Syftet är att ta reda på hur rektorerna ser på den nya lärarlicensen och hur de tror att den kommer att påverka deras yrkesroll samt skolan som en institution.  -          Vilken är rektorernas inställning till lärarlegitimationen? -          Vilka organisatoriska och ekonomiska förändringar för skolan anser rektorerna att lärarlegitimationen kommer bidra till? -          Vad anser rektorerna att Lärarlegitimation kan ge för konsekvenser på elevernas utveckling? -          Vad anser rektorerna att det finns för svårigheter och hinder med införandet av lärarlegitimation?  Metod Vi har valt enkätundersökning som metod på grund av att vi vill undersöka hur det ser ut över hela landet och därför är en kvantitativ undersökning bäst lämpad. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi använder oss av Skolverkets databas över skolor. Vi har tagit 16 skolor från varje län (21 län, 336 enkäter). Alla frågor utom en är så kallade strukturerade frågor med svarsalternativ så att vi får standardiserade svar. Svarsalternativen är uppdelade i skalor. När vi behandlat vår insamlade data har vi använt oss av SPSS. Alla svarsalternativ har varit uppdelade i skalor.  Resultat och slutsats En stor majoritet av de tillfrågade rektorerna ansåg att lärarlegitimationen är något positivt, hela 90 procent ställde sig positiva. Det är framförallt skolor som består av låg/mellanstadiet som ställer sig positiva. Det som anses vara den största bidragande faktorn till att lärarlegitimationen ses som positiv är att de tror att elevernas resultat kommer att förbättras. I relation till det tror dock många att lärarlegitimationen kommer att ge en försämrad pedagogisk förmåga inom lärarkåren. Problem som många ser är själva reformen som måste genomföras samt den redan pressade ekonomin. Införandet kommer att innebära stora insatser för att få behörig personal på alla platser och det kommer att bli svårt rent organisatoriskt att få ihop fullständiga tjänster. Den redan pressade ekonomin ser många som ett hinder för att legitimationen ska kunna generera höjda löner. Ytterligare ett orosmoment som många rektorer känner är ovissheten kring hela reformen. Rektorerna vet inte riktigt vad reformen innebär och är inte tillräckligt insatta i problematiken.

Lärarlegitimationen (proposition 2010/11:20) har sedan dess införande varit en omdiskuterad fråga. Legitimationens vara eller icke vara, vilka lärare den ska vara tillgänglig för och vad som ska krävas för att bli behörig att söka legitimation är alla områden som varit föremål för kritik. Med tanke på den korta tid som kompetensverktyget funnits identifierar jag också en stor lucka i forskningen, något som undersökningen ämnar bidra till att fylla ut. Undersökningen utgår ifrån riksdagsprotokoll och proposition 2010/11:20 som källmaterial med hjälp av konfliktteori som analysmodell. Motivet bakom dessa val är att undersöka och identifiera vilka intressegrupper och intressekonflikter som bidragit till lagförslagets utformande och införande. Resultaten visar flera intressanta aspekter bakom den långa tidsperiod som propositionen befann sig i riksdagens kammare och formades under diskussioner mellan partiernas representanter. Inte minst verkar flera partier blivit mer positiva ju längre fram i processen som propositionen kommit, medan andra partier varit mer drivande i frågan. Utöver detta pekar undersökningens resultat också på att de fackliga organisationerna och framförallt Lärarnas riksförbund varit drivande i frågan och i högsta grad bidragit till dess införande.

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll. År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen. I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket. De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära. Däremot är fack och politiker genomgående positiva till legitimation. I debatten kan man skönja en konflikt i motivationen till varför olika grupper vill införa legitimation. Vissa ser det som ett sätt för lärarna som yrkesgrupp att skapa sig autonomi och en maktbas jämtemot samhället i övrigt. Andra ser det som ett sätt för arbetsgivare och politiska krafter att få kontroll över lärarna.

On July 1, 2011, a system of teacher certification was introduced through the Act (2011: 189) amending the Swedish Education Act. The intention of a system of teacher certification was to make it harder for people without adequate education to work as teachers. These persons are not forbidden to act as teachers but will find it difficult to work in the school system as they cannot perform the same tasks as a certified teacher, e.g. they may not teach students and set grades independently and can only be temporary employed. In order to support a system with teacher certification for teachers, the Teachers Responsibility Board was formed. It ́s mission is, inter alia, to investigate cases of warning and revocation of teacher certification, Chapter 2, Section 23 Swedish Education Act (2010: 800). This essay investigates these cases more closely with focus on systematization and problematizing, analyzing them with a legal dogmatic method blended with an administrative judicial method. There are no legal studies in this field, which justifies the need to investigate this topic further. It is desirable that a system of teacher certification has support by the relevant professions related to the decisions of the Teachers Responsibility Board. This may lead to further legitimacy for the decisions from the Board. The Teachers board of responsibility is composed of a chairman who is or has been a judge and other members who have expertise and practical experience in the school system. The intention is that the composition of the Teachers Responsibility Board should reflect the opinions of the professions concerned by the Board ́s decision. There are reasons to investigate if this is the case. In order to accomplish this, a study of the perceptions of teachers and principals related to five Board cases, was done applying the legal sociology method. Inaptness from the teacher in his/her profession is the least frequent category of cases in which the Teachers Responsibility Board has given a verdict. No teacher has so far had his or her teaching certificate revoked due to gross inaptness.Teachers that have committed a crime related to their profession, have in all these cases been assigned a warning or had their teaching certificate revoked by the Teachers Responsibility Board or higher authority. There is room for a teacher who has committed physical harassment, mental harassment or otherwise behaved improperly without committing a crime, to avoid disciplinary punishment from the Teachers Responsibility Board. An exception is when a teacher has committed a mental offense that can be linked to the grounds of discrimination. In these cases, the teacher has always been assigned a disciplinary sentence. Teachers and principals did not assess the cases in the same way as the Teachers Responsibility Board. These two groups were more severe in their assessment, i.e. wishing a harder disciplinary sanction than the one issued by the Teachers Disciplinary Board. Teachers were, in turn, harsher in their opinions than principals Female and male teachers largely had the same view on the cases with one important exception. Male teachers were more likely to revoke a teacher's certificate because of inaptness than female teachers.

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.

The purpose of this study is to investigate perceptions of the teaching profession and education in the political debate concerning teacher certification. I have, based on the purpose, issued three question that form the basis of this study. They are: To what extent does the participants in the debate perceive the teaching profession as a profession? Based on the perception that the teaching profession is a profession, to what extent and how is the requirement for certification being justified? Which perceptions regarding education are being expressed in the debate? The method used to carry out this study is an idea analysis, which is generally used when analysing political debates. The purpose of using this method is to obtain clarity of what is said in a debate. Furthermore, the theoretical concepts that are relevant for the implementation of this study are profession and education. The result of this study shows that the debaters define a professional as a person who is motivated, has an education, is suitable to practice his/her profession, has the knowledge required in his/her profession and has received a certification. The result also indicates that the aim of introducing a teacher certification is to strengthen the teacher profession as a profession. However, there are some flaws with the certification that might leave the aim of it unfulfilled. Finally, the result of the study shows that education is left in the dark in the debate.

Denna studie syftade till att undersöka hur förskollärare tolkar sin yrkesroll och sitt uppdrag utifrån den reviderade läroplanen, samt hur förskollärarna möjliggörs resurser att utföra det uppdrag de har. Intressant för studien var även att undersöka hur det särskilda ansvaret och lärarlegitimationen påverkat yrkesrollen och professionen. För att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll valdes metoden samtalsintervju. Denna metod gav mig som intervjuare möjlighet att komma med följdfrågor, vilket resulterade i en bredare förståelse av förskollärarnas yrkesroll. Studien är baserad på resultatet från de kvalitativa intervjuer vilka genomfördes med fyra förskollärare inom samma kommun. Studiens resultat visar på att förskollärarens yrkesroll är svårdefinierbar på grund av dess omfattning och svårighet att profilera sig. Förskollärarna i studien anser att rollen som förskollärare innebär att de har ett övergripande ansvar över den pedagogiska verksamheten, vilket de inte upplever sig få tillräckligt med tid och resurser till. De vill mycket, men hinner inte alltid det de önskar. Deras yrkesroll påverkas av hur resterande arbetslag ser ut. Både förskollärarnas egen vidareutveckling samt verksamhetens kvalitet ökar om de har kompetenta, utbildade och erfarna kollegor. Lärarlegitimationen anser de inte ha påverkat förskolläraryrket nämnvärt, men förskollärarna hoppas på att den i längden höjer yrkets status. I resultatet framgår det att förskolläraryrket i många aspekter kan likställas med att vara en profession. Däremot kan det enligt olika professionsteorier utläsas att yrket behöver ha en högre status för att benämnas som en profession.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarstudenters och yrkesverksamma lärares uppfattning om läraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan på läraryrkets status. De övergripande frågorna behandlar hur lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lärarlegitimation skulle kunna ha för inverkan på yrkets status. Vidare frågas om en lärarlegitimation kan professionalisera läraryrket.   I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lärare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjälp av en enkät riktad till lärarstudenter på sitt sista studieår samt redan yrkesverksamma lärare från tre geografiska områden.   Resultatet visar att lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets status vara mellan låg och medelhög. Den främsta statushöjande åtgärden är enligt lärarstudenterna och de yrkesverksamma lärarna en höjd lön och lön i proportion till utbildningens längd samt andra jämförbara yrkesgrupper. Ett införande av legitimation för lärare anser lärarna ha viss statushöjande verkan på läraryrket, men ses inte som den enskilt mest statushöjande åtgärden för yrket. Ett legitimationssystem utfärdat av en för lärarkåren utomstående aktör kan inte per automatik ses som en professionaliserande åtgärd för läraryrket.

Syftet med denna studie har varit att studera den befintliga kompetensen och befintliga organisationen på ett urval nationellt godkända idrottsutbildningar i Sverige inriktade på ishockey. Detta för att kunna analysera huruvida den nuvarande kompetensen kan anses vara tillräcklig i samband med Skolverkets omklassificering av ämnet specialidrott 2017, och de krav som medföljer. Studiens empiri har framkommit efter kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter i de olika verksamheterna. Resultat och analys visar att en klar majoritet av “lärarna” kring ämnet specialidrott inte innehar lämplig akademisk utbildning. Det framgår även att tydligheten kring hur omklassificeringen ska fungera, vem den berör och hur den ska gå till från Skolverkets sida är bristande. Avslutningsvis kan det konstateras att den kompetens som finns kring verksamheterna är hållbar och mätbar när det gäller den specifika idrotten, men när det kommer till det som krävs för att undervisa i skolämnet specialidrott kan den inte bedömas som tillräcklig eftersom många saknar en lärarutbildning och saknar därmed kompetens inom flera områden som en sådan utbildning ger.

Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne. Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem. Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.