InledningDenna studie behandlar elevers upplevelser av musik i fritidshemmet samt vilken betydelse musiken har för deras utveckling. Vidare redogörs det för hur eleverna upplever lärarens roll i musikaktiviteter. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt med utgångspunkt i relationer mellan elever samt elever och personal. Betydelsefulla delar i verksamheten är skapande arbete, lek samt rörelse. De verksamma lärarna inom fritidshemmet har i uppdrag att uppmärksamma elevers varierande intressen för att ständigt utmana eleverna i sitt lärande. Det estetiska lärandet genererar en självständighet där tankar och känslor utgår från det egna perspektivet. Det ger även en frihet till bearbetning, mottagande samt användande av information. Estetiska lärprocesser agerar en viktig faktor vad gäller kunskapsutveckling, när varierade infallsvinklar knyts samman spelar det estetiska perspektivet en viktig roll. I estetiska lärprocesser ligger fokus på processen i skapandet och inte på den slutliga produkten då det är genom produktionsfasen möjligheten ges att reflektera samt bearbeta information.SyfteSyftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av musikaktiviteter i fritidshemmet samt vilken betydelse lärarens medverkan har för elever i musikaktiviteter.MetodStudien förhåller sig till kvalitativ metod genom datainsamlingsverktyget gruppintervju där enligt planering fyra grupper med fem elever i varje grupp deltar. Intervjufrågorna formas efter frågeställningarna och har dem som utgångspunkt. Den teoretiska ramen inspireras av fenomenologin.ResultatResultatet visar att de musikaktiviteter som förekommer i fritidshemmet är få. Den aktivitet som är främst förekommande är att lärarna kopplar en surfplatta till en högtalare som i sin tur rullas ut på gården när fri lek sker utomhus. Eleverna beskriver lärarens medverkan som att läraren endast startar och stänger av musiken.Vidare beskriver eleverna att de är engagerade inom musicerande av instrument. De berättar även att de vill ha en lärare på fritidshemmet som har kunskaper vad gäller musicerande av instrument.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses här de samtal läraren eller specialläraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. Frågeställningarna är fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrån sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? På vilket sätt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal?   Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har använts i studien och forskningsmetoden är semistrukturerade gruppintervjuer med elever på gymnasiets introduktionsprogram. Eleverna har erfarenheter av skolmisslyckanden.   Resultatet av denna studie visar att elevernas erfarenheter av institutionella elevsamtal är få. De syften eleverna upplevt med de samtal de tagit del av har till största delen handlat om lärarens tillrättavisningar av eleven. I få fall har de handlat om att eleven har presenterats valmöjligheter i sin skolgång. Eleverna har upplevt en bristande delaktighet vilket förklaras av att de känt sig anklagade utan att bli lyssnade på, att samtalen inte anpassats för att möjliggöra elevens deltagande samt att läraren inte tydligt uppgett vad han eller hon vill samtala om. Eleverna har haft svårt att se det meningsfulla med institutionella elevsamtal. De visar i stället på en känsla av att inte passa in, att lärarna varit till för andra elever och att de känt sig dömda på förhand. Den bild som konstrueras visar en ensam, anklagad och missförstådd elev. Eleven är medveten om sina svårigheter i samtalet och har idéer om hur han eller hon skulle kunna bli mer delaktig i dem.   Elevers erfarenheter visar att de institutionella samtalen med lärare eller speciallärare inte är den stödjande erfarenhet som är avsedd. Den slutsats som dras av denna studie är att eleverna är en näst intill outnyttjad resurs när det gäller speciallärarens möjligheter att utveckla och förbättra sina elevsamtal. Om samtalen upplevs mer meningsfulla och bereder eleven större möjligheter till deltagande så kan de institutionella elevsamtalen i väsentlig grad bidra till elevernas tillvaro och lärande i skolan.

<p>The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.</p>

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen. Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav. Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ”det professionella objektet”. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansikten Arbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare. Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ”ge” undervisning och eleverna blir således ”mottagare”. Lärarna konstruerade eleverna som en grupp istället för som individer och diskuterade elevers förmågor. I resultatet den största textmassan om hur de konstruerade ämnet eftersom det var detta lärarna valde att tala mest om. Kursen konstruerades b.la. som moraliserande, samhällsvetenskaplig och tidspressad. Slutsatsen av studien är att lärare innehållsmässigt och variationsmässigt mest väljer att tala om kursen och dess innehåll då de får bestämma hur de ska tala om de nya kursplanerna. Kursen konstrueras bl.a. som tidspressad, moraliserande och rättvis. Lärarna konstrueras som givare av undervisning och ställer sig som överordnande och eleverna som underordnande. Eleverna konstrueras i övrigt som oförmögna att ta egna initiativ och som en grupp elever, inte som individer. Nyckelord: naturkunskap, 1a1, kursplan, gy11, socialkonstruktion, diskursanalys, gruppintervju

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.

Syftet med den här uppsatsen är att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentärfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sändes i Sveriges Television år 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgått från tre grupper som fått agera publik och tittat på dokumentärfilmen under tre separata tillfällen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och därefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit åldersbaserade och bestått av fyra till fem personer. Uppsatsen har ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har i denna uppsats utgått från frågeställningar som efterfrågat hur publiken upplevde sanningshalten i den visade filmen, varför/varför inte och i hur stor grad publiken tyckte att filmen var trovärdig/övertygande. För att komma åt frågeställningarna i denna uppsats har gruppintervjuerna utgått från en intervjumanual. Den manualen har behandlat många olika aspekter av den valda dokumentärfilmen; trovärdighetsfrågor, gestaltningsfrågor, karaktärsfrågor och miljöfrågor. Alla dessa frågor har utvecklat studien och gett en djupare förståelse för hur publiken kan uppfatta dokumentärfilmen Sacrificio i synnerhet, och med detta som grund, dokumentärfilm i allmänhet via en fallstudie. Resultatet av den utförda studien pekar på att det finns en mer eller mindre kritisk syn på den utvalda dokumentärfilmen från alla tillfrågade grupper. Samtidigt har vi kunnat göra kopplingar som tyder på att publikens förförståelse i ett visst ämne påverkar hur de ser på filmen. Till exempel svarade den äldre gruppen som var i åldrarna 69 till 80 att filmen inte rätade ut några frågetecken. De talade om en tydlig agenda i filmen. Den yngre gruppen, med mindre kunskap om Che Guevara och händelserna kring gerillaledaren, anmärkte på tekniska aspekter och detta kan bero på att deras generation har större förkunskaper inom teknikämnet. Medelåldersgruppen resonerade kring att det finns flera sanningar i en film beroende på vad som väljs att ta med. De visade viss skepsis till hur dokumentärfilmen Sacrificio gestaltats.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet. I studiens resultat har elevernas uppfattningar identifierats som olika grader av delaktighet samt satts i relation till fritidshemmets demokratiska uppdrag. Resultatet visar på en relativt låg grad av delaktighet samt att faktorer, så som kontinuitet, begriplighet och återkoppling till viss del saknas för att möjliggöra elevers inflytande. Eleverna behöver kontinuerliga situationer där de vet att får komma till tals samt återkoppling och information för att skapa en förståelse för de beslut som tas och varför. Ett medvetet förhållningssätt från fritidspedagogerna är nödvändigt för att ett demokratiskt arbete ska vara en del av fritidshemmets verksamhet. Strategier och verktyg med syfte att utveckla elevernas demokratiska kompetenser behövs för att ge eleverna goda förutsättningar att fostras till demokratiska medborgare.

Mitt arbete tog sitt avstamp utifrån en aktionsinsats i mitt arbetslag, där vi tyckte oss se att värdegrunden hos våra elever inte längre var självklar och att de uppvisade tecken på intolerans och brist på empati osv. Syftet med mitt arbete var att se vilka effekter en intervention med filosofiska samtal kunde ha på elevernas samtals- och argumentationsförmåga, samt för deras förståelse för värdegrundsfrågor. Frågeställningarna handlade om vilken effekten var enligt ett metodverktyg för samtal, enligt eleverna själva, samt utifrån mina egna observationer. Eleverna gick i årskurs 7 och jag använde mig av semistrukturerade pre- och postgruppintervjuer, observationer enligt the Argumentation Rating Tool (ART), samt mina egna fältanteckningar utifrån observationerna. Samtalen pågick under vårterminen 2019 och genomfördes vid 10 tillfällen. Jag kom fram till att de filosofiska samtalen hade haft god effekt på elevernas sätt att argumentera och samtala, både enligt elevernas egen uppfattning, bedömningarna i ART och mina egna fältanteckningar av observationer, trots den begränsade tid de pågick. Elevernas förmåga att samtala kring värdegrundsfrågor hade också utvecklats, vilket tyder på en större förståelse för demokratibegreppen, än innan interventionen.

Skolelevers sociokulturella och språkliga bakgrund har en stor påverkan på skolresultatet. En lösning på det problemet kan vara att använda sig av språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, något som enligt forskning tycks gynna alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever upplever språkutvecklande arbetssätt. För att besvara detta används kvalitativa intervjuer med två lärare, deltagande observationer i lärarnas klassrum och gruppintervjuer med ett antal elever. Resultatet visar att eleverna upplever att de språkutvecklande metoderna ger en tydlighet vilket underlättar läsning och skrivning vilket i sin tur möjliggör en språkutveckling för alla elever. Eleverna är med andra ord medvetna om att deras lärares arbetssätt är språkutvecklande. Eleverna är positiva till att saker får ta tid även om ett allt för långt arbete med samma text upplevs som frustrerande.

<p>Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer. Resultatet från intervjuerna analyserades och sammanställdes i tre berättelser om kommunernas arbete med energifrågor. Utifrån intervjuerna implementerades kommunernas arbete på Leavitts systemmodell för att fördjupa förståelsen kring kommunernas arbete. Resultatet av detta visade att kommunerna har olika fokus i sitt arbete, men att de samtidigt tar hänsyn till samtliga delar som beskrivs i modellen. Utifrån berättelserna kunde bl.a. ses att det finns flera gemensamma framgångsfaktorer bland kommunerna t.ex. politisk förankring. Slutsatsen är att det inte finns en given mall för hur en kommun ska arbeta med energiplanering, utan varje kommun måste hitta sitt eget sätt att arbeta med dessa frågor och anpassat till den egna kommunens förutsättningar, men det finns vissa faktorer som bör tas hänsyn till i arbetet med kommunal energiplanering.</p>