• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 42
  • Tagged with
  • 42
  • 29
  • 15
  • 14
  • 11
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Eleivinflytande : Hur förhåller sig pedagoger till elevinflytande på fritidshemmen?

Follin, Karolin, Klang, Angelica January 2013 (has links)
Syftet med vår uppsats är att se vilka förhållningssätt pedagoger har när de arbetar med elevinflytande på fritidsverksamheten. I det första kapitlet av uppsatsen presenteras den tidigare forskning kring elevinflytande, demokrati och ansvar som är väsentlig för vårt arbete. Den teoretiska utgångspunkten presenteras sedan utifrån Vygotskijs, Deweys och Piagets teorier som är relevanta i uppsatsen. Elevinflytandet i fritidshemmet visade sig vara ett tämligen obeforskat område. I slutet av arbetet diskuteras den tidigare forskningen gentemot resultatet av de intervjuade pedagogerna.  Det framkommer att verksamheterna behöver arbete mer med elevers ansvar samt öka elevinflytandet. Det påvisades även att arbetet med demokrati är bristfällig i dagens verksamhet.
2

"Att vara rastvärd är ju inget skitjobb direkt" : Tio fritidslärares beskrivningar av yrkesrollen inom den obligatoriska delen av skolan / ”Recreational leadership during recess hour, is not really a bad job at all” : 10 Edu-care teachers description about their profession, being integrated within the elementary school

Andersson, Maria, Cedervall, Disa January 2015 (has links)
No description available.
3

Fritidspedagogen och utomhusmiljön : hur fritidspedagogen ser på naturen som en pedagogisk miljö

Bejbom, Johannes, Lindbäck, Linda January 2006 (has links)
Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör. Vi har sett att det finns tre olika grupper fritidspedagoger, skolgårdsgruppen, skog/skolgårdsgruppen och skogsgruppen. Dessa tre grupper använder närmiljön som ett pedagogiskt syfte på olika sätt. Den stora likheten mellan grupperna är att de betonar att barnen behöver vistas utomhus, men även att de vill tillgodose rörelsebehovet hos barnen.
4

Fritidspedagogen och utomhusmiljön : hur fritidspedagogen ser på naturen som en pedagogisk miljö

Bejbom, Johannes, Lindbäck, Linda January 2006 (has links)
<p>Flera undersökningar visar att barn rör allt mindre på sig idag och allt fler sitter framför datorn och Tv: n. För vissa är idrottslektionerna i skolan den enda styrda fysiska aktiviteten som de utför. Den tredje pedagogiska miljön, utomhuspedagogiken, ger en miljö som erbjuder många utmaningar och skapar miljöer där man kan sätta in sin teoretiska kunskap. Naturen erbjuder också fysisk träning, ett miljömedvetande och en ökad socialkompetens hos barnen. Syftet med studien är att få reda på; Hur utnyttjar fritidspedagogen den närliggande miljön? Hur ofta och på vilket sätt är de ute? Vad är fritidspedagogens ändamål med att vara ute i naturen? Vi har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med strukturerade frågor som bygger på de tre områden som våra frågeställningar berör. Vi har sett att det finns tre olika grupper fritidspedagoger, skolgårdsgruppen, skog/skolgårdsgruppen och skogsgruppen. Dessa tre grupper använder närmiljön som ett pedagogiskt syfte på olika sätt. Den stora likheten mellan grupperna är att de betonar att barnen behöver vistas utomhus, men även att de vill tillgodose rörelsebehovet hos barnen.</p>
5

Vad är fritidspedagogik?

Moberg, Camilla January 2010 (has links)
Mitt syfte med detta arbete är att belysa vad fritidspedagogik är och hur de olika skolverksamma yrkesgrupperna ser på begreppet. Jag har valt att använda mig av enkäter för att samla in material till detta arbete. Enkäterna delades ut till lärare, anställda på fritidshem och rektorer på fyra skolor. Fritidspedagogik är enligt litteraturen och även respondenterna baserad på lek men innefattar även styrda aktiviteter. Skolinspektionen och även många av respondenter anser att de styrda aktiviteterna behövs för att guida barnen men framförallt för att höja kvalitén på fritidshemmen. Många av respondenterna anser dock att de styrda aktiviteterna ska var valfria. Fritidspedagogik är en blandning av det formella och informella lärandet där den sociala kompetensen är i fokus. En fritidspedagog bör vara flexibel och lugn eftersom barngruppen varierar och aktiviteterna behöver ändras. Något som många av de anställda på fritidshem påpekade var att statusen på yrkesrollen behöver höjas. Detta kan ske genom att synliggöra sitt arbete både för föräldrarna men även i media. En tredjedel av alla tillfrågade som arbetar på fritidshem anser att deras åsikt är mindre värd. Lärarna i denna studie efterfrågade mer samarbete med fritidshemmen. Ett utvidgat samarbete skulle också öka förståelsen för de olika skolverksamma yrkesgrupperna.
6

"Lär man sig något på fritids egentligen?" : En kvalitativ studie om lärandet på fritidshemmet / "Do we learn anything at after-school-centers?" : A qualitative study of learning in after-school-centers

Berglund, Rebecka, Claesson, Dennis January 2015 (has links)
Bakgrund I läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b) står det att omsorgen på fritidshemmet ska ha ett tydligt pedagogiskt innehåll som ska bidra till att skolans kunskapsmål uppnås. Detta ska ske på fritidshemmet genom praktiska, laborativa och utforskande moment (Pihlgren &amp; Rohlin 2011). I en rapport av Skolinspektionen (2010) framkommer att majoriteten av fritidshemmen i Sverige inte lever upp till sin fulla potential och betonar att fritidshemmen i större utsträckning bör bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande. Skolinspektionen menar att en hög kvalitet i fritidsverksamheten gynnar elevernas kunskapsutveckling även i skolan. Studien handlar om fritidshemsverksamheten och det lärande som sker där samt pedagogernas möjligheter att bedriva pedagogisk verksamhet. Syfte Syftet med vår undersökning är att undersöka hur verksamma pedagoger på fritidshemmet beskriver lärandet som sker på fritidshemmet. Metod I studien har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts. Inför intervjuerna har informanterna fått förbereda sig genom att fundera kring en situation som de anser varit en bra lärandesituation på fritidshemmet. Resultat I resultatet framgår det att det på fritidshemmet förekommer många olika typer av lärande och att lärandet sker hela tiden. Först och främst verkar det vara ett socialt lärande som sker på fritidshemmet, åtminstone enligt de informanter som deltagit i undersökningen. Det framkommer även i studien att förutsättningarna för fritidsverksamheten hos de pedagoger vi intervjuat inte är optimala utan kan förbättras på olika sätt.
7

Ett fritidshem för alla barn. : Barns perspektiv på delaktighet, relationer och meningsfull fritid.

Gustafsson, Christina January 2014 (has links)
Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande. Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer. Intervjusvaren har jag analyserat utifrån analysmetoden Grounded Theory vilken är en lämplig metod vid empiriskt material. Mitt resultat visar att den avgörande betydelsen för en meningsfull fritidshemstid var barns delaktighet där de främst själva ville få välja om de skulle vara inne eller ute. Informanterna hade skilda åsikter på hur mycket aktiviteter som skulle finnas på fritidshemmet där några ville ha fler aktiviteter och andra färre. Relationerna till omgivningen spelade också in på trivseln där kompisrelationerna var viktigare än pedagogrelationerna. Det personliga bemötandet av pedagoger utifrån barnens individuella behov hade dock en stor inverkan på om de upplevde fritidshemstiden som meningsfull.
8

”Å ena sidan, så är vi helt oumbärliga, å andra sidan så behöver vi ingenting” : En kvalitativ studie av hur fritidspedagoger upplever att deras yrkesroll påverkats av att fritidshemmet blivit en del av skolan

Björkum, Emma January 2014 (has links)
In the early nineties leisure-time pedagogic establishments moved in to school. The aim of the study is to try to find out how leisure-time pedagogues, who have been working for a long time, experience the moving of their establishment in to school and how this affect their practical work and their profession. The study is based on interviewes with four leisure-time pedagogues, who all have been working before—and therefore have experienced the time before—during and after their establishment moved in to school. These interviewes were recorded and later fully transcribed in preparation of analysis. Data was analysed with the help of the sociology of Pierre Bourdieu as a basis. Findings of the study suggest that the leisure-time pedagogues find it positive to be able to cooperate with teachers and other professional groups working in school, they explain how it enabels themselves to see pupils from a different angle and for others working in school to see pupils from a leisure-time pedagogue angle. Some of the pedagogues explain that they find it hard to work with big groups of pupils, or in small surfaces, which they did not have to do before their establishment moved into school. They also mean that this counteract the aims and guidelines of what school should offer the pupils in forms of education, security and social development. Findings of the study also suggest that the leisure-time pedagogues experiences their profession to be subordinated teachers. How well the pedagogues experience cooperation with teachers seems to be connected with how they experience their own profession’s status in relation to school leaders and teachers in their workplace. In conclusion the pedagogues’ work and profession is highly influenced by their new context, which is differently experienced depending on the status of the profession in the specific sociological field, how big groups of pupils they work with, how small the surfaces which they work within are and the practical work of the pedagogue.
9

Fritidspedagogik : En studie om fritidspedagogikens betydelse förfritidspedagogens yrkesroll

Johansson, Christoffer, Ekberg, Sara January 2010 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.
10

Fritidshemmets och övrig skolverksamhets samverkansansvar

Andersson, Robin January 2012 (has links)
Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.

Page generated in 0.0945 seconds