Syftet med denna studie var att öka förståelsen av bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna beskrev arbete med bild som en kompromiss mellan deras visioner och de hinder ramfaktorer innebar. Fem olika målsättningar med bild lokaliserades varav flest pedagoger uttryckte att bildens målsättning var att utveckla barns bildskapande och att barnen skulle uppnå känslomässiga mål. Pedagogerna hade olika uppfattningar om barns bildskapande utveckling, tre kategorier kunde lokaliseras beroende på vilken orsak pedagogerna framhöll att bildskapande utvecklingen hade sin grund i. Dessa var: inifrån, socialt samt inifrån och socialt. Min studie visar att många faktorer påverkar bildskapande arbete i förskolan. Pedagoger har personliga teorier om barns bildskapande samt olika målsättningar med bildarbete i förskolan och dessa tillsammans med ramfaktorer påverkar hur arbetet med bild ser ut.

Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra Skåne. Det bärande syftet med detta arbete var att undersöka på vilket sätt estetiskt skapande med bild och form kan främja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjälp av utemiljön där barnen får uppleva naturen på sin egen skolgård där alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skräp". Denna iscensättning ligger till grund för följande syfte: På vilket sätt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgångspunkt från utomhusobservationer och återvinningsmaterial? För att få svar på min undersökning och få en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lärare och åtta barn för att få syn bland annat på deras tankar kring kreativitet och fantasi. Tillsammans med en teoretiskt bakgrund av olika begrepp, mina observationer, intervjuer och de utförda arbetspassen blev det följande resulutat: Mitt resultat visar att utomhuspedagogik är en utmärkt utgångspunkt för att introducera ett tema som blandar in sättet att arbeta med återvinningsmaterial och estetiskt skapande. Bild och form som uttrycksmedel är ett språk i sig, som förmedlar erfarenheter och uppleveler. Barn älskar att upptäcka och använda sig av olika material där alla sinnen medverkar. Det är på det sättet deras fantasi och kreativitet utvecklas i ett eget språk, som i sin tur vidgar deras smak för saker och ting. Temat "blommor av skräp" förvandlade hela fritidsverksamheten till ett färgrikt galleri där barnens egna visuella konstverk genomfördes.

Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollärare ansåg vara viktiga kompetenser för att lära ut bild i förskolan. Mina frågeställningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? och Vilka ämnes/innehållskompetenser tycker förskollärarna är viktiga för att lära ut bild i förskolan? Fyra förskollärare och en grundskollärare som vidareutbildat sig till förskollärare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förståelse för att lärandet inte alltid är i fokus, ett varierat arbetssätt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvärdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjälpsam och stöttande. Ämnes/innehållskompetenserna var att ha kunskap om material, grundfärglära, former, mönster, symmetrier, kunna se hur barn utvecklas, utveckla barns självkänsla, få barn att tycka att bild är roligt och att kunna locka fram barns känsla för estetik och bild. Bildteknikkunskap och konstnärlighet anses inte lika viktigt. Min studie visar vilka kompetenser som anses viktiga inom de tre kompetensområdena enligt de förskollärare jag intervjuat.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material. Förskollärarnas förhållningsätt och barnsyn visade sig ha den avgörande betydelsen för hur stort inflytande barnen får i musikverksamheten. Resultatet visade även att trots att förskollärarna menar att det är viktigt att ta tillvara barns egen musikkultur sker det i väldigt liten utsträckning i praktiken. Förskollärarnas syn på sig själva som förmedlare av ett kulturarv dominerar de lärarledda aktiviteterna, då de lär barnen reproducera traditionella sånger. När barnen driver egna musikprojekt framstår förskollärarnas roll som relativt passiv, vilket medför att barnen själva står för det största lärandet på det området. Slutligen visar resultatet att förskollärarnas användande av internet har öppnat nya möjligheter för barn att få inflytande över förskolans musikrepertoar.

Studiens syfte var att bidraga med en ökad kunskap kring hur barns estetiska språkande kan framkomma i ett ateljéarbete. Samt att synliggöra hur processen och meningsskapandet i barns estetiska bildskapande kan uttryckas. Studien genomfördes som en kvalitativ observationsstudie. Studiens teoretiska grund utgörs av Reggio Emilias filosofiska pedagogik och intra-aktivt perspektiv. Jag har fokuserat på vad som utgör de viktiga nyckelfrågorna och komponenterna för en kvalitativ estetisk undervisning. En av de komponenterna har i den här studien varit att lyfta barns individuella tolkande och berättande i processen av ett estetiskt skapande. Jag har tagit del av en förskolas gemensamma projekt där skapande utgör en stor och betydande del. Det är i arbetsprocessen som uttrycken och språkandet sker. Resultaten visar att möjligheten till ett fritt och individuellt skapande öppnar för mångahanda uttryck och språkande. Med en tilltro till barnens kompetens skapas en trygghet och där med en frihet för barnen att ta plats och uttrycka sig.

No description available.

Skolverket (2019, s. 22 - 24) beskriver i Lgr11 att lärare i fritidshem och fritidspedagoger i undervisningen ska behandla olika estetiska uttrycksformer som till exempel dans, musik, bild och drama. Har lärarna och pedagogerna de förutsättningar som krävs för att uppnå de mål som Skolverket beskriver? I uppsatsen studeras lärare i fritidshem och fritidspedagogers upplevda förutsättningar för en estetisk verksamhet för att besvara frågan. Syftet med undersökningen är att undersöka den utbildade personalens egna uppfattningar om vad de har för förutsättningar att leva upp till läroplanen med avseende på estetiska lärprocesser. Utbildad personal i studien syftar till utbildade fritidspedagoger eller lärare i fritidshem. En kvalitativ undersökning har genomförts med enskilda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har genom denna metod undersökt vad lärare i fritidshem och fritidspedagoger upplever att de har för förutsättningar att undervisa inom estetiska lärprocesser. Resultatet i studien har analyserats utifrån en tematisk analys där respondenternas svar har delats in i huvudteman och respektive underteman. Resultatet i studien delades in i tre huvudteman: Personligt intresse, förutsättningar i arbetslaget och organisatoriska förutsättningar. I temat personligt intresse framkom det i resultatet att alla respondenter ansåg att estetiken är viktig i fritidshemmet. Vidare visar resultatet i temat att den utbildade personalen styr verksamheten utifrån deras personliga intressen inom estetiska aktiviteter. Förutsättningar i arbetslaget var det andra temat och det visar i resultatet att det finns möjligheter för ett samarbete inom respektive respondents arbetslag. Majoriteten av respondenterna förklarar samarbetet som en uppdelning av estetiska aktiviteter utifrån kompetens och intresse. Det sista temat som framkom i studien är organisatoriska förutsättningar som innefattar tillgång till lokaler, material och planeringstid. Resultatet i temat visar en variation som påverkar verksamheternas förmåga att bedriva en estetisk verksamhet.

Antalet hemmakämpare ökar i vårt samhälle, barn som mår så dåligt att de inte klarar av att gå till skolan. Många av dessa är barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bland annat AST som ofta har svårigheter med både kognitiva och sociala förmågor. Forskning om estetiskt skapande för barn med AST har visat att det finns möjligheter i estetiskt skapande för att dessa barns svårigheter ska mildras. Denna studie syftar till att undersöka om estetiskt skapande kan användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna utveckla sina förmågor. I studien intervjuades fem respondenter: en psykologkonsult, en bild och textilslöjdslärare,en textilslöjdslärare, en specialpedagog och en bildterapeut. Resultaten är presenterade och diskuterade utifrån syftet med studien. Studien visade uppfattningen att estetiskt skapande har potential till att användas som extra anpassningar och särskilt stöd för att elever med AST ska kunna träna och utveckla kognitiva förmågor, sociala förmågor samt dämpa ångestproblematik. För att nå ett gott resultat behöver dock vissa kriterier uppfyllas: kunskap om funktionsnedsättningen och rätt ämnesanpassningar.