Hur skapar man en blogg lämpad för bildundervisning? Vad bör man tänka på och vilka för-respektive nackdelar finns det med att använda sig av digitala hjälpmedel i skolan? Denna studie är gestaltande och går igenom hur man skapar en blogg och hur man kan arbeta med den didaktiskt. Vidare går jag igenom hur läget ser ut för skolor idag gällande användandet av digitala medier. Använder sig lärare av bloggar eller andra hjälpmedel? Forskning visar att många skolor inte har ekonomiska resurser eller vilja och kunskap att införa det digitala. Utöver tidigare forskning har jag utfört ett antal intervjuer där informanterna har fått frågor gällande min pilotblogg och deras egna erfarenheter och kunskaper om digitala verktyg. Min empiri har kopplats till teorier om estetiska lärprocesser utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien visar att många skolor inte har tillgång till de resurser som krävs för att arbeta digitalt i bildundervisningen men att lärare trots det är positiva till de fördelar som digitala medier tillför, så länge det inte används gång på gång i undervisningen. Slutsatsen blir att läraren måste variera sitt lärosätt för att gynna eleverna. Dels för att de med inlärningssvårigheter ska ha chans att kunna användabloggen på egen hand och dels för att inte göra undervisningen tråkig av att bara använda bloggar eller andra digitala verktyg.

<p>Turismprodukten kan sägas vara en sammansättning av en rad olika produkter och tjänster. Denna produkt levereras ofta inom en turismdestination och är den sammanlagda upplevelsen av de enskilda aktörernas insatser. En avgörande faktor är att skapa ett samarbete mellan aktörerna som verkar inom destinationen. Detta bör göras för att kunna förbättra leveransen av turismprodukten. Här finns det en problematik, då de aktörer som bör ingå i samarbetet, även på ett eller annat sätt är konkurrenter. För att de skilda aktörerna skall kunna se destinationen som en helhet behöver verktyg och metoder för att skapa interaktion, personliga relationer och feedback utformas. Enligt de befintlig teoretiska resonemang framgår att system för interaktion, personliga relationer och feedback måste skapas, men få svar finns på hur dessa system skall utformas.</p><p>Genom att titta på teoretiska resonemang om hur organisationer anpassar sig till förändringar i omvärlden har jag så gjort en ansats att applicera dessa inom området för destinationsutveckling. Här har jag fokuserat på källor som behandlar lärande organisationer och dragit paralleller inom detta område. Genom att ha en förmåga att skapa, förvärva och förmedla kunskap samt sedan anpassa sitt handlande genom ny kunskap blir organisationen en lärande organisation. Genom att skapa en helhetsbild hos dem som arbetar inom organisationen, blir det här lättare att förstå de mål som satts upp. För att skapa engagemang kring att nå målen, presenteras hur det underlättar om individerna kan se hur de samtidigt som de strävar mot de kollektiva målen, även kan se hur detta kan hjälpa dem att nå individuella mål. Inom destinationen Åre har ett destinationsbolag nyligen bildats, fokus för detta bolag kommer bland annat att ligga på dessa frågor. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med aktörer från fem olika branscher inom destinationen, samt med destinationsbolaget, har jag fått en bild av hur uppfattningarna om kunskapsdelning inom destinationen ser ut idag. Genom att identifiera befintliga problemområden, och förslag på åtgärder beträffande dessa, har jag i denna studie gjort en sammanställning över metoder för att göra destinationen till en lärande destinationen.</p><p>I denna studie vill jag skapa en förståelse för hur företagarna inom turismbranschen kan förhålla sig till kunskaps- utbyte/förmedling/generering. Min ambition är att hitta metoder för att få igång lärprocesser och skapa plattformar för samverkan inom turistbranschen.</p><p>I resultatet av min studie framkommer att helhetsbilden av destinationen tydligare behöver förankras hos aktörerna inom destinationen. Det blir här viktigt att samtliga aktörer kan känna personligt ansvar i att uppnå de gemensamma målen. När insikten om det personliga ansvaret infunnit sig, ser jag hur aktörerna i större utsträckning är benägna att dela med sig av information och kunskap till varandra. Analysen i min studie visar på att det finns det stora vinster i att utforma uttalade strukturer och mötesplatser för samverkan. Enligt mitt sätt att se på det ligger en avgörande faktor i leveransen av den samlade turismprodukten, och att ge ett gott gästbemötande, i att skapa personliga relationer.</p>

<p>Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter.</p><p>Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser – akademisk ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig. Sammanfattningsvis ter det sig som om estetiken spelar en marginell roll i lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.</p>

Denna kritiska studie visar att inom lärarutbildningen vid högskolan i Halmstad härskar en metod över andra att förpacka, distribuera, erhålla och bedöma kunskap. Det är framför allt textmediet och den akademiska ideologin som tillsammans med den förra reproducerar lärkulturer och lärstrategier vilka är troliga att ge återverkan på hur blivande lärare iscensätter sin praktik. Detta sker trots en uttalad argumentation hos företrädare för lärarutbildningen som slår fast vikten av att kunna erbjuda ett rikt lärande som harmonierar med olikheter vilket får stöd av skolans uppdrag som är att erbjuda en skola för alla där alla ska erbjudas likvärdig utbildning efter sina egna förutsättningar, förmågor och kvaliteter. Studien identifierar en dikotomi som består av motpolerna estetiska lärprocesser – akademisk ideologi som får en återverkan för estetikens position i lärarutbildningen då motsatsparet ses ha en relation där den ena utesluter den andra. Likaså medvetandegörs den akademiska ideologin och i studien diskuteras också i vilken grad den verkar som dold och/eller synlig. Sammanfattningsvis ter det sig som om estetiken spelar en marginell roll i lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad.

No description available.

Turismprodukten kan sägas vara en sammansättning av en rad olika produkter och tjänster. Denna produkt levereras ofta inom en turismdestination och är den sammanlagda upplevelsen av de enskilda aktörernas insatser. En avgörande faktor är att skapa ett samarbete mellan aktörerna som verkar inom destinationen. Detta bör göras för att kunna förbättra leveransen av turismprodukten. Här finns det en problematik, då de aktörer som bör ingå i samarbetet, även på ett eller annat sätt är konkurrenter. För att de skilda aktörerna skall kunna se destinationen som en helhet behöver verktyg och metoder för att skapa interaktion, personliga relationer och feedback utformas. Enligt de befintlig teoretiska resonemang framgår att system för interaktion, personliga relationer och feedback måste skapas, men få svar finns på hur dessa system skall utformas. Genom att titta på teoretiska resonemang om hur organisationer anpassar sig till förändringar i omvärlden har jag så gjort en ansats att applicera dessa inom området för destinationsutveckling. Här har jag fokuserat på källor som behandlar lärande organisationer och dragit paralleller inom detta område. Genom att ha en förmåga att skapa, förvärva och förmedla kunskap samt sedan anpassa sitt handlande genom ny kunskap blir organisationen en lärande organisation. Genom att skapa en helhetsbild hos dem som arbetar inom organisationen, blir det här lättare att förstå de mål som satts upp. För att skapa engagemang kring att nå målen, presenteras hur det underlättar om individerna kan se hur de samtidigt som de strävar mot de kollektiva målen, även kan se hur detta kan hjälpa dem att nå individuella mål. Inom destinationen Åre har ett destinationsbolag nyligen bildats, fokus för detta bolag kommer bland annat att ligga på dessa frågor. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med aktörer från fem olika branscher inom destinationen, samt med destinationsbolaget, har jag fått en bild av hur uppfattningarna om kunskapsdelning inom destinationen ser ut idag. Genom att identifiera befintliga problemområden, och förslag på åtgärder beträffande dessa, har jag i denna studie gjort en sammanställning över metoder för att göra destinationen till en lärande destinationen. I denna studie vill jag skapa en förståelse för hur företagarna inom turismbranschen kan förhålla sig till kunskaps- utbyte/förmedling/generering. Min ambition är att hitta metoder för att få igång lärprocesser och skapa plattformar för samverkan inom turistbranschen. I resultatet av min studie framkommer att helhetsbilden av destinationen tydligare behöver förankras hos aktörerna inom destinationen. Det blir här viktigt att samtliga aktörer kan känna personligt ansvar i att uppnå de gemensamma målen. När insikten om det personliga ansvaret infunnit sig, ser jag hur aktörerna i större utsträckning är benägna att dela med sig av information och kunskap till varandra. Analysen i min studie visar på att det finns det stora vinster i att utforma uttalade strukturer och mötesplatser för samverkan. Enligt mitt sätt att se på det ligger en avgörande faktor i leveransen av den samlade turismprodukten, och att ge ett gott gästbemötande, i att skapa personliga relationer.

Bakgrund: Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser. Syfte: Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser? Metod:  Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola. Vårt val av metoder grundar sig i att vi ville ha möjlighet att jämföra det som framkom i intervjuerna med det vi såg vid observationerna, för att få en så tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. I våra intervjuer och observationer har fokus endast legat på pedagoger och deras förhållningssätt, inte på barn. Resultat:  Vi har med utgångspunkt i de fem huvudfrågor vi använde vid intervjuerna, som utformats utifrån vårt syfte och våra frågeställningar, valt att dela upp de delar av resultaten från de genomförda intervjuerna som vi ansett vara relevant för vår undersökning. Det mest framträdande i våra intervjuer var pedagogers barnsyn och tilliten till barns kunnande. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattande analys. Vi redovisar sedan för de tre observationer vi genomfört i de olika förskolorna. Observationerna redovisas med stöd i de tillhörande intervjusvaren från respektive förskola, i vilka vi kunnat se att pedagogernas förhållningssätt till stor del stämde överens med hur de sade förhålla sig till barns lärprocesser. Avslutningsvis redovisar vi en sammanfattande analys av samtliga observationer

Föreliggande studie fokuserar på ämnet estetik och hur ämnet används i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollärare på olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollärarna såg positiva fördelar med att använda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för ämnet. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar medvetet med estetiken och att möjligheterna inte sitter i resurserna utan i vad förskollärarna anser är möjligt att genomföra.

Studiens syfte var att undersöka hur elevers interaktionsmönster i träslöjden ser ut med fokus på lärprocesser i samspelet och hur elever av samma kön och av olika kön bemöter varandra. Studiens syfte var även att studera vilka interaktionssituationer som flickor och pojkar väljer att agera i. Mina frågeställningar var "vilka möjligheter till elevinteraktion ges i slöjdsalen?", "vad hämmar eller främjar lärande i elevinteraktionen i slöjdsalen?" och "vilka interaktionsmönster synliggörs när flickor och pojkar väljer sina slöjdkamrater i gruppen?" I denna kvalitativa studie har jag använt mig av metoden observationer som var gjorda i tre årskurser 6, 7 och 8, som utfördes på en skola i västerbotten. Resultatet visar att möjligheter till elevinteraktion var obegränsade diskussioner i slöjdsalen. Studien visar att lärande hämmas när elever kommunicerar sällan med varandra. Resultatet visar att lärandet främjas när elever utbyter kunskaper mellan varandra. En slutsats var att flickorna och pojkarna interagerar främst med elever av samma kön men ett fåtal elever samspelar även med elever av annat kön. En viktig slutsats var att elevernas delaktighet i samspelet innebär att de agerar som resurser för varandra i arbetsprocessen.

Förskolans läroplan kräver att förskolan dokumenterar och systematiskt utvecklar verksamheten. Med anledning av att pedagogisk dokumentation kan ses som svårhanterligt, tidskrävande och att den kan hanteras och tolkas på skilda sätt, uppkom intresset för att studera området. Studien är gjord med en kvalitativ metod, där det skett intervjuer på åtta skilda förskolor, drivna i olika regi, för att få en bredare syn kring hur pedagogisk dokumentation kan användas. Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare med hjälp av pedagogisk dokumentation kan synliggöra barns lärprocesser samt hur förskolans verksamhet kan utvecklas med hjälp av pedagogisk dokumentation som arbetssätt. Resultatet visar att barns lärprocesser synliggörs på flera skilda vis samt att verksamhetsutveckling kan ske genom att reflektera kring material som rör barns lärprocesser, samt förskolors miljöer och personalens förhållningssätt. Intervjumaterialet är sorterat i tre huvudteman med underliggande kategorier. Innehållet analyseras sedan utifrån forskningsfrågorna och ett onto-epistemologiskt teoretiskt perspektiv. Slutsatsen är att pedagogisk dokumentation är ett väl fungerande arbetssätt för att synliggöra barns lärprocesser samt för att kvalitetssäkra verksamhetens utveckling. Dock krävs det att det finns tid för reflektion och analys. Handledning och att personalen får kompetensutveckling inom pedagogisk dokumentation är nästan en förutsättning.