Mitt arbete tog sitt avstamp utifrån en aktionsinsats i mitt arbetslag, där vi tyckte oss se att värdegrunden hos våra elever inte längre var självklar och att de uppvisade tecken på intolerans och brist på empati osv. Syftet med mitt arbete var att se vilka effekter en intervention med filosofiska samtal kunde ha på elevernas samtals- och argumentationsförmåga, samt för deras förståelse för värdegrundsfrågor. Frågeställningarna handlade om vilken effekten var enligt ett metodverktyg för samtal, enligt eleverna själva, samt utifrån mina egna observationer. Eleverna gick i årskurs 7 och jag använde mig av semistrukturerade pre- och postgruppintervjuer, observationer enligt the Argumentation Rating Tool (ART), samt mina egna fältanteckningar utifrån observationerna. Samtalen pågick under vårterminen 2019 och genomfördes vid 10 tillfällen. Jag kom fram till att de filosofiska samtalen hade haft god effekt på elevernas sätt att argumentera och samtala, både enligt elevernas egen uppfattning, bedömningarna i ART och mina egna fältanteckningar av observationer, trots den begränsade tid de pågick. Elevernas förmåga att samtala kring värdegrundsfrågor hade också utvecklats, vilket tyder på en större förståelse för demokratibegreppen, än innan interventionen.

De elever som väljer teknikprogrammet i sina gymnasieval ska enligt läroplanen ges en utbildning som bygger på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och teknikutveckling. Detta ska säkerställas genom att lärarna behandlar det kunskapsinnehåll som berör etik i de olika kursplanerna inom teknikprogrammet. Men både egna erfarenheter samt forskning på området indikerar att så inte är fallet i många av Sveriges gymnasieskolor. Detta tycks dels ha sin grund i en upplevd okunskap om etik hos tekniklärarna och dels i en nästan total brist på undervisningsunderlag, exempelvis i form av kursböcker med relevant innehåll. I ett försök att hitta en möjlig väg att som tekniklärare ta sig an det nämnda kunskapsinnehållet så har jag utforskat dialogbaserad undervisning tillsammans med ett utforskande förhållningssätt till etik. Effekten av denna undervisning har sedan utvärderats genom två skriftliga prov. Ett inledande diagnostiskt prov och ett prov vid momentets slut. Samtliga resultat visar också att denna kombination av pedagogisk metod och syn på etik ger en positiv utveckling för eleverna i deras kunskaper att kunna identifiera, samt resonera kring, etiska dilemman.

In an everchanging world where information flows freely and we are continually awash with new truths, we need to equip our children and our youth with the ability to face it with confidence and knowledge. To understand values such as democracy and the equal value of all, reflection and argumentation must take place in the room. Our young people must be able to communicate, critically examine and take a position on arguments. Our young people also need to be able to create trusting relationships and develop other pro-social skills. The school is an arena that has the mission to educate and equip our young people with these skills. The educational system must therefore create opportunities for our pupils to become part of their word not just a person in the world. Key to philosophical dialogue as a method, on which this intervention study is based, is the common exploration of different perspectives and arguments. To listen to and show respect for the thoughts and opinions of others but still, in a constructive way, dare to challenge each other's thoughts and ideas. The purpose of this study was to investigate whether a series of six conversations, based on the model of philosophical dialogue, contributed to students experiencing an increased sense of participation in conversations with each other and the teacher. To investigate this, the special education authority's (SPSM) definition of participation was used through the six aspects of the participatory model (Delaktighetsmodellen), accessibility, belonging, autonomy, recognition, engagement, and co-operation. The study involved two intervention groups and two control groups; the two intervention groups participated in the philosophical dialogue series. Before the intervention started, the groups conducted a pre-survey and after the intervention was completed, a final survey was carried out. The results of the surveys were analyzed and after that a respondent validation was carried out with some of the participants. In comparison with previous studies, this study is considered a short intervention. The results of this study showed that even a short series of philosophical dialogue had a bearing on students' sense of participation. Not for the intervention group as a whole but for some of the participants. Participants described that with these dialogues they have gotten to know each other better and gained an increased sense of security. The participants also told us that it has been fun to talk to each other and to listen to other people's opinions and share their own with others. / I en föränderlig värld där informationen flödar fritt och vi översköljs av nya sanningar kontinuerligt krävs det att vi rustar våra barn och ungdomar att möta den med tillförsikt och kunskap. För att förstå värden som demokrati och allas lika värde måste reflektionen och argumentationen ta plats i rummet. Våra unga måste kunna kommunicera, kritiskt granska och ta ställning till argument. Våra unga behöver också kunna skapa tillitsfulla relationer och utveckla andra prosociala färdigheter. Skolan är en arena som har uppdraget att utbilda och rusta våra unga med dessa färdigheter. Skolan måste därför skapa möjligheter för våra elever att bli delaktiga i sin omvärld. Centralt för metoden filosofiska samtal, som denna interventionsstudie bygger på, är det gemensamma utforskandet av olika perspektiv och argument. Att lyssna till och visa respekt för andras tankar och åsikter men ändå, på ett konstruktivt sätt, våga utmana varandras tankar och idéer. Syftet med denna studie var att undersöka om en serie på sex samtal, baserade på modellen filosofiska samtal, bidrog till att eleverna upplevde en ökad känsla av delaktighet i samtal med varandra och läraren. För att undersöka detta användes specialpedagogiska skolmyndighetens definition av delaktighet genom Delaktighetsmodellens sex aspekter, tillgänglighet, tillhörighet, autonomi, erkännande, engagemang, och samhandling. I studien deltog två interventionsgrupper och två kontrollgrupper, de två interventionsgrupperna deltog i den filosofiska samtalsserien. Innan interventionen startade gjorde grupperna en förenkät och efter att interventionen avslutades genomfördes en slutenkät. Resultatet av enkäterna analyserades och efter det genomfördes en respondentvalidering med några av deltagarna. I jämförelse med tidigare forskning är denna studie att betrakta som en kort intervention. Resultatet av denna studie visade att även en kort serie med filosofiska samtal har betydelse för elevers känsla av delaktighet. Inte för interventionsgruppen som helhet men hos några av deltagarna. Deltagare beskrev att de i och med dessa samtal hade lärt känna varandra bättre och fått en ökad känsla av trygghet. Deltagarna berättade också att det var roligt att få samtala med varandra och att få lyssna på andras åsikter och få delge sina egna till andra.

Detta är en studie som utforskar fritidspedagogers uppfattning om samtal med barn i deras verksamhet. Vår utgångspunkt var sokratiska och filosofiska samtal som vi stötte på under en kurs i ”barns existentiella frågor”. Vi blev då nyfikna över hur detta såg ut i verkligheten, om det fanns överhuvudtaget. Vi använder oss av ett fenomenologiskt perspektiv kombinerat med kunskapsbegrepp från Aristoteles för att få goda verktyg i en analys utifrån kvalitativa intervjuer. Vi använder även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen från 2010 för att få ett bollplank att jämföra de mönster vi hittat och de mönster de identifierat. I arbetet kom vi fram till att pedagoger ofta strävar efter mål som de inte alltid kan uppnå av olika orsaker samt att de i samtal med elever vill ha det resultat som ett Sokratiskt eller filosofiska samtal har möjlighet att bidra till. Dock upptäckte vi att man genom samtal försöker lära elever praktisk klokhet men med samma metoder man använder för att lära ut teoretisk kunskap. / In this study, we will be exploring the extended school teacher’s perception of dialogue with children in their work environment. The starting point for this study happened when we encountered Philosophical and Socratic dialogues as a didactic tool in our course “the child's existential questions”. This sparked our interest, trying to figure out how these would look like in the real world, if they were present at all. This study is using a phenomenological perspective, combined with Aristotle's theory of knowledge with the purpose of giving us the tools required for analyzing our qualitative interviews. We will also be using a report from Skolinspektionen regarding the quality of extended school teacher’s work environment from 2010 with the purpose of comparing the results we find in our study against the results they identified. The results of this study concluded that pedagogues often strive for goals that may be difficult to reach, for a couple of different reasons. Also in their dialogues with children they strive for results that philosophical and Socratic dialogues can contribute to. We also learned that the extended school teachers try to teach practical wisdom but with the tools of teaching theoretical knowledge.

<p><strong>Bakgrund:     </strong>Då skolan av tradition<strong> </strong>fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte:              </strong>Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:            </strong>Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.</p><p> </p><p><strong>Resultat:         </strong>Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.</p>

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.   Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel. Vi använder oss av bild och samtal, då vi vill se om dessa uttryck har möjlighet att komplettera varandra och samtidigt kan fylla en egen funktion. Vi vill även se om eleverna visar några tecken på att lära av eller påverka varandra. I sammanhanget är det intressant att se hur eleverna ger uttryck för tidigare påverkan av könsmönster.   Metod:            Vi har utfört en undersökning av kvalitativ art. Efter högläsning av en saga har eleverna fått ge uttryck för sin uppfattning i bild och samtal. I den påföljande analysen har vi tagit en hermeneutisk utgångspunkt då vi analyserat hur eleverna tolkat texten och vad som kan ha påverkat deras uppfattning.   Resultat:         Eleverna visade en mångfald och variation i uppfattning av sagan och uttryckte även detta på olika sätt. Eleverna gav oss även prov på hur de genom interaktion och olika uttrycksmedel påverkar och/eller lär av varandra. Vi fick ökad förmåga att förstå och utveckla vårt elevperspektiv då vi fick inblick i elevernas egna perspektiv.