The purpose with this study is to find out how six preschool teachers perceives the communication with parents in informal- and formal preschool situations. In the informal communication, we are referring to the daily conversations that happens when parents drop off and pick up their children from preschool. In the formal conversations, we are referring to group meetings between parents and the preschool teachers, which in our study works as a method for the child´s progress meetings. We also want to explore how the individual child is made visible in the group meetings, and if this meetings is a working method for the individual child´s progress meetings in regard of the preschools curriculum. In our study we have used a hermeneutic method, which means that we have attempted to understand the respondent’s thoughts and perceptions of the communications. To get a broader understanding of the result we have analysed our material by the communications theory. The results of our study shows that the preschool teachers feels that the dialogue in the informal conversations is better than in the formal conversations. The largest challenge the preschool teachers acknowledges is the language barriers, but also that they sometimes feel as if the parents don’t have time to talk. In our results we have come to the conclusion that the group meetings are positive in aspects of that the child isn’t as examined as it can be in the traditional individual child´s progress meetings. However at the same time we don’t see that they pay attention to the individual child, which means that a large purpose of the child´s progress meeting isn’t met. In the conclusion we mean that the group meetings are a better alternative for the parent-teacher meetings than for the child´s progress meetings. The reason for our opinion is because many of the preschool teachers in our study informed us that they started with the group meetings for the reason that only a  few parents showed up to the parent-teacher conferences, and because we don’t think that the group meeting meet up with the preschool curriculum.

Denna studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarelever respektive svenska elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare. Undersökningen visar att gruppsamtal har stor betydelse för bättre förståelse i matematik speciellt bland invandrarelever, invandrarelever har visat bättre gruppsamarbete än de svenska eleverna. Svenska elever har svårigheter med terminologiord i matematik medan invandrarelever har svårigheter både med terminologiord och med andra specifika matematikord.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra vägledare i Malmö ser på gruppvägledning, gällande lämpliga deltagare och gruppvägledningens syfte, vidare är syftet att jämföra gruppsamtalet med det individuella samtalet genom de intervjuades ögon. Problemformuleringarna som används till arbetet är följande: Hur uppfattar vägledarna gruppvägledning med eleverna i niondeklass inför gymnasievalet?Vilka faktorer uppger vägledarna som viktiga i gruppsamtalet gällande dess syfte?Hur uppfattar vägledarna det enskilda samtalet i förhållande till gruppsamtalet?Huvudteorin som används är Baumans teori om den individualiserade människan, teorin valdes på grund av att efter att allt material insamlats gjordes bedömningen att det var den teorin som passade bäst. Enligt Baumans teori blir människan mer och mer individualiserad och detta inverkar på personens förmåga att kunna samverka med andra individer. Från början var arbetet tänkt att vara en kvantitativ enkätundersökning, då svarsfrekvensen för enkäten var för låg för att basera ett arbete på, så bestämde jag istället mig för att göra en kvalitativ studie där fyra vägledare på olika grundskolor i Malmö intervjuas gällande sina erfarenheter av gruppvägledning. De viktigaste resultaten som kommer fram i arbetet är att vägledarna upplever att gruppvägledning är tidskrävande, vidare menar vägledarna att syftet med vägledning i grupp är viktigt och att det positiva med gruppsamtalet jämfört med det enskilda samtalet är att gruppmedlemmarna kan få och ge feedback från varandra. Undersökningen kan ses som en inblick i vägledares användning av gruppvägledning, den ger inte en heltäckande representativ bild av hur det egentligen förhåller sig i Malmö med tanke på arbetets omfattning och tiden som fanns till förfogande vid författandet av arbetet.Nyckelord: gruppvägledning, gruppsamtal, feedback, vägledare, elever

No description available.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet. Dock bör man framhålla att deliberativa samtal är sällan förekommande och kommunikationen är anpassad till den institutionella omgivning som den skapas i – den formas av betygsättning, elevernas inställning till lärande och att läraren har ett övergripande ansvar för elevernas utbildning.

Brandström, Lars och Capert, Camilla (2023). Elevers och lärares upplevelser av matematiska samtal ur ett inkluderande perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Elevers perspektiv på undervisningen är sällan representerat i forskning. Denna studie förväntas visa vad som händer i matematiska samtal mellan elever men också hur de själva upplever samtalen. Studien kan också bidra med kunskap som kan främja elevers möjlighet att lära matematik.  Syftet med studien är att öka kunskapen om det matematiska samtalets inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik utifrån elevens och lärarens perspektiv.  Hur ser några elever på matematiksamtal i grupp? Vad upplevs enligt deltagande elever som positivt och negativt? Vilket förebyggande arbete bidrar till framgångsrika matematiksamtal? Hur ser klassens lärare på matematiksamtalen?  I studien av en grupp elever i årskurs sex på en skola i södra Sverige uppmärksammades att framgångsrika matematiksamtal på ett stimulerande sätt upplevdes gynna lärandet hos elever. För att detta skulle uppnås krävdes en tydlig struktur, arbete med grupprocessen och träning i sociala färdigheter för att få önskat resultat.  I studien har sociokulturell och relationell teori använts som ramverk. En lektion som enligt planeringen skulle vara samarbetsinriktad observerades och filmades. För att få ta del av elevernas perspektiv gjordes efterföljande intervjuer med några elever. Slutligen genomfördes också en intervju med undervisande lärare. Intervjuerna var semistrukturerade.  Resultatet visar att strukturerad undervisning som gynnar kommunikationen i klassrummet kan bidra till inkludering för alla elever. För att detta ska uppnås är det viktigt att alla elever undervisas om och tränas i processfärdigheter och att gruppsammansättningen görs med omsorg, särskilt med tanke på elever med känslomässiga och beteendemässiga svårigheter. Att ständigt planera utifrån ett elevperspektiv är viktigt.

Vet barnen varför de är på fritidshemmet, vilka mål verksamheten har och aktiviteternas syfte?Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn talar om förmedlingen av målen med verksamheten i fritidshemmet. För att ta reda på detta undersöktes dessa frågor: Vad säger barnen att de gör på fritidshemmet? Vilket lärande syns i barnens berättelser om fritidshemsverksamheten? Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv med en kvalitativ forskningsansats. Tre kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i studien i form av observation, enskilda intervjuer och fokusgruppssamtal. I studien deltog barn från två fritidshem i två olika kommuner. Barnens berättelser skiljde sig åt avseende deras beskrivningar av aktiviteter och lärande. På det första fritidshemmet beskrev barnen en fri och självständig vardag, där de flesta aktiviteter var skapta av dem själva. Lärandet som de ansåg sig få genom att vara på fritidshemmet betonade ett socialt lärande och relationsskapande. På det andra fritidshemmet syntes fritidslärarnas planerade aktiviteter betydligt mer i barnens berättelser om vad de gjorde på fritidshemmet samt vilket lärande de ansåg sig få genom att vara där och även här syntes det sociala lärandet tydligt. Samtliga barnen i studien beskriver, besynnerligt nog, att de inte vet om att fritidshemsverksamheten har några mål. Det är bara ett ställe där de kan vänta innan de får komma hem, och i bästa fall ett ställe att ha roligt på.

<p>Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever.</p><p>Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen.</p><p>Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.</p>

Syftet med följande studie är att ta reda på vad som ligger till grund för ett välfungerande klassrumssamtal i gymnasieskolans svenskundervisning och på vilket sätt samtalet har en funktionell roll. Vi studerar hur samtalet går till och hur den talaktivitet ser ut som äger rum i klassrummet mellan lärare och elever. Studien består av samtalsinspelningar genomförda under två olika svensklektioner med två olika klasser och lärare. Inspelningarna har senare transkriberats och analyserats. Vi följer ett helklassamtal och ett mindre gruppsamtal, där vi studerar hur talaktiviteten ser ut mellan lärare och elever. Genom en enkätstudie studeras bland annat lärares och elevers inställningar till samtalen. Resultatet visar att i helklassamtalet var läraren en tydlig ledare och upptog den största delen av taltiden. I gruppsamtalet har eleverna nästan lika många ord som läraren, vilket visar att eleverna klarar av att leda ett samtal på egen hand. Både lärare och elever efterfrågar diskussioner i svenskundervisningen, det vill säga att alla är delaktiga och att det blir ett dialogiskt klassrum. Båda lärarna anser att det förekommer problem med tystlåtna respektive pratsamma elever. För att förebygga detta bör man som lärare skapa samtalssituationer där alla får lika stort utrymme, exempelvis diskussioner i mindre grupper. En av lärarna i undersökningen menar att det bästa sättet att hålla igång ett samtal är att ställa bra och engagerande frågor som berör så många som möjligt.

Undersökningsmaterialet består av två avhandlingar och fem vetenskapliga artiklar medrelevans för studiens inriktning. Syftet med studien är att undersöka huruvida olikasamtalsformer kan användas i undervisning i den flerspråkiga skolan. Den metod somanvänds för att undersöka syftet är en systematisk litteraturstudie, studien är därmedsystematiskt organiserad och utförd. I analysens resultat framkom tre samtalsformer somvisade sig främja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det visade sig att de flerspråkigaelevernas språk- och kunskapsutveckling gynnas av att producera längre tal, använda sig avalla språk som är tillgängliga för eleven samt att samtala i språkligt heterogena grupper.