Syftet med studien är att undersöka vilka lärprocesser som äger rum före och under promenaden där vi vill få insyn i vilka faktorer som kan påverka. Promenaden som en rutin i förskolans vardag är inte ett fenomen som tidigare betraktats ur ett lärandeperspektiv och utgör problemet samt motivationen för att undersöka och kartlägga området. Materialet samlas in genom en etnografisk studie med filmobservationer och fältanteckningar samt intervjuer med pedagoger för få insyn i deras tankar kring ämnet. Arbetet kommer ha ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och verkar som ett redskap för att analysera empirin. Teorierna presenteras utifrån tre övergripande infallsvinklar som är säkerhet, rutin och lärande för att förtydliga resultatet. Sammanfattningsvis är vår slutsats att rutinen både verkar positivt och negativt i kontexter där man studerar hur lärande tar form tillsammans med andra. Ur ett sociokulturellt perspektiv blir relationer av stor vikt och pedagogens roll betydelsefull för vilka möjligheter barn får att fånga in kunskap i formella och informella sammanhang. Säkerhet har stort utrymme när det kommer till att påverka pedagogers möjligheter att tillge barn delaktighet och inflytande i situationer som promenaden där ansvaret om trygghet väger tyngst för pedagogen.

No description available.

Studiens syfte är att förstå hur socialarbetarna ska bemöta ensamkommande barn och ungdomar samt utveckla sina teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter inom detta område vilket i sin tur kommer att bidra till bättre integration. Att fly från hemlandet är mycket svår upplevelse och det ställer oerhört stora krav på vuxna som möter ensamkommande barn och ungdomar som förlorar sin trygghet. Det är känt faktum att denna grupp i stor utsträckning kan riskera att utsättas för sexuella övergrepp, olika typer av våld, hot och andra omänskliga förhållanden. Många har liknande upplevelser kopplade till flykt, separation från sina föräldrar och asylprocess som skapar mycket oro. Det är många professionella vuxna, som har olika uppdrag, kommer i kontakt med ensamkommande barn och ungdomar. Oavsett yrke och uppdrag handlar det alltid om omsorgsarbete och respekt. I min uppsats kommer jag att fokusera på socialpedagogernas uppfattning om deras arbete på HVB för ensamkommande barn och ungdomar. Personalen på HVB, vars uppgift är att stötta barn och ungdomar i deras vardag, behöver rätta verktyg och inställning för att kunna både bemöta målgruppen på ett rätt sätt och hantera sina egna känslor och vara en medmänniska i ett professionellt sammanhang. Personalen utvecklar den socialpedagogiska utformningen av integrationsarbetet med de ensamkommande barn och ungdomar, förstår deras situation, läroprocesser och de relationerna som skapas med viktiga vuxna. I sitt integrationsarbete behöver personalen frångå det problemorienterade relations- och lärandeperspektivet, vilket innebär att personalen fokuserar på de avvikande relations- och läroprocesserna. Fokus behöver läggas på relationsskapandet, tillit och respekt, vilket är tidskrävande, men kommer att ge ett positivt resultat. Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen och sex socialarbetare som jobbar med integrationsprocessen har intervjuats. Studiens resultat lyfter fram betydelsen av de asylsökandes behov att bli sedda och bekräftade som individer. Det är viktigt att kunna förstå var de befinner sig i asylprocessen och även förstå deras kulturella bakgrund i förhållande till den svenska kulturen. Eftersom frågeställningen i uppsatsen är ”Hur socialarbetarna upplever sitt arbete med ensamkommande barn och ungdomar” är det av stor vikt att de asylsökandes mående, utveckling och behov beaktas. Studiens resultat ska diskuteras och kopplas till aktuell och relevant tidigare pedagogisk forskning.

I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 har estetisk verksamhet som eget skolämne förminskats. Genom läroplansrevideringen i juli 2017 har formuleringar om skapande inskrivits i övergripande mål och riktlinjer och därmed har ansvaret för estetiska lärprocesser fördelats på alla ämneslärare. Denna studie ämnade sig åt att undersöka var estetiska lärprocesser tagit vägen i dagens gymnasieskola. Studien undersökte också entreprenöriellt lärande som innehåller många kompetenser och förmågor som även tillskrivs estetiska lärprocesser. För att kunna skapa förståelse på djupet och beskriva fenomenen valdes en kvalitativ metodansats. Sju ämneslärare på gymnasiet intervjuades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studiens analys är ett sociokulturellt synsätts på lärandet. Resultatet visade att de intervjuade ämneslärarna saknade den kompetens som behövdes för att möta de nya kraven i läroplanen. Det är ett resultat som implicerar att den svenska gymnasieskolan inte lever upp till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande för varje enskild individ i ett kunskapssamhälle. Studien mynnar ut i olika förslag om fortsatt forskning inom fältet såsom att undersöka huruvida lärarutbildningar på högskolor och universiteten anpassar sin utbildning för att tillmötes går de nya kraven i enligt med den reviderade Lgy11.

Title: Making learning visible in a preschool setting- A qualitative study of how teachers work and evaluate how children’s learning can be visualized                          Term: Autumn 2015                                                      Author: Emelie Persson and Annelie Westerlund Mentor: Maria Rosén The objective of this study is to examine how two departments at a preschool work specifically to visualize children’s learning processes, both from a Child Perspective and from the Children's Perspective. The purpose is to investigate questions concerning how teachers follow up and visualize the children’s learning process and how preschool teachers evaluate to what extent children's learning processes should be made visible. The study is qualitative and ethnographically inspired. We have conducted participating observations in order to examine how teachers follow up and visualize children’s learning processes. In addition to this we have made unstructured interviews to examine how preschool teachers evaluate how children's learning processes are visualized. The theoretical starting point we used is Dewey’s Pragmatism which is based on the assumption that children's learning emerge out of their own experiences and interests. The result shows that the pre-school teachers follow up and visualize the children's learning processes in different ways. They incorporate different steps of the process and they structure the environment by having materials easily accessible to the children in order to make learning processes based on children’s interests possible. The teachers act as role models when it comes to vocal expression and through active dialogues they create opportunities for the children to reflect on what they’ve learnt. The teachers also actively work to allow the children to express their thoughts and opinions, and to integrate these into the learning process. The most prominent result of the study showed that the teachers’ interaction with the children were shown by their attendance, responsiveness, commitment, as well as to their showing an interest in the children’s many different worlds of experiences.           Keywords: Pre-school, learning processes, children's learning  Nyckelord: Förskola, lärprocesser, barns lärande

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra faktorer som kan påverka  dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande i matematikämnet, detta i grundskolans tidigare år. Två kvalitativa insamlingsmetoder, i form av semistrukturerade intervjuer och observationer, har använts i undersökningen. Resultatet antyder att dansmatteundervisning kan vara relevant i och med att arbetssättet innebär en förståelseinriktad undervisning, där ett reflekterande arbetssätt med gemensamma samtal om matematiskt innehåll genomsyrar undervisningen. Att kommunikationen ökar, genom att både verbal och kinestetisk kommunikation samspelar i dansmatteundervisning, kan också bidra till att arbetssättet kan vara relevant. Pedagogens möjlighet till direkt återkoppling till elever anses som en styrka i dansmatteundervisning. De mest kritiska och avgörande faktorerna som kan påverka eller begränsa dansmatteundervisnings relevans antyder resultaten vara pedagogens ämnesspecifika kompetens, genomförande av samplanering mellan involverade pedagoger, samt tidsplaneringen med mängden avsatt tid för genomförandet av dansmatteundervisning. Dessa faktorer kan påverka eller begränsa dansmatteundervisnings relevans för elevers lärande. Slutsatser som gjorts i studien är att dansmatteundervisning är relevant för elevers lärande i matematikämnet ur aspekter som elevers möjlighet till djupinlärning, ökad kommunikation i undervisningen, ökad konceptuell undervisning, förståelseinriktad undervisning samt att elever upplever variationen som motivationshöjande. Dansmatteundervisning kan både vara inkluderande och exkluderande för elever, vilket påverkar dansmatteundervisningens relevans.

Denna studie grundar sig i förskolans arbete med de estetiska lärprocesserna. Estetisk lärprocess kommer i denna studie användas i syfte att se hur en individ skapar sig nya kunskaper om ett fenomen som de ej hade kunskap om innan. I studien tolkas de estetiska lärprocesserna vara musik, bild och skapande, drama samt dans och rörelse. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar om de estetiska lärprocesserna i förskolans verksamhet och hur de integreras med varandra. Som stöd i undersökningen utformades tre frågeställningar vilka är följande; Vilka uppfattningar har pedagogerna om de olika estetiska lärprocesserna?, Finns det en skillnad i hur de olika estetiska lärprocesserna används i verksamheten?, samt I vilket syfte använder pedagogerna sig av de olika estetiska lärprocesserna?. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes i sex olika verksamheter med sju medverkande pedagoger. I resultatet redogörs pedagogernas svar och olika mönster synliggörs i koppling till studiens syfte. Resultatet av undersökningen visar att det inte uppstår någon större skillnad i hur de estetiska lärprocesserna används i verksamheterna, de får ungefär lika stort tidsutrymme. Det framgår även att de olika pedagogerna gärna arbetar med den estetiska lärprocess som de känner sig bekvämast med. Det är även inom den lärprocess de önskar fortbildning och kompetensutveckling.

Syftet med studien är att synliggöra vilka tankar och uppfattningar barn i förskoleklassen har om det skrivna språket. Syftet har mynnat ut i två olika frågeställningar som vill undersöka hur barn i förskoleklassen uppfattar betydelsen av att lära sig skriva och hur barnen uppfattar lärprocessen gällande skrivutveckling. För att lyfta barns perspektiv om skriften användes semistrukturerade gruppintervjuer med sammanlagt 28 stycken barn i två olika förskoleklasser. Ett resultat var att barnen uppfattade skriften som en viktig komponent för den framtida skolgången och vuxenlivet. De fördelar som barnen uppfattade om att lära sig skriva var att det bidrar till ett nytt sätt att kommunicera med andra och att det ökade graden av självständighet. Ett resultat var att barnen hade olika inställningar till skriften, både positiva och negativa. Barnen uttryckte olika faktorer som påverkar deras egen lärprocess samt vilka strategier de använder för att utvecklas. De vuxna hade stor betydelse för inlärningen och barnen behövde lugn och ro i sitt skrivande. De nämnde även att specifika material spelar roll för motivationen.Studien kan medföra till att vuxna får en ökad medvetenhet om vilka tankar barnen har om det skrivna språket. Barnen vill ha stöd i sin utveckling och material som tilltalar dem. Miljöerna och undervisningen bör anpassas på ett sätt som kan stödja barns skrivutveckling.

InledningStudien behandlar musik i förskolan i relation till förskollärarens yrkesroll och förhållningssätt. Studien presenterar musik i barns utveckling och lärande och hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan. Relevant forskning i ämnet presenteras och sociokulturell teori sätts i relation till syfte och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan.MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. All data som samlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Sju förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.ResultatI studiens resultat framkommer det att förskollärarna förknippar musik främst med glädje och gemenskap. Det framkom att få förskollärare beskriver musik som enskilt ämne, istället benämns musik som metod för att utveckla teoretiska kunskaper och färdigheter. Samtliga respondenter förklarar att många planerade musikaktiviteter är traditionsbundna. Istället för att erövra nya musikaliska erfarenheter i musikaliska sammanhang.

Slöjdämnet är ett av de mest omtyckta ämnena i grundskolan även om nationella utvärderingarvisar att det är ett av de mest individualiserade ämnena. Sprunget ur en praktik starkt prägladav ett kollektiv har jag genom en fallstudie undersökt hur kollektiva estetiska praktikerutanför skolans ramar kan bidra till en ökad förståelse av bild- och slöjdundervisningens kollektivaarbetsmetoder. Huvudfrågeställningen i studien lyder: Hur kan ett möte mellan tvåkulturer- fotbollskulturen och skapandekulturen, skapa pedagogiska vinster och insikter förmig som blivande bild- och slöjdlärare? Studiens empiri består av inspelat material frånworkshopar med unga fotbollsspelare, där deras verbala och visuella kommunikation medvarandra under ett pågående skapande arbete har analyserats. Resultatet visar att spelarnaskommunikation med varandra är avgörande för arbetets utformning och problemlösningarsamt att arbetet med stora material bidrar till lek vilket kommenteras och gestaltas i en 4 x 4meter stor banderoll.