valdes där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna rekryterades via snöbollsurval och var arbetsterapeuter inom olika verksamhetsområden runt om i Sverige. En kvalitativ innehållsanalys resulterade i en huvudkategori: Existentiell hälsa är ett naturligt inslag i arbetsterapi och tre kategorier: Miljön utgör ett verktyg för att beröra aspekterna i existentiell hälsa, Använda aktiviteter för att väcka tankar och inre känslor samt I samtal medvetandegörs och stärks den existentiella hälsan. Samtliga kategorier har tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att existentiell hälsa uppfattades av arbetsterapeuterna som ett naturligt inslag i arbetsterapi och integrerades mer eller mindre avsiktligt gentemot målgruppen med psykisk ohälsa. Den existentiella dimensionen integrerades på olika sätt, genom miljön, aktivitet och samtal. / Existential health: A natural element in occupational therapy - Occupational therapists’ perceptions of how they integrate existential health into their work.Occupational therapists can meet people with mental illness who carry existential thoughts. Mental illness is described as a public health problem in Sweden. Involving existential health in occupational therapy is therefore necessary to increase health and participation. The purpose of the study was to describe Occupational Therapists’ perceptions of how they integrate existential health for people with mental illness.  A qualitative method was chosen where data were collected through semi-structured interviews. The participants were recruited through snowball sampling and were occupational therapist in different institutions around Sweden. A qualitative content analysis resulted in a main category: Existential health is a natural element in occupational therapy and three categories: The environment is used as tool for touching the aspects of existential health, Activities is used to awaken thoughts and feelings and In conversation the existential health is made conscious and strengthened. The conclusion was that existential health was perceived by Occupational Therapists’ as a natural element in occupational therapy and was more or less intentionally integrated towards the target group with mental illness. The existential dimension was integrated through the environment, activities and conversation.

Denna kvalitativa studie, som bygger på två svenska avhandlingar, fokuserar unga kvinnors existentiella frågor i förhållande till deras liv, framtid och livsval. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor som söker psykoterapi hanterar frågor som dessa interpersonellt, dvs. med föräldrar och andra vuxna, respektive intrapsykiskt. Metoden var kvalitativ med en kvalitativ djupintervju och tematisk analys. Det teoretiska ramverket utgick från den ”existentiella dimensionen” som hämtades från antropologisk psykiatri och klinisk religionspsykologi samt den ”sociala hjärnan” såsom den beskrivs med neuropsykologi, anknytnings-, intersubjektivitets-, affekt- och självdialogsteori. Generellt använde de fyra informanterna vuxna lite för samtal och reglering av tankar och känslor. Detta var speciellt påtagligt när det gällde den typ av existentiella frågor som undersöktes här. Endast två använde i någon mån inre representationer av föräldrarna, däremot använde två regelbundet sin relation till gud/högre makt intrapsykiskt. Studiens resultat konfirmerar och bidrar med en ny dimension till tidigare studiers resultat rörande kvinnors försämrade psykiska hälsa i Sverige.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilket behov och på vilket sätt elever upplever att existentiell hälsoundervisning i idrott och hälsa kan påverka deras upplevelser av empowerment. Frågeställningarna som uppsatsen besvarat är: 1. På vilket sätt upplever elever att existentiell hälsoundervisning påverkar deras empowerment? och 2. Finns behovet hos elever, och vilka är deras upplevelser av, att arbeta med existentiell hälsa i skolan? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med en intervention och fokusgruppsintervjuer. Interventionen, som bestod av ett lektionstillfälle som berörde existentiell hälsa, låg till grund för studien och bestod av ett lektionsupplägg där vi arbetade med samtalskort. Fokusgruppsintervjuerna skedde före och efter interventionen med tre elever från tre klasser i årskurs 9 på en skola i en närförort till Stockholm. I studien gjorde vi ett bekvämlighetsurval men vi utgick även från ett homogent urval där etnicitet var en viktig aspekt. Det senare urvalet gjordes då etniska svenska ungdomar anses befinna sig i en socialgruppskategori med en icke-fungerande existentiell hälsa.  Vi valde empowerment som vår teoretiska utgångspunkt för att betona individens subjektiva känsla av makt i förhållande till sin egen hälsa, i det här fallet definierat som existentiell hälsa Resultat Resultatet visar delvis att det inte går att dra några generella likhetstecken mellan arbete med existentiell hälsa och elevernas upplevda empowerment. Elever som upplevde sig ha en fungerande existentiell hälsa upplevdes dock ha en starkare empowerment. Behovet hos eleverna handlade primärt om att bli bekräftad av andra jämnåriga och att inte vara ensam om sina tankar och sin oro. Upplevelserna var splittrade, vissa upplevde det som “bra” och “intressant”, andra att det var något de sällan hade gjort medan andra genom konfirmationen hade arbetat väldigt mycket med den här sortens frågor. Slutsats Utifrån vår kategorisering av empowerment kan vi säga att självtillit var till viss del påverkningsbar genom att arbeta med existentiell hälsa, framförallt genom att få diskutera och lära av varandras erfarenheter. Vi kunde se ett behov av att vilja arbeta mer med existentiell hälsa i skolan. Eleverna upplevde arbetet som meningsfullt och givande. / Aim The aim of this study is to see if students in the upper level lower secondary school experience their empowerment affected through work with existential health within the frameworks of physical education. The questions that this paper tried to answer is: 1. In what way is the experience of student’s empowerment affected through work with existential health? 2. Is there a need with students and what is their experience of working with existential health in school? Method The study has a qualitative research approach and is carried out with an intervention and focus group interviews. The intervention, which was made up out of a lesson where we worked with conversation cards. The focus group interviews were carried out before and after the intervention with three students from three classes in the ninth grade within a school that’s located in the suburbs close to Stockholm. The respondents were selected through convenience but also through a homogeneous selection based on ethnicity. The latter selection was made with the preconceived idea that ethnic Swedish youth was in a social group that was lacking a functional existential health. We have chosen empowerment as our theoretical starting point to emphasize the individual sense of empowerment as an aspect of their own health, in this case, defined as existential health. Results The result shows partly that it’s not possible to draw an equal sign between work with existential health and the students affected empowerment. Though students that experienced a functioning existential health was perceived to have a stronger sense of empowerment. The need that the students expressed was primarily based on the need of being validated by their peers and not to be alone with their thought and their concerns. The experiences were divided, some experienced it as “good” or “interesting” and that it was something that they rarely had been in touch with while others that experienced the affirmation of baptism, had worked quite a bit with these types of questions. Conclusion With our categorization of empowerment, we can confirm that the self-reliance was somewhat affected through the work with existential health, primarily through the experience of discussion and listen to other peers’ experiences. We could see a relatively generalizable need to work more with existential health within a school setting. They perceived the work as meaningful and fruitful.

Digitala miljöer och verktyg har utvecklats till alltmer integrerade delar i vardagliga processer och under pandemin covid-19 har digitaliseringen påskyndats och normaliserats än mer intensivt. Syftet med studien var att beskriva ungas erfarenheter av existentiella samtal i digitala miljöer. Frågeställningarna behandlade de ungas sociala och digitala liv, erfarenheter av att prata om existentiella frågor samt existentiella samtal i deras digitala miljöer. Studien genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer som metod för insamling av empiriskt data. Urvalet bestod av åtta personer i åldern 15-17 år. Analysen utgick från hermeneutisk vetenskapstradition med fokus på förståelse av respondenternas erfarenheter. Resultatet av studien visade på att unga har stort behov av att dela existentiella frågor med andra. Möjligheten till sociala interaktioner och relationer där det finns utrymme och tillåtande normer för existentiella reflektioner är viktigt för de ungas meningsskapande. Digitala miljöer kan bidra till att både stärka och minska relationsskapande interaktion. Tekniska faktorer som bred räckvidd, hög tillgänglighet, möjlighet till anonymitet och konfidentialitet uppfattas som viktiga förutsättningar för trygghet, anknytning och gemenskap, men kan också upplevas som att de bidrar till en känsla av frånkoppling, distans och brist på sammanhang. Ungas behov av uttryck för existentiella frågor behöver avspegling i normer och i utbudet av former och verktyg för att kommunicera dem. Även om vuxna riskerar att reproducera normer som inte ger den unga utrymme att uttrycka sig, har vuxna en aktiv roll att spela i och med sitt ansvar enligt FN:s deklaration om barnets rättigheter för att möta den ungas behov av existentiell hälsa och utveckling.

Spiritual health has an impact on physical, mental and social health. Working life is one of the Swedish public health arenas. The aim of this essay was to conduct an inductive and exploratory study into how leaders, in large organizations, freely reason based on a extended concept of health and the concept of spiritual health in an organizational and leadership context. Spiritual health and health as a resource were expressed by several leaders to be synonymous with what the organization strives for and what good leadership is and aims for. But the concept expresses it in a new and valuable way. The leaders linked many of the results created through their organizational and leadership development to the eight aspects of spiritual health. They see matters of meaning as important and topical. There was a strong belief among the leaders that the degree of Employee Engagement is high in their organiza­tions, that they create spiritual health through their work and that it positively affects the business profitability and competitiveness. The analysis gives the overall assessment that life and working life influence each other. It shows great potential from a public health perspec­tive as well as a socio-economic and business perspective. The analysis also points in the direction of a possible future model for research as well as several initiatives and work areas. For the psychology of religion, as a research topic, an opportunity arises for new research models, connect to other research areas, and contribute to an expanded political analysis.

I dagens samhälle eftersträvas ungdomlighet. Det gråa håret färgas och begynnande rynkorsminkas över. Journalisten och författaren Arvid Lagercrantz har skrivit förordet till en bokredigerad av filosofie magister och sjuksköterskan Susanne Rolfner Suvanto. Lagercrantzbelyser att det inte alltid är så roligt att bli äldre. Kroppens funktioner förändras ochförsämras. Vänner och närstående dör (Lagercrantz 2014:9). Att bli äldre attraherar få. Deäldre hamnar lätt i bakgrunden. Detta påverkar synen på äldre vilket kan leda till att de tillviss del blir fråntagen sitt människovärde. Lars Andersson, docent i gerontologi, menar attundomsfixeringen medför en slags gradering av vad som är värdefullt (Andersson 2002:124).Uppsatsens mening är att lyfta fram äldre och särskilt fokus ligger vid äldres psykiska hälsaoch ohälsa. Detta område har länge varit eftersatt (Rolfner Suvanto 2014:11). Psykisk ohälsa,främst depression, är vanligt bland äldre. Andelen självmord i angiven grupp är hög, isynnerhet bland äldre män (Rolfner Suvanto 2014:13) Självmord är den ytterstakonsekvensen av psykisk ohälsa. Att uppsatsen drar gränsen för äldre från 65 år och uppåt harmed den traditionella svenska pensionsåldern att göra. Psykoanalytikern Erik HomburgerEriksson menar i gerotranscendensteorin, det positiva åldrandet, att människan fortsätter attutvecklas under hela livet. Viljan att lyfta fram Erikson grundas i att sociologiprofessor LarsTornstams ofta refererade teori om gerotranscendens byggde på Eriksons teori. CeciliaMelder, teologidoktor i religionspsykologi, menar att den existentiella hälsodimensionen ipositiv mening påverkar självskattad hälsa och livskvalitet. Melder framhåller möjligheten attutveckla bland annat ”preventioner (förebyggande) för aktiv livshjälp utifrån ett existentiellthälsoperspektiv” (Melder 2014:37). Från mina år som personal inom äldreomsorgen kännerjag igen den beskrivna bilden av att bli äldre. Utifrån beskriven bakgrund menar jag att det ärrelevant att studera möjligheten av existentiella samtal för att stärka äldre mäns psykiskahälsa. Min förförståelse för uppsatsens ämne bygger dels på mitt arbete inom äldreomsorgen.Dels på teorierna som jag fått kunskap om tidigare samt en viss kunskap om psykisk hälsaoch ohälsa hos äldre. Min förförståelse kan innebära att jag i förväg har en uppfattning omstudiens resultat. Av vikt är därför att genomgående vara väl förankrad i fakta som finns ävenom fakta till viss del saknas om det specifika området. Min förförståelse innebär också ettantagande om att uppsatsen berör ett angeläget ämne. För att lyfta fram en verksamhet därexistentiella samtal med äldre förekommer så har en intervju gjorts med Marianne Olsson, verksamhetschef på Sankt Lukas i Kronoberg. Detta för att ta reda på mera om deras kunskapi ämnet psykisk ohälsa och existentiella samtal.

Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras. / Interventions for elderly people with a focus on existential health - A scoping review.Background: The elderly population will increase, which means an increased need for care and support to ensure that good health can be maintained. The concept of health includes physical, mental and social well-being. It is becoming increasingly common to also consider an existential dimension in terms of health. Interventions aimed at existential health have shown a positive result. The duty of occupational therapists is to work client-centered and strengthen each patient's emotional and physical well-being based on each individual's unique conditions. Spirituality is part of every human being and is therefore an important part of occupational therapists to consider. Purpose: To map and describe interventions for elderly people with a focus on existential health. Method: A literature study in the form of a scoping review has been used. Articles have been collected through searches in the databases AMED, CINAHL and PubMed. Eleven articles have finally been used in the work and the result has been reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The interventions have been mapped and described in the following categories: place for the interventions, spiritual interventions, interventions aimed at meaning and purpose of life, communication-based interventions aimed at existential health and the care providers' education and execution of interventions aimed at existential health. Conclusion: Individually designed interventions aimed at the existential health of elderly people give a positive result in the form of better physical and mental health. The feeling of having a purpose and a meaning with life is important and gives the individual an increased well-being. Further research needs to be done.