No description available.

The purpose of the thesis is to study how young people with a foreign background transfromtheir identity between two different cultures after they have moved to Sweden. Seven semistructured interviews have been conducted with young people from a vulnerable area in medium-sized city in Sweden. The young people come from different societies that are considered non-individualistic communities, they have lived in Sweden for at least 10 years. The theoretical perspectives: the social identity of Richard Jenkins and the cultural identity of Nader Ahmadi are applied in the essay. Keywords in the survey are the informants' self-identification which include cultural belonging to the Swedish culture and the importance of contact with Swedish society.  Social networking is another keyword. Another theme is experience of meetings with the new society. The change in identity is examined in particular. The family's influence as well as celebrations from the original culture are analyzed in relation to the new Swedish identity. The two aims: How do young people with foreign background identify themselves between two cultures? As well: What are the four concrete barriers according to the informants who influence the creation of identity in the new culture? Answered with detailed analyzes of how the family, the social interaction, and the festivals from the original culture limit the transition to the new identity. The research results are in line with Ålund and Sjögrens' results, which show that immigrant youths  prioritize the family instead of themselves in comparison with the Swedish society that is characterized by an individualistic system. The thesis supports previous theory formation. Future research could determine whether the parents' attitude to Swedish culture can affect the identity decelopment of their child.

Sammanfattning Undersökningen är gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad det har för värde att förmedla det svenska litterära kulturarvet i vårt flerkulturella samhälle. Det underordnade syftet är att undersöka om svensklärare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskämnet. Med denna studie vill jag uppnå förståelse och kunskap om hur jag som blivande svensklärare med hjälp av den svenska litteraturen faktiskt kan stärka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. Frågeställningen är: Vad anser svensklärare att det svenska litterära kulturarvet betyder för att stärka den kulturella identiteten? Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Lärarna är utbildade gymnasielärare i ämnet Svenska och arbetar på program med olika inriktningar. Den metod som har använts är den kvalitativa semi-strukturerade intervjun med öppna väl genomtänkta frågor. Resultatet av intervjuerna är att förutom att stärka våra elever i sin egen kulturella identitet är det viktigt att skapa gemensamma referensramar, en övergripande kulturell identitet, som ger alla oavsett bakgrund samma möjligheter att fungera i Sverige. Att läsa svensk litteratur som ger en historisk bild av Sverige och ha ett rikt språk är en del av det som krävs för att göra det möjligt att leva sida vid sida och verka i samma land. Studien visar också att det inte fungerar längre att koppla ihop etnicitet med kultur i dagens flerkulturella samhälle, utan att kultur idag är ett flytande begrepp.

Today Sweden is both a secular and multi-religious country, of which Christianity historically has been a dominant player. Both processes of individualization and migration have contributed to a changed religious character as the current Swedish social situation represents. An interesting question to consider is how the Swedish school system has been able to adapt to the changed religious climate. This study examines the policy documents for religious education produced for upper secondary school, to see how the role of religion in the processes of individualization and migration, and the changes that these processes have brought the role of religion in today’s society as a whole, are described within them. Based on a deductive approach an ideological text analysis is performed by constructing categorizations based on two different theories which reflect the two different processes. The process of individualization is represented by Anthony Giddens’s theory of reflexive self-identity in the late modern age. The process of migration is represented by Stuart Hall’s theory of cultural identity. This study shows that the role of religion in today’s society in the policy documents largely is portrayed as one tool among many others that can help shape an identity. Identity formation is something that students need knowledge of according to the policy documents in order to develop an understanding and respect for others in the current multicultural and multi-religious society. The study also shows that religion is considered to be something private, which complicates intercultural understanding as religious education takes the form of knowledge about and not personal knowledge of. From this theoretical perspective, the policy documents formulations of Christianity’s special role is also problematic in the multi-religious landscape.

No description available.

Sammandrag Syftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan? Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet. Lärarna har delade åsikter om hur man stärker elevernas kulturella identitet men är dock överens om att det nationella måste prioriteras. Med hänsyn till en ökad internationalisering kan möjligen den mänskliga identiteten fokuseras framför den nationella. Ett sätt att tillgodose de behov som elever som studerar på distans i utlandet kan ha är att utveckla en global gemensam litteraturhistoria. Genom en global gemensam referensram ges elever möjligheten att identifiera sig med fler kulturer än enbart den svenskt nationella.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students’ formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden. The theoretical backgroundof this composition comes from various fields such as the didactic, literary and socialpsychology sphere. Keywords in the analysis have been cultural identity, subjective relevanceand deliberative democracy. The results have shown that the cultural contents as well as thecultural variety in Finnish literature taught in class are often experienced to be unvaried andstatic. The results have also exposed the danger of a homogenous cultural landscapeaccording to Jürgen Habermas’ ideas of the public sphere and post-colonial literary theorieson how cultural power is bound up with social power. The role of the Swedish teacher hasfurthermore been discussed in ways of how to interpret and understand curriculum and how tosupport and teach literature in aim to support identity process.

<p>Sammanfattning</p><p>Undersökningen är gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad det har för värde att förmedla det svenska litterära kulturarvet i vårt flerkulturella samhälle. Det underordnade syftet är att undersöka om svensklärare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskämnet. Med denna studie vill jag uppnå förståelse och kunskap om hur jag som blivande svensklärare med hjälp av den svenska litteraturen faktiskt kan stärka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. Frågeställningen är: Vad anser svensklärare att det svenska litterära kulturarvet betyder för att stärka den kulturella identiteten?</p><p>Studien är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Lärarna är utbildade gymnasielärare i ämnet Svenska och arbetar på program med olika inriktningar. Den metod som har använts är den kvalitativa semi-strukturerade intervjun med öppna väl genomtänkta frågor.</p><p>Resultatet av intervjuerna är att förutom att stärka våra elever i sin egen kulturella identitet är det viktigt att skapa gemensamma referensramar, en övergripande kulturell identitet, som ger alla oavsett bakgrund samma möjligheter att fungera i Sverige. Att läsa svensk litteratur som ger en historisk bild av Sverige och ha ett rikt språk är en del av det som krävs för att göra det möjligt att leva sida vid sida och verka i samma land. Studien visar också att det inte fungerar längre att koppla ihop etnicitet med kultur i dagens flerkulturella samhälle, utan att kultur idag är ett flytande begrepp.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?</p><p>Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet. Lärarna har delade åsikter om hur man stärker elevernas kulturella identitet men är dock överens om att det nationella måste prioriteras. Med hänsyn till en ökad internationalisering kan möjligen den mänskliga identiteten fokuseras framför den nationella. Ett sätt att tillgodose de behov som elever som studerar på distans i utlandet kan ha är att utveckla en global gemensam litteraturhistoria. Genom en global gemensam referensram ges elever möjligheten att identifiera sig med fler kulturer än enbart den svenskt nationella.</p>

In my BA-thesis I examine how young Gambian students´ creation of identity can be expressed in a learning environment, through image creating. I did my field study in Banjul, the Gambia, by teaching in a school.With this project I wanted to give the students a chance to focus on themselves and feel like active participants of creating their identity. I wanted to find out how Gambian students identity work could be expressed in a learning environment, through image creating and if exploring of identity and identity formation could be an entry to intercultural teaching. I wanted to show that it can be both giving and suitable to let students work with their identities through image creating. Most societies have students with a foreign background and it is important to acknowledge that we all might understand, act and express ourselves in different ways, and none of them are more accurate than the other. To have a positive attitude towards groups, such as school classes, with a versatile cultural background or students with a multiple cultural affiliation, instead of focusing on problems connected to multiculturalism, will not only help the students with their identity creating process by developing a healthy self-image, but also change the attitudes of the social and cultural environment. I hope that this essay can contribute to knowledge and reflection about intercultural teaching and cultural awareness, and I wish that it can be used as an inspiration in teaching – learning situations.In the identity project my students represented themselves in writing, visually through photographic portraits and orally. I have chosen to visualize the result of my study in a book where the portraits and written texts are presented together. Furthermore, in the exhibition I displayed 91 photographs with quotes from the students texts on the back, in a see-through plastic with pockets, that allows the visitor to pick up, have a closer look, turn, read and move around the photographs – an interactive collage.