No description available.

Denna studie genomfördes med syfte att få en ökad förståelse över hur matematiksamtal kan användas i undervisningen och om samtalen påverkar elever. Studien grundar sig på tidigare forskning och en uppbyggnad av matematiksamtal som kan användas som mall för samtalets struktur. Studien genomfördes med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. För att få delta i en intervju skulle deltagarna ha undervisat matematik i de lägre åldrarna. Genom ett målstyrt tillsammans med ett bekvämlighetsurval valdes deltagarna ut till denna studie. Urvalet bestod av fyra lärare med erfarenhet som sträckte sig från 2,5 år ända upp till över 40 år. Insamlingen av dataan skedde med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer där lärarna fick dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser som de hade varit med om under sin yrkesmässiga karriär. Valet av semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt för lärarna att dela med sig och berätta om upplevelser som sträckte sig bortom intervjuguiden som användes. Efter genomförda intervjuer transkriberades all data för att sedan analyseras med hjälp av tematisk analys. Vid analysen av den insamlade datan kunde olika teman urskiljas som kom att ligga till grund för resultatet. Resultatet visade att alla fyra lärare hade använt sig av matematiksamtal i undervisningen någon gång, vissa oftare än andra. Lärarna beskriv sina tillvägagångssätt och förklarade hur en lektion med matematiksamtal kunde se ut. Samtliga ansåg att matematiksamtal var ett väldigt bra arbetssätt att använda sig av i undervisningen. Deltagarna var positiva till att samtalen var bra för eleverna och samtliga ansåg det som en viktigt kunskapskälla. Några lärare beskrev hur de hade upplevt en skillnad i elevernas engagemang, oftast blev eleverna mer intresserade och deltog mer aktivt i undervisningen när lärarna använde sig av matematiksamtal. Resultatet visade också att elever kan lära sig väldigt mycket av varandra. Även detta var något som lärarna som deltog i studien hade upplevt. Under intervjuerna nämnde lärarna att eleverna ibland kan lära sig minst lika bra, om inte bättre, av att samtala och lära av varandra. Sist visade resultatet även att lärare spelar en stor roll i huruvida matematiksamtalen faktiskt lyckas eller inte. Det är väldigt viktigt att lärare är väl förberedda och har en tydlig planering för att få till lärorika samtal. En lärare som har en bra relation till sina elever har också bättre förutsättningar för att lyckas med sina matematiska samtal.

<p>Matematiksamtal är en viktig del i undervisningen där de bidrar till att öka elevernas förståelse och självständiga tänkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmärksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssättet har ökat. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på att läroboken har en mycket stark ställning i matematikämnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lärande bör den dock kompletteras med flera läromedel och olika arbetsformer.<p> </p><p>Studien har genomförts utifrån ett kommunikativt perspektiv, där syftet har varit att undersöka läroböcker och lärarhandledningar i matematik för elever i skolår 4. Analysen har utgått från hur uppgifterna i läroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssätt, samt hur lärarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen. Som metod har använts en textanalys som innefattat både läroböcker och lärarhandledningar. Undersökningen har genomförts i tre steg där lärobok och lärarhandledning har granskats parallellt. Den första ger en överblick av förekomsten av kommunikativa uppgifter i sex läroböcker. Den andra granskningen var en djupare kapitelanalys i tre av de ursprungliga läroböckerna. I den tredje granskningen analyserades hur de kommunikativa uppmaningarna framställs i lärarhandledningarna. Vid granskningen av läroböcker har en analysmodell utarbetats och använts. Uppgifternas olika kommunikativa karaktär har avgjort i vilken av analysmodellens fem kategorier de placerats.</p><p> </p><p>Resultatet visade att om utgångspunkten i undervisningen enbart var från läroboken så var förekomsten av kommunikativa uppgifter låg. Om läroboken däremot användes parallellt med lärarhandledningen ökade dessa uppgifter avsevärt. En slutsats av undersökningen är att om undervisningen endast bedrivs utifrån läroboken, går både elever och lärare miste om uppmaningar till ett kommunikativt samarbete som förmedlas i lärarhandledningen. Lärarhandledningen utgör en viktig del för undervisningens kvalitet såväl ur lärarens perspektiv som ur elevens. Genom att använda sig av lärarhandledningen får läraren många olika pedagogiska och didaktiska tips och råd. För lärarvikarier, nya lärare eller för lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper kan den utgöra ett stort stöd.</p></p>

Matematiksamtal är en viktig del i undervisningen där de bidrar till att öka elevernas förståelse och självständiga tänkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmärksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssättet har ökat. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på att läroboken har en mycket stark ställning i matematikämnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lärande bör den dock kompletteras med flera läromedel och olika arbetsformer.  Studien har genomförts utifrån ett kommunikativt perspektiv, där syftet har varit att undersöka läroböcker och lärarhandledningar i matematik för elever i skolår 4. Analysen har utgått från hur uppgifterna i läroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssätt, samt hur lärarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen. Som metod har använts en textanalys som innefattat både läroböcker och lärarhandledningar. Undersökningen har genomförts i tre steg där lärobok och lärarhandledning har granskats parallellt. Den första ger en överblick av förekomsten av kommunikativa uppgifter i sex läroböcker. Den andra granskningen var en djupare kapitelanalys i tre av de ursprungliga läroböckerna. I den tredje granskningen analyserades hur de kommunikativa uppmaningarna framställs i lärarhandledningarna. Vid granskningen av läroböcker har en analysmodell utarbetats och använts. Uppgifternas olika kommunikativa karaktär har avgjort i vilken av analysmodellens fem kategorier de placerats.   Resultatet visade att om utgångspunkten i undervisningen enbart var från läroboken så var förekomsten av kommunikativa uppgifter låg. Om läroboken däremot användes parallellt med lärarhandledningen ökade dessa uppgifter avsevärt. En slutsats av undersökningen är att om undervisningen endast bedrivs utifrån läroboken, går både elever och lärare miste om uppmaningar till ett kommunikativt samarbete som förmedlas i lärarhandledningen. Lärarhandledningen utgör en viktig del för undervisningens kvalitet såväl ur lärarens perspektiv som ur elevens. Genom att använda sig av lärarhandledningen får läraren många olika pedagogiska och didaktiska tips och råd. För lärarvikarier, nya lärare eller för lärare som är osäkra på sina ämneskunskaper kan den utgöra ett stort stöd.

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen. Likaså riktar lärarna fokus mot att utveckla elevernas begreppsförståelse. De utmaningar lärarna anser sig finna i att organisera en kommunikativ matematikundervisning berör såväl klassrumsklimat som i att finna en struktur och ett stöd för genomförandet. De slutsatser som kan dras av resultatet är att de möjligheter och hinder som finns för att organisera en kommunikativ matematikundervisning, ligger på lärarnivå. Det är lärarens förmåga att hantera och utveckla såväl material som metoder och arbetssätt som avgör vilket utrymme kommunikation får i matematikundervisningen och som möjliggör elevernas utveckling av den kommunikativa förmågan.

Brandström, Lars och Capert, Camilla (2023). Elevers och lärares upplevelser av matematiska samtal ur ett inkluderande perspektiv. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Elevers perspektiv på undervisningen är sällan representerat i forskning. Denna studie förväntas visa vad som händer i matematiska samtal mellan elever men också hur de själva upplever samtalen. Studien kan också bidra med kunskap som kan främja elevers möjlighet att lära matematik.  Syftet med studien är att öka kunskapen om det matematiska samtalets inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik utifrån elevens och lärarens perspektiv.  Hur ser några elever på matematiksamtal i grupp? Vad upplevs enligt deltagande elever som positivt och negativt? Vilket förebyggande arbete bidrar till framgångsrika matematiksamtal? Hur ser klassens lärare på matematiksamtalen?  I studien av en grupp elever i årskurs sex på en skola i södra Sverige uppmärksammades att framgångsrika matematiksamtal på ett stimulerande sätt upplevdes gynna lärandet hos elever. För att detta skulle uppnås krävdes en tydlig struktur, arbete med grupprocessen och träning i sociala färdigheter för att få önskat resultat.  I studien har sociokulturell och relationell teori använts som ramverk. En lektion som enligt planeringen skulle vara samarbetsinriktad observerades och filmades. För att få ta del av elevernas perspektiv gjordes efterföljande intervjuer med några elever. Slutligen genomfördes också en intervju med undervisande lärare. Intervjuerna var semistrukturerade.  Resultatet visar att strukturerad undervisning som gynnar kommunikationen i klassrummet kan bidra till inkludering för alla elever. För att detta ska uppnås är det viktigt att alla elever undervisas om och tränas i processfärdigheter och att gruppsammansättningen görs med omsorg, särskilt med tanke på elever med känslomässiga och beteendemässiga svårigheter. Att ständigt planera utifrån ett elevperspektiv är viktigt.

Lärares sätt att förhålla sig till felsvar i matematiken är ett relativt outforskat område. I denna kvalitativa fallstudie var syftet att synliggöra hur en lärare kan använda sig av elevers felsvar för att skapa rika matematiksamtal i undervisningen. Med hjälp av en observation av en matematiklektion samt uppföljande stimulated recall-intervju, har det undersökts hur lära- ren kan framkalla och utnyttja felsvar för att skapa rika matematiksamtal. Resultaten visar att lärare kan framkalla felsvar genom att etablera normer där det är accepterat att säga fel. Tre strategier verkar särskilt användbara för att utnyttja felsvar: Räkna ut lösningen i helklass för att undersöka var svaret brister, jämföra elevernas olika resonemang samt ifrågasätta elever- nas resonemang. Framkallandet och utnyttjandet av felsvar kan då skapa rika matematiksam- tal där elever utmanas att försvara olika resonemang och gemensamt komma överens med sina klasskamrater om vilken lösning som fungerar bäst, alltså konsensus. / Teachers ways of using misconceptions and wrong answers in the mathematics classroom is not a very researched concept. The aim of this case study was to shed light on the different ways in which teachers can use students’ wrong answers in the mathematics classroom to create rich mathematical conversations. By observing a mathematics lesson and organising a stimulated recall interview, this study has investigated how a teacher induces wrong answers from students and uses these answers to create rich mathematic discussions. The results of this study show that teachers can induce wrong answers by establishing norms where there is an overall acceptance for wrong answers. Three strategies seem to be beneficial to use the wrong answers to create rich conversations: calculate the wrong answer and in whole class-education investigate where it fails, comparing the children’s opinions and reasoning and questioning the pupil´s reasoning. The inducing and using of the misconceptions can create rich mathe- matical discussions where the children can be challenged to explain different reasoning and in children’s work in reaching an agreement in the mathematics classroom.