<p>Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer. Resultatet från intervjuerna analyserades och sammanställdes i tre berättelser om kommunernas arbete med energifrågor. Utifrån intervjuerna implementerades kommunernas arbete på Leavitts systemmodell för att fördjupa förståelsen kring kommunernas arbete. Resultatet av detta visade att kommunerna har olika fokus i sitt arbete, men att de samtidigt tar hänsyn till samtliga delar som beskrivs i modellen. Utifrån berättelserna kunde bl.a. ses att det finns flera gemensamma framgångsfaktorer bland kommunerna t.ex. politisk förankring. Slutsatsen är att det inte finns en given mall för hur en kommun ska arbeta med energiplanering, utan varje kommun måste hitta sitt eget sätt att arbeta med dessa frågor och anpassat till den egna kommunens förutsättningar, men det finns vissa faktorer som bör tas hänsyn till i arbetet med kommunal energiplanering.</p>

Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer. Resultatet från intervjuerna analyserades och sammanställdes i tre berättelser om kommunernas arbete med energifrågor. Utifrån intervjuerna implementerades kommunernas arbete på Leavitts systemmodell för att fördjupa förståelsen kring kommunernas arbete. Resultatet av detta visade att kommunerna har olika fokus i sitt arbete, men att de samtidigt tar hänsyn till samtliga delar som beskrivs i modellen. Utifrån berättelserna kunde bl.a. ses att det finns flera gemensamma framgångsfaktorer bland kommunerna t.ex. politisk förankring. Slutsatsen är att det inte finns en given mall för hur en kommun ska arbeta med energiplanering, utan varje kommun måste hitta sitt eget sätt att arbeta med dessa frågor och anpassat till den egna kommunens förutsättningar, men det finns vissa faktorer som bör tas hänsyn till i arbetet med kommunal energiplanering.