No description available.

No description available.

No description available.

Modernismens storhetstankar om mänsklighetens obegränsade kapacitet har gjort den postmoderna människan smärtsamt medveten om mänsklighetens begränsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terräng. Valet av semester anses påverka både resenären och värddestinationen. I denna undersökning söks en förståelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontärresans arrangemang och volontärresenärers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenären samt moraliskt resande och hållbar turismutveckling kopplas till empiri grundad på djupintervjuer med volontärresenärer samt representanter från två olika volontärresearrangörer. Analysen av undersökningen leder fram till att volontärresan förstärker individens kulturella identitet, samt att den kommersiella volontärresan är ett bättre alternativ än den ideella. Eftersom den kommersiella arrangören fokuserar mer på den postmoderna individens personliga utveckling, och arrangeras den kommersiella volontärresan utifrån värddestinationens krav kan det tänkas att både värdsamhället och volontärresenären tillfredställs. Volontärresenären reser lika mycket för att göra en god gärning via volontärarbetet som för att finna sig själv.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på i vilka klassrumssituationer flerspråkiga elever i årskurs 2, upplever att andraspråksinlärningen blir meningsfull, samt att ta reda på vilken betydelse den kulturella identiteten har för andraspråksinlärningen. För att söka ett svar på syftet har en kvalitativ intervjustudie av flerspråkiga elever i årskurs 2 gjorts. Undersökningen har en sociokulturell syn på lärande. Frågeställningarna för undersökningen har varit;  I vilka sammanhang och situationer upplever eleverna att andraspråksinlärningen är meningsfull?  Vilken betydelse har elevens kulturella identitet för en meningsfull andraspråksinlärning? Undersökningen visar att eleverna tycker om att skriva texter där de själva får välja innehållet och de väljer vad de ska skriva om efter deras egna erfarenheter och intressen. De tycker det är roligast att läsa när de får läsa litteratur som de har valt själva från bokbussen eller hemifrån. Eleverna tycker om att prata om saker som de själva har upplevt och att få prata om sådant de har kunskaper om. Undersökningen visar att modersmålet och den kulturella tillhörigheten är viktig för eleverna.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010. I resultatet går det att se hur kristendomens plats i de olika ämnena har minskat, men även smygs in mellan raderna. Det går att se olikheter och likheter emellan böckerna och även dra paralleller i innehållet till den svenska kulturen och kulturarvet.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ”Bosnisk identitet 1992 – 1995” Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien – Bosnien och Hercegovina. Kriget i Bosnien tog ca. 250 000 liv och ca.1,9 miljoner Bosnjaker 1 fick fly.  I detta arbete diskuteras den kulturella identitetens roll, och konstens roll för att stärka betydelsen av den kulturella identiteten under krig. Huvudstad i Bosnien och Hercegovina är Sarajevo, en stad som var under belägring i 3 år. Under denna period skapades några av Bosniens största och viktigaste konstverk. Konst som har blivit viktig för den bosniska kulturella identiteten. Det var en tid då bosniska konstnärer utnyttjade sina kunskaper och sitt språk för att göra revolt och motstånd mot det våld som förstörde staden och dess invånare. Deras konstverk utgör samtidigt en sort Krönika och ett hopp om fred. Utifrån denna uppsats blir det möjligt att se hur viktig identitetstillhörigheten är för en människa och en folk grupp. Frågan hur farligt är det att ha en annorlunda identitet och vad kan det leda till, behandlas också. Gestaltning är i form av en installation. Gestaltning och uppsatsen behandlar samma problematik men från olika vinklar och på olika sätt. Det gemensamma är hur konsten kan agera som motstånd mot etnisk rensning och som förstärkning av identiteten. Gestaltningen innehåller fyra olika delar som skapar en helhet och hjälper oss att se situationen i Sarajevo. I gestaltningen kan vi som tecken på en tragisk händelse se blodiga fläckar på golvet och borttappade och kvarlämnade blodiga skor. Vi kan också se hur en krypskytt dödar civila i Sarajevo när de hämtar vatten för sina familjer. Jag har även byggt en fontän som liknar den fontän som i Sarajevo, byggts för alla civila offer i kriget. På fontänen står en TV där jag visar en film om kriget i Bosnien och Hercegovina. Under TVn rinner blod. / BI/Konst

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Syftet med studien var att utröna på vilket sätt förskolans personal arbetar för att barn ska kunna ges möjlighet till att utveckla sitt modersmål samt personalens beskrivningar av arbetet med barns modersmålsutveckling. Vår studie utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och 9 semistrukturerade intervjuer som genomfördes med anställda inom barnomsorgen i fem kommuner. Resultatet visar att olika typer av strategier används vid modersmålsutveckling på respondenternas förskoleavdelningar, såsom digitala hjälpmedel och förhållningssätt. I studien framkom att respondenternas syfte med modersmålsstöd var olika, då vissa respondenter tyckte att modersmålsutveckling var viktigt för individen, medan andra lyfte samhälleliga fördelar med ett väl utvecklat modersmål. Studien visar även att modersmålsstöd gynnar barns utveckling av självkänsla och kulturell identitet.