Forskning kring socialt lärande i utomhuspedagogiken visar att det främjar barnens kommunikativa förmågor. I den tidigare forskning vi har granskat osynliggörs förskollärares roll i processen. Av denna anledning behövs det mer kunskap kring deras betydelse för barnens lärande i sociala processer. Studien baseras på både observationer och intervjuer på tre förskolor med två förskollärare på varje förskola. Analys genomfördes med hjälp av den hermeneutiska cirkeln och innehållsanalys för att hitta samband och olikheter. Resultaten pekar på att undervisningen utomhus främjar det sociala lärandet hos barnen samt att majoriteten av förskollärarna önskade att bli bättre på att bedriva undervisningen utomhus. Tanken är att studien ska bidra med en ökad medvetenhet kring det sociala lärandet i utomhuspedagogiken bland förskollärare då läsaren får en inblick i hur tankeprocessen kan vara i förskoleverksamheten.

Fritidspedagogik är ett komplext ämne, vilket gör det svårdefinierat att precisera vad lärare ifritidshem har för expertis och kompetensområde. I vårt arbete avgränsade vi vår studie till atthandla om den fria tiden, socialt lärande och situationstyrt lärande. I arbetet ingår enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framväxt och litteraturstudier. Här finns en kvalitativundersökning där vi har intervjuat fem yrkesverksamma lärare i fritidshem och hur de ser på barnsfria tid, det sociala lärande samt det situationsstyrda lärande som sker på fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lärare ser att barnen bör få styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlägger ett stort ansvar på lärarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn. Man anser attlärande sker hela tiden, i många olika situationer, samt att lek och lärande hänger ihop på ettväldigt intimt sätt och är svåra att skilja från varandra.

Denna studie handlar om datoranvändande på förskolan och är baserad på fyra kvalitativa intervjuer på tre förskolor i södra Sverige. Fyra förskolepedagoger intervjuades och alla intervjuer spelades in. Syftet med detta arbete är att undersöka användningen av datorer som ett pedagogiskt redskap på förskolor. Studiens frågeställningar är: Hur planeras och organiseras aktiviteter med datorer på förskolan?, Vilka innehåll har de datorprogramvarorna som barnen har tillgång till?, Vilka möjligheter och hinder finns gällande datoranvändande för pedagogerna? Studiens teoretiska del har sin grund i ett sociokulturellt synsätt. Fokuset är på lärandet i en social och dialogisk miljö och samspelet som sker mellan den lärande och den kompetente personen. Datorer kan även vara den kompetente artefakten som medierar lärande. Enligt studiens resultat organiserar pedagogerna datoraktiviteter som skapar en miljö för interaktion. Interaktionen som framkommer mellan barn och dator, barn och barn samt barn och pedagog främjar lärandet. Datorer används bland annat för att utveckla språket, söka information samt kunskap på Internet och att uppmuntra barnen till att samarbeta med andra barn.

Problemet vi vill undersöka med denna studie är hur personal i fritidshem följer de riktlinjer som finns i läroplanen då tidigare forskning visar på att det är bristande Syftet var att genom gruppintervjuer undersöka hur personalen på fritidshemmen tolkar socialt lärande utifrån läroplanen och hur de beskriver att de arbetar med detta i verksamheten.. Studien är kvalitativ och gjordes genom att samla personal ifrån fyra olika fritidshem. Detta för att sedan låta dem i semistrukturerade gruppdiskussioner bryta ner och tolka citat gällande socialt lärande ifrån läroplanen. Resultatet visade hur personalen tänkt kring samt arbetade med ämnet i fråga men också vilka svårigheter de upplevde i det vardagliga arbetet. De framkom att fritidslärarna ansåg att socialt lärande är den centrala delen i verksamheten men att arbetet varierade beroende på elevgruppens storlek. Vidare var all personal eniga om att planeringar var viktiga för att ge rätt förutsättningar samt förhållanden till eleverna när de utvecklar sitt sociala lärande. Detta diskuteras slutligen mot tidigare forskning som påvisar att planeringstid är en viktig förutsättning för att kunna anpassa verksamheten och där igenom stärka elevernas sociala lärande. / <p>2020-06-08</p>

This study has been working with the various aspects of social interactions available on lancafé. The aim of the study was to illustrate and describe the conditions for what learning looks like in lancafé arena and how this develops in the regular participants from a sociocultural perspective. The study chose to work from Ahrne &amp; Svensson (2011) and Fejes &amp; Thornberg (2009) description of how field research will be conducted in a social environment. Further, observations, focus groups and one interview was used to compile empirical data in the result. Continued used previous research in internetcafés, lancafés and social aspects to create as strong as possible is to collect the right data. The conclusions of the study was that lancafé is a place where social skills develop. It is also an arena for the exercise and the creation of various group dynamics. Results also showed that the site is an arena to share information and interact . Which opens up the possibility to create new relationships with people with similar interests as you. What it also showed was that the place needs to be studied more because the arena is constantly changing and does not follow the circumstances that the studies did conducted on internetcafés. / Denna studie har arbetat med de olika aspekter av sociala interaktioner som finns på lancaféer. Syftet med studien var att belysa och beskriva hur förutsättningar för lärande ser ut i lancafémiljön och hur detta utvecklas hos de regelbundna deltagarna utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien valde att arbeta utifrån Ahrne &amp; Svensson (2011) och Fejes &amp; Thornberg (2009) beteckning av hur fältforskning ska bedrivas på en socialmiljö. Vidare användes observationer, fokusgrupper och en intervju för att sammanställa empirin i resultatet. Fortsatt användes tidigare forskning inom internetcaféer, lancaféer och sociala aspekter för att skapa så starka förutsättningar som möjligt för att samla in rätt data. Slutsatserna som studien drog var att lancafé är en plats där social kompetens utvecklas. Den är också en arena för utövandet och skapandet av olika gruppdynamiker. Resultatet visade även på att platsen är en arena för att dela information och interagera. Vilket öppnar upp möjligheten att skapa nya relationer med människor med liknande intresse som en själv. Det som resultatet också visade var att platsen behöver studeras mera eftersom arenan är i ständig förändring och följer inte de förutsättningarna som studierna gjorde som genomfördes på internetcaféer.

<p>Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer.</p><p>För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag svar på frågorna:</p><ul><li>Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem?</li><li>Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem?</li></ul><p>Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna svar på ovanstående frågor har jag använt mig av:</p><p>- Observationer genom filmning</p><p>- Loggboksanteckningar</p><p>- Samtal med barn</p><p>Resultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller. Men dessutom lär de sig kognitiva och motoriska färdigheter. Lärandeprocessen sker oftast tillsammans med andra och i olika situationer där det, oftast, inte har varit planerat i förväg att ett visst lärande ska ske.</p>

Syftet med studien är att undersöka lärande på fritidshem. Idag vistas många skolbarn på fritidshem före och efter den obligatoriska skolan och under lovdagar. Det är därför av intresse att undersöka det lärande som sker där utifrån antagandet att lärande äger rum ständigt och jämt, tillsammans med andra och i alla miljöer. För att komma närmare förståelsen av lärande på fritidshem söker jag svar på frågorna: Hur gestaltar sig lärandeprocessen för barn i fritidshem? Hur kommer barns lärdomar till uttryck i fritidshem? Undersökningen inspireras av ett socialkonstruktionistiskt forskningsperspektiv där det är lämpligt att använda flera kompletterande datainsamlingstekniker för att fånga fenomenet. För att finna svar på ovanstående frågor har jag använt mig av: - Observationer genom filmning - Loggboksanteckningar - Samtal med barn Resultatet visar att det barn, framförallt, lär på fritidshem kan sammanfattas som ett socialt lärande, vilket inbegriper att känna omsorg och ansvar, att ha inflytande, att hantera konflikter och att inta olika roller. Men dessutom lär de sig kognitiva och motoriska färdigheter. Lärandeprocessen sker oftast tillsammans med andra och i olika situationer där det, oftast, inte har varit planerat i förväg att ett visst lärande ska ske.

Som blivande lärare i åk F-3 är metoder kring språkutveckling synnerligen relevant att behärska. Genom att ge eleverna varierande undervisning och behärska uttrycksformer som bild, dans, musik och drama bidrar vi till att ge dem en meningsfull skolgång. Dock kan lärarna uttrycka en viss oro inför en sådan undervisning eftersom de anser att de inte har tillräcklig kompetens. Det väckte ett intresse för språkutveckling och varierande uttrycksformer, varpå musik var ett alternativ att granska forskning kring. Genom djupgående granskning och analys av relevant litteratur ämnar denna studie att undersöker relationen mellan musik och språkutveckling i termer av möjligheter och begränsningar. Syftet resulterade i två frågeställningar: Hur kan elevers språkutveckling, enligt forskning, gynnas av att integrera musik i undervisningen? Vilken betydelse har lärarens kompetens, enligt forskning, för elevers möjligheter att få språkundervisning som integrerar med musik? Vår studie besvarar frågorna genom grundlig sammanställning och analys från ett stort urval av tidigare forskning. Sången lyfts upp som en förutsättning för elevernas språkutveckling, på grund av att språk och sång har liknande mönster i form av rytm, tonhöjder och klang. Sång är inte en metod eller undervisningssätt som kostar någonting, dock behövs kunskap från läraren. Lärarens betydelse leder oss in på vår andra frågeställning vilket berör elevernas språkutveckling som integreras med musik. Litteraturstudiens resultat visar att lärarens kompetens utifrån utbildning och tolkning av styrdokument är en viktig del för att möjliggöra att elevers språkutveckling integrerat med musik blir meningsfullt. En god skolgång medför engagemang från eleverna och automatiskt en vilja att lära samt eventuellt förbättra resultaten Vår litteraturstudie visar att musik är en nyckelfaktor till stärkt undervisningssätt och elevengagemang - så sjung ut! Vidare forskning skulle kunna undersöka huruvida digitalisering av musik påverkar elevers språkutveckling och engagemang.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har också varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förändras från förskoleklass till år 3. Därför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog från förskoleklassen, en pedagog från år 1, en från år 2 och en från år 3. Detta för att undersöka deras förhållningssätt till socialt lärande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgångspunkt i studien använder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori. Skolans uppgift innebär att förbereda barnen inför livet, och där spelar den sociala kompetensen en central roll. Dagens samhälle bygger på att man som individ ska kunna fungera i olika gruppkonstellationer, alltså att kunna samspela med andra människor. Resultatet visar på att samtliga pedagoger arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens på ett mer eller mindre aktivt sätt. Det visar sig att samtliga pedagoger anser att skolan har en viktig roll i detta arbete med barnen. Resultatet visar också att förskoleklassen fokuserar mer på det sociala lärandet än de övriga klasserna. Anledningen till detta visade sig vara att man i förskoleklassen inte känner någon stress över uppnåendemålen

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolledning och ansvariga pedagoger inom fritidshemmet resonerar kring inkluderingen av det utökade kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i fritidshemsverksamhetens utformning. Detta har vi undersöktutifrån vår frågeställning: ”Hur har implementeringen av det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer sett ut, och hur har fritidshemsverksamma pedagoger inkluderats i detta?”; ”Vilka möjligheter finns det inom fritidshemmet att bidra till undervisningen i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer?” och ”Vilket område inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer upplevs svårast respektive enklast att arbeta med?”. Empirin har samlats via intervjuer med skolledare, fritidshemsverksamma pedagoger och en samordnade från Utbildningsförvaltningen. Vårt resultat har analyserats och bearbetas med hjälp av diskursanalytiska verktyg samt det interkulturella perspektivet. I resultatet framgår det att fritidshemmets verksamma pedagoger inte inkluderats tillräckligt, eller alls, i implementeringsarbetet, trots att en betydande del av undervisningen de genomför kan ses som arbete inom kunskapsområdet. Vi lyfter även kunskapsområdets komplexitet och svårare respektive enklare delar av arbetet.