<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det.</p>

Vårt examensarbete handlar om estetiska lärprocesser. Syftet var att synliggöra och beskriva hur lärarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill använda det i sitt framtida yrke. Vi ville också ta reda på hur man legitimerar användandet. Studien grundas på tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lärarstudenter. Deras utsagor sammanställdes och bildade olika kategorier. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett Hettal olika sätt att se på begreppet estetiska lärprocesser. Exempel på detta kan vara att man ser det som ett medel/verktyg för att nå mål i de teoretiska ämnena, eller att man ser det som något som gör skolan mer rolig och lustfylld. Det framgick också att lärarstudenterna känner en viss osäkerhet inför hur de ska använda estetiska lärprocesser i sin undervisning. Kategorierna jämfördes också med tidigare forskning som gjorts med verksamma lärare där det framgår hur de uppfattar estetik i skolan. I jämförelsen framkom likheter och skillnader kring hur man uppfattar begreppet. En slutsats vi drog, är att det kan behövas Her begrepp för att förklara estetiska lärprocesser, så att det finns en gemensam grund när man talar om det. Vårt förslag på definition av estetiska lärprocesser blev "att lära genom konstens metoder".

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur fem lärare i svenska och engelska verksamma i gymnasieskolan uttrycker sig om bedömning av estetiska lärprocesser. Metoden tar sin utgångspunkt inom ramen för diskursanalys. Materialet består av fem halvstrukturerade intervjuer vilka har analyserats utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt. Resultatet visar på att det finns en skiljelinje mellan de lärare som bedömer den estetiska dimensionen och de som inte gör det.

No description available.

The purpose of my study is to illumine the aesthetic learning process significant in the preschool. Focus has been on allowing educators in different preschools to answer questions valid the use of aesthetic learning processes. I chose to do my study using an opinion poll and a literature review.   The result shows that the preschools use aesthetic learning processes and according to the educator’s aesthetic learning process is a very important tool for education in the preschool.  The notable in this study is that the educators have different views of what aesthetic means. The first view is that you only work with aesthetic subjects. The other view about aesthetic learning process is that it is about gathering theoretic knowledge’s with help of aesthetic activities. Furthermore in the result you can see that the aesthetic learning processes are not getting the time that is needed. Instead of letting the children get the whole knowledge the educators must have short teaching elements where they often use activities that they are comfortable with and also knows how long time it takes. It is important not to interrupt the aesthetic learning processes too early. The children must take part of the entire education, where reflections and interpretation of the result is listed. As all education in the preschool, aesthetic learning process require their own rhythm and tempo. It is important that all children participate in the aesthetic learning from their own conditions. In order to obtain the positive effects of aesthetic learning in the preschool it requires that the aesthetic learning process can be given place in the education and that the educators challenge their self and the children in different aesthetic activities.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna. Av resultatetframgår att begreppet estetiska lärprocesser i sig är abstrakt och svåranvänt, kreativitet är iställetdet begrepp som lyfts fram och som anses eftersträvansvärt i all undervisning. Lärarna ser ocksåvariation som en viktig del av undervisningen i skolan, för att möta olika elevers och klassersbehov, men också för att variation är något bra i sig. Här blir den estetiska dimensionen ettpedagogiskt sätt bland flera som skapar variation och gör undervisningen roligare och merkreativ. Lärarna lyfter dock fram att den stoffträngsel som finns i kursplaner och kursmål gördet svårt att i praktiken arbeta så processorienterat och kreativt som man gärna skulle vilja ochatt det därmed finns en motsättning mellan pedagogiska idéer och den faktiska verkligheten. Ettfaktum som också skapar irritation och frustration hos vissa lärare som tycker att olikapedagogiska begrepp lanseras utan förankring i verkligheten.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne. Förskollärarna som har intervjuats i denna studie ser positivt på barnens inflytande i verksamheten och ser gärna att deras intressen och idéer blir uppmärksammade. Detta för att barnen ska få möjlighet till att skapa mening och forma kunskapen utifrån sina egna erfarenheter.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ”Lite flum har ingen dött av, eller?” anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ”flummig”. Den här studiens utgångspunkt är, att den form av undervis-ning som anses ”flummig” – där flum ofta är liktydigt med mjuka värden som kan kopplas till vekhet varifrån det inte är långt till att förknippas med slapphet – innehåller viktiga lärande-aspekter. I mitt arbete utgår jag från socialkonstruktionism som teori och diskursanalys som metod, genom att använda mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen söker jag belysa de diskurser som framträder i materialet samt beskriva hur elevernas egen diskursiva praktik ser ut.Studiens resultat visar att det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver med ett fokus på estetiska lärprocesser, bidrar till att elever upplever att de skaffar sig ett fördjupat lärande med bestående kunskaper och förmågor.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande. Ämnes/innehållskompetenserna var att ha kunskap om material, grundfärglära, former, mönster, symmetrier, kunna se hur barn utvecklas, utveckla barns självkänsla, få barn att tycka att bild är roligt och att kunna locka fram barns känsla för estetik och bild. Bildteknikkunskap och konstnärlighet anses inte lika viktigt. Min studie visar vilka kompetenser som anses viktiga inom de tre kompetensområdena enligt de förskollärare jag intervjuat.