<p>Over the past 20 years, primary students' knowledge in biology, physics and chemistry has deteriorated. The reasons for this are many, including students' attitudes to NO, curriculum, quick social change but also pedagogues work. The purpose of my study is to see what obstacles and opportunities practicing teachers have in their teaching and how it has affected their students. I want to investigate what apprehension teachers have about what the causes of the deterioration of knowledge is. The study was conducted at a secondary school in central Sweden where 5 teachers, 3 men and 2 women, were interviewed about their perceptions. My results show that students' performance is influenced by factors at three levels: 1. in the classroom they are directly affected by the teacher, society, resources and students' own presumptions, 2. at the local level by school management and the municipality and 3. at the national level, by the society and parliament with school policy decisions. Teachers felt that the effects from all these three levels were reasons why students' skills have deteriorated. For the students to assimilate NO teaching the teachers must gain a common pedagogical foundation in education and all students must be given equal opportunity to achieve their goals. This is something I will take with me in my future role as teacher, students just need different levels of support and resource.</p> / <p>Under de senaste 20 åren så har grundskoleelevernas kunskaper försämrats i biologi, fysik och kemi. Orsaken till detta är många, bland annat elevers attityder till NO, kursplanen, snabba samhällsförändringarna men också pedagogens arbete. Syftet med min undersökning är att se vad praktiserande pedagoger har för hinder och möjligheter i sin undervisning och hur det har påverkat eleverna. Jag vill också undersöka vad lärare har för uppfattningar om orsaken till den försämrade kunskapen. Undersökningen genomfördes på en högstadieskola i Mellansverige där 5 lärare, 3 män och 2 kvinnor, intervjuades om deras uppfattningar. Mina resultat visar att elevers prestationer påverkas av faktorer på tre olika nivåer: 1. i klassrummet påverkas de direkt av läraren, samhället, resurser och elevernas egna förutsättningar, 2. på lokal nivå genom skolledning och kommun och 3. på nationell nivå genom samhället och riksdagen med skolpolitiska beslut. Lärarna ansåg att påverkan från alla dessa tre nivåer var orsaker till varför elevers kunskap har försämrats. För att eleverna skall kunna tillgodogöra sig NO-undervisningen måste lärarna skaffa sig en gemensam pedagogiks grund att stå på i undervisningen och alla elever måste ges samma möjligheter att uppnå sina mål. Detta är något som jag kommer ta med mig i min framtida roll som lärare, elever behöver bara olika mycket stöd och hjälpmedel.</p>

Over the past 20 years, primary students' knowledge in biology, physics and chemistry has deteriorated. The reasons for this are many, including students' attitudes to NO, curriculum, quick social change but also pedagogues work. The purpose of my study is to see what obstacles and opportunities practicing teachers have in their teaching and how it has affected their students. I want to investigate what apprehension teachers have about what the causes of the deterioration of knowledge is. The study was conducted at a secondary school in central Sweden where 5 teachers, 3 men and 2 women, were interviewed about their perceptions. My results show that students' performance is influenced by factors at three levels: 1. in the classroom they are directly affected by the teacher, society, resources and students' own presumptions, 2. at the local level by school management and the municipality and 3. at the national level, by the society and parliament with school policy decisions. Teachers felt that the effects from all these three levels were reasons why students' skills have deteriorated. For the students to assimilate NO teaching the teachers must gain a common pedagogical foundation in education and all students must be given equal opportunity to achieve their goals. This is something I will take with me in my future role as teacher, students just need different levels of support and resource. / Under de senaste 20 åren så har grundskoleelevernas kunskaper försämrats i biologi, fysik och kemi. Orsaken till detta är många, bland annat elevers attityder till NO, kursplanen, snabba samhällsförändringarna men också pedagogens arbete. Syftet med min undersökning är att se vad praktiserande pedagoger har för hinder och möjligheter i sin undervisning och hur det har påverkat eleverna. Jag vill också undersöka vad lärare har för uppfattningar om orsaken till den försämrade kunskapen. Undersökningen genomfördes på en högstadieskola i Mellansverige där 5 lärare, 3 män och 2 kvinnor, intervjuades om deras uppfattningar. Mina resultat visar att elevers prestationer påverkas av faktorer på tre olika nivåer: 1. i klassrummet påverkas de direkt av läraren, samhället, resurser och elevernas egna förutsättningar, 2. på lokal nivå genom skolledning och kommun och 3. på nationell nivå genom samhället och riksdagen med skolpolitiska beslut. Lärarna ansåg att påverkan från alla dessa tre nivåer var orsaker till varför elevers kunskap har försämrats. För att eleverna skall kunna tillgodogöra sig NO-undervisningen måste lärarna skaffa sig en gemensam pedagogiks grund att stå på i undervisningen och alla elever måste ges samma möjligheter att uppnå sina mål. Detta är något som jag kommer ta med mig i min framtida roll som lärare, elever behöver bara olika mycket stöd och hjälpmedel.

Syftet med arbetet var att undersöka kunskapen om gener hos elever på gymnasiet och se om den förändras och utvecklas efter den första biologikursen. Detta skedde genom en enkätundersökning med frågor om gener och genetisk information där elever till viss del fick motivera sina svar. Samma frågor ställdes till två grupper av elever, de som inte hade läst biologi på gymnasiet men som skulle göra det kommande termin och de som hade läst kursen terminen innan. Svaren kategoriserades med hjälp av tidigare forskning och de två gruppernas resultat kunde utläsas och jämföras med varandra. Undersökningen visar att de elever som kommer från grundskolan inte har de baskunskaper som förväntas. De har oerhört svårt att förklara och se relationen mellan framförallt de minsta strukturerna i cellen och majoriteten anser att den genetiska informationen i två celler från samma individ är lika om cellerna har samma uppgift och olika om de inte har det, oavsett om det gäller könsceller eller kroppsceller. För elever som har läst biologi på gymnasiet blev resultatet bättre. Man kan se att denna grupp kan förklara mer i detalj vad gener är och deras relation till de andra små strukturerna i cellen. De har framförallt bättre kunskap när det gäller genetisk information i olika celler från samma individ. Trots detta visar resultatet att gymnasielevers kunskap när det gäller gener inte når upp till den nivå som förväntas av elever på grundskolan.     Nyckelord: Genetik, gener, biologi, gymnasiet, kunskapsutveckling

The purpose of this study is to elaborate and examine a method that I have chosen to call ”Ensembleportföljen”. The study aims to show whether or not high school students benefit from ”Ensembleportföljen” in ensemble lessons where they hopefully get a greater insight regarding their own musical development.   The study has been carried out in two high schools in southern Sweden. Two different classes were selected and the study took place during their music lessons where one class proceeded with their usual curriculum while the other one worked according to the ”Ensembleportföljen”. Observations of classroom performances and interviews with teachers and students have been carried out throughout the study.   The results show that a significant amount of the students that tried the ”Ensembleportföljen” did benefit from the outcome. A greater understanding regarding their own learning was achieved and their confidence was increased. However, the study showed that a functional digital platform is necessary for further usage of the ”Ensembleportföljen”. However, the study had to be done on the students' breaks not to take time away from the ensemble lesson.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad insikt om rektorers syn på vad som påverkar kunskapsutvecklingen för de elever som studerar enligt träningsskolans kursplan.   Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vilka möjligheter finns för elever att utveckla kunskaper utifrån sina varierande förutsättningar? Vilken betydelse har personalens yrkesbakgrund för elevernas kunskapsutveckling?   Som metod för denna studie har sex rektorer intervjuats, samtliga med organisatoriskt och pedagogiskt ansvarig för elever som studerar enligt träningsskolans kursplan. Vid analys av intervjuerna användes John Dewey och Lev Vygotskijs teorier om att människan lär i sociala sammanhang. Lärandet uppmuntras i en social process som sker tillsammans med andra. Vidare användes Moira von Wrights teori om det relationella perspektivet där behov inte är knutna till individen utan till ett sammanhang.   Resultatet i studien visar att rektorerna beskriver att kunskapsutveckling sker och att det är lärarens huvudansvar att driva undervisningen framåt och vara arbetsledare för kollegor. En väl fungerande dokumentation har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Elevassistenternas varierande yrkesbakgrund beaktas inte alltid vid anställning utan snarare individuella egenskaper värdesätts

No description available.

Arbetets syfte är att undersöka hur förskolepersonalen på ett antal förskolor i ett mindre samhälle i södra Sverige, med barn mellan ett och fyra år, arbetar med barnlitteratur i ett kunskapsutvecklande syfte. Vårt arbete tar sin utgångspunkt i Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlssons bok Litteraturläsning i förskolan (2013). I studien har man undersökt detta område och ger kritik till att barnlitteraturen till största del används i form av disciplinära och strukturella syften, så som läsvila och spontan läsning. Damber et al. (a.a.) menar att barnlitteraturen har en större potential och kan användas i mer kunskapsutvecklande syfte. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori som teoretisk utgångspunkt för vår studie, eftersom vi anser att förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) är väl förankrad i denna teori. Utifrån förskolans läroplan (a.a.) har vi problematiserat kunskapsbegreppet och hur de olika formerna av kunskap kan utvecklas med hjälp av barnlitteraturen. Vi har problematiserat hur Damber et al. (2013) förhåller sig till kunskapsbegreppet och den sociokulturella utvecklingsteorin. Vidare hur begreppet kan kopplas till arbetet med barnlitteratur i förskolan. Vår empiriska del består av enkäter med både kvalitativa och kvantitativa frågor, som vi delat ut till all förskolepersonal på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna visar att barnlitteraturen, i likhet med Dambers et al. (a.a.) studie, främst används i form av läsvila och spontan läsning. Det vi kan se skiljer sig från den studien är syftet och föreställningen om vad som är kunskapsutvecklande för barnet. Vår studie tar även upp hur mycket tid förskolepersonalen uppskattar att de använder barnlitteratur samt vilka möjligheter och hinder de ser. Här visar resultatet viss skillnad mellan både verksamheterna och personalens utbildningsbakgrund. Exempel på detta är att en av förskolorna arbetar mer aktivt med barnlitteraturen än de övriga. Barnskötarna använder i högre grad barnlitteraturen vid aktiviteter som läsvila och spontan läsning, jämfört med förskollärarna i undersökningen. Dock finns det undantag inom bägge yrkeskategorierna gällande användning och ambitioner. Slutligen menar vi att studien visar på att kunskapsutveckling är ett komplext begrepp och vad som är kunskapsutvecklande kan problematiseras ur flera aspekter.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningsfältet säger om kommunikationen i matematikundervisningen mellan lärare och elever. Kan några slutsatser dras kring vad som bidrar till de kommunikationer som förekommer? Hur och i vilken utsträckning har forskningen intresserat sig för olika aspekter av kommunikation mellan lärare och elever samt vilka aspekter bidrar till en kunskapsutveckling för eleverna? Databasen Web of Science användes för artikelsökning och efter manuell granskning fick jag fram 48 artiklar som målar mitt forskningsfält. Sju artiklar representerar forskningsfältets spridning. Resultat: En knapp majoritet av artiklarna framhåller lärarens kommunikation med eleverna och att det har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Dessa artiklar hör till den gruppering, som grundas av styrdokument eller lärandeteorier där kommunikation mellan individer anses som utvecklande. Övriga artiklar anser att lärarens kommunikation till eleverna är betydande för kunskapsutvecklingen. / The purpose of this review is to examine what the research field says about the communication between teachers and pupils. Can any conclusions be made about the communications that exists? In what way and how much has the research concerned about different aspects of communication between teachers and pupils and which aspects conduce development of the pupils´ knowledge? Web of Science were used for a database search and by manual reviewing, 48 articles present my research field. Seven of the articles represent the dispersion of the research field. Result: A small majority of the articles emphasize the teachers´ communication with the pupils and that it has importance for the development of the pupils´ knowledge. These articles belong to the group that has curriculum and a learning theory, were communication between individuals are considered developing, as its foundation. The other articles consider the teachers’ communication to the pupils as important for the knowledge development.

BAKGRUND: Studien har haft ett uppdrag från Region Halland och deras satsning på utbildningen Välmående Ger Resultat (VGR). Uppdraget var att undersöka förutsättningarna för personalen som deltagit/deltar i VGR. Utbildningen avser att skapa verktyg för personal inom skola och i detta fallet förskoleverksamhet. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet är att undersöka om personalen som är och har varit, delaktiga i utbildningen Välmående ger resultat upplever en kunskapsutveckling och mervärde. Studien syftar även till att undersöka hur olika förutsättningar har sett ut för kunskapsutveckling och omsättning i praktiken. Frågeställningar som användes i studien: 1. Vilken påverkan har den upplevda kunskapsutvecklingen haft för arbetet gentemot arbetskollegor och barnen? 2. Hur ser förutsättningarna för kunskapsutveckling ut? 3. Vilka olika verktyg används från utbildningen VGR? METOD: Studien var kvalitativ undersökning, inspirerad av den hermeneutiska ansatsen och genomfördes som en intervjustudie med åtta stycken från personalen på valda förskolor. RESULTAT: Studien visade hur viktigt det är med tid för reflektion och diskussion tillsammans med sina kollegor för att lättare bevara kunskapen. Resultatet visade även på olika verktyg som personalen hade tagit fasta på och använder sig av i sitt arbete. Utbildningen bidrog även till annat synsätt hos personalen som fick dem att uppleva bättre samarbete mellan avdelningarna. Personalen upplevde förändrat synsätt på välmående hos sig själva då utbildningen handlade om deras eget handlande och tankesätt. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Precis som resultatet visade så är reflektionstid viktigt att försöka få in i arbetsvardagen. Även tidigare forskning har visat vikten av tid för återkoppling. Även stöd från rektor/organisation och bra samarbete mellan kollegorna visade sig vara viktigt i studien. Det diskuteras även kring relevant utbildningsmaterial som kan vara viktigt för att kunna relatera till arbetet. Implementering av ny metod diskuteras och tidsramen som krävs för att kunna mäta den. För framtida forskning föreslogs att göra studien på skolverksamhet istället och även större urval. Mer tid för reflektion behövs för öka kunskapsutvecklingen var slutsatsen i den här studie. / Background: The study had an assignment from Region Halland and their investment in the education Välmående Ger Resultat (VGR). The assignment was to examine preconditions for staff members that are/have been participating in VGR. The educations aim is to creat tools for staff members within the school, and in this case, preschool. Purpose: The purpose is to investigate whether the staff who is and has been involved in education Välmående Ger Resultat is experiencing knowledge development and value adding as result of the education. The study also aims to investigate how various preconditions have influenced knowledge development and turning that knowledge into practice. The questions used in the study : 1. What impact has the perceived knowledge development had on work towards colleagues and the children? 2. What are the preconditions for the development of knowledge? 3. Which tools are used from the education VGR? Method: The study was a qualitative study, inspired by the hermeneutic approach and was conducted as an interview with eight members of the staff at selected preschools. Results: The study showed how important time for reflection and discussion with their colleagues is, to help preserve knowledge. The results also showed various tools that staff had focused on using in their work. The VGR education contributed to new approaches for the staff members which caused them to experience better collaboration between departments. Staff members experienced a change in mindset on well-beeing of themselvs as education was about changing their acting and thinking. Discussion and conclusion: The results showed that reflection is important to integrate into everyday worklife. Previous research has also shown the importance of time for feedback. Also support from the headmaster/organization and good cooperation between colleagues turned out to be important in this study. Discussions is also about the relevant educational material that may be important to be able to relate to the work. Implementation of the new method are discussed and the time frame required to measure it. For future research, it was proposed to do the study on school other than prescools and with an even larger selection. The conclusion of this study was that more time for reflection is needed to increase the development of knowledge. / Välmående ger resultat

Studiens syfte var att undersöka hur åtta elever i inkluderande verksamheter med diagnosen lindrig utvecklingsstörning upplever sin skoltid med fokus på lärande och delaktighet. Genom elevernas berättelser ville vi få en bild av hur de upplever delaktighet på olika nivåer i undervisningen. Målsättningen var att utifrån ett inifrånperspektiv försöka ta reda på hur de insatser syftande till delaktighet och inkludering som de aktuella eleverna deltagit i haft inverkan på deras kunskapsutveckling - enligt eleverna själva - samt vilka didaktiska metoder och strategier som de anser gynnar det egna lärandet. Genom en fenomenologiskt inspirerad kvalitativ ansats undersökte vi respondenternas upplevelser och erfarenheter kring delaktighet och kunskapsutveckling. Som datainsamlingsmetod för detta ändamål valdes semistrukturerade intervjuer med karaktär av samtal. 14 samtal genomfördes och transkriberades. I centrum för samtalen låg respondenternas egna utsagor. Resultatet visade att de tillfrågade eleverna på det stora hela har bestämda uppfattningar om vad de anser vara viktigt att lära sig under sin skoltid för att få så bra förutsättningar som möjligt inför framtiden. De anser i mångt och mycket att de får möjlighet att lära sig just detta, men påtalar samtidigt att de utmaningar de ställs inför inte alltid är på rätt nivå. Eleverna kan ge många exempel på under vilka förutsättningar de lär sig bäst gällande sådant som anpassningar i miljö, material och vuxenstöd - men de framhåller inte inkludering som den viktigaste faktorn för utveckling av sina kunskaper. Snarare tyder resultatet på att delaktighet i grupper där elevernas stödbehov tillgodoses och där de kan uppleva gemenskap utan att skiljas ut anses vara de viktigaste förutsättningarna för trivsel och lärande.