The purpose with this study is to find out how six preschool teachers perceives the communication with parents in informal- and formal preschool situations. In the informal communication, we are referring to the daily conversations that happens when parents drop off and pick up their children from preschool. In the formal conversations, we are referring to group meetings between parents and the preschool teachers, which in our study works as a method for the child´s progress meetings. We also want to explore how the individual child is made visible in the group meetings, and if this meetings is a working method for the individual child´s progress meetings in regard of the preschools curriculum. In our study we have used a hermeneutic method, which means that we have attempted to understand the respondent’s thoughts and perceptions of the communications. To get a broader understanding of the result we have analysed our material by the communications theory. The results of our study shows that the preschool teachers feels that the dialogue in the informal conversations is better than in the formal conversations. The largest challenge the preschool teachers acknowledges is the language barriers, but also that they sometimes feel as if the parents don’t have time to talk. In our results we have come to the conclusion that the group meetings are positive in aspects of that the child isn’t as examined as it can be in the traditional individual child´s progress meetings. However at the same time we don’t see that they pay attention to the individual child, which means that a large purpose of the child´s progress meeting isn’t met. In the conclusion we mean that the group meetings are a better alternative for the parent-teacher meetings than for the child´s progress meetings. The reason for our opinion is because many of the preschool teachers in our study informed us that they started with the group meetings for the reason that only a  few parents showed up to the parent-teacher conferences, and because we don’t think that the group meeting meet up with the preschool curriculum.

Interkulturalism och dagens skola / Interculturalism and school of today

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan</p><p>hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och</p><p>skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga</p><p>inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har</p><p>framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger</p><p>försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på</p><p>föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever</p><p>använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar</p><p>i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem</p><p>och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera</p><p>sfärerna hem och skola vid samverkan?</p><p>I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i</p><p>relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till</p><p>vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan.</p><p>För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i</p><p>grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar</p><p>sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar,</p><p>2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att</p><p>glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett</p><p>uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på</p><p>åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi</p><p>kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga</p><p>utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå</p><p>elevers behov.</p>

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera sfärerna hem och skola vid samverkan? I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan. För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar, 2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå elevers behov.

No description available.

The purpose of this study is to create an understanding of how parents and preschool teachers experience induction at preschool. The induction creates collaboration between preschool teachers and parents where the interaction and socio-cultural factors have been key theories for the work task. The method used has been of qualitative nature where interviews were made with parents and preschool teachers. In these interviews, they shared their insights of how they experienced the interaction and communication during induction. I asked the parents what they felt was good communication and interaction during the induction. The same question was given to preschool teachers to respond to and also if there was something that worked less good during induction. The results show that parents and preschool teachers feel that induction works well satisfactory and that it is important that the interaction work well between both parts. A good start encourages cooperation and communication between parents and preschool teachers,and everyone is keen on that the child should be in focus.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och föräldrar med svenska som andraspråkupplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena och i vad månföräldrarna kunde och ville hjälpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har även undersökt ivilken omfattning modersmålet användes och vilken betydelse modersmålet hade vidhemuppgiftens utförande. Elever i år 5-6 intervjuades och deras föräldrar fick svara på ettfrågeformulär. Samtliga elever och föräldrar som deltog i undersökningen hade en positivinställning till NO-experiment som hemuppgift. När föräldrarna arbetade tillsammans medsina barn med hemuppgifterna användes modersmålet mer eller mindre i samtliga hemeftersom det var lättare för föräldrarna att kommunicera på sitt modersmål. Eleverna däremottyckte att det inte hade någon betydelse vilket språk de använde.