Denna studie har med en fenomenologisk ansats undersökt hur sex lärarstudenter med dokumenterad dyslexi ser på sin framtida yrkesbana som lärare. Arbetet avhandlar vilka svårigheter och möjligheter lärarstudenterna själva tror att de kommer stöta på i sin yrkesvardag, samt deras syn på hur specialpedagogiska insatser bör utformas och hur upplevelsen av att vara dyslektiker påverkar skapandet av en läraridentitet. Resultaten av denna studie tyder på att lärarstudenterna på grund av sin dyslexi utvecklat en unik förståelse för de elever som har det lite svårare i skolan. Lärarstudenterna presenterar även ett insiderperspektiv på specialpedagogiska insatser för dessa elever. Informanterna kan alla kategoriseras som högpresterande dyslektiker, men upplevda fördomar mot dyslektiker har ändå påverkat informanternas självkänsla och självförtroende. Trots att studiens resultat inte kan anses vara generaliserbart tyder allt på att dyslektiska lärarstudenter har mycket positivt att bidra till lärarprofessionen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor. För att få en så autentisk undersökningsmetod som möjligt skedde intervjuerna i intakta arbetslag som diskuterar kring ämnesövergripande undervisning utifrån deras verksamhet. Resultatet från undersökningen visar att det ofta är omkringliggande faktorer, så kallade ramfaktorer, som tid, resurser och en förändrad läroplan som beskrivs som de största svårigheterna med att bedriva ämnesövergripande undervisning. Majoriteten av de intervjuade lärarna är överens om att det är fördelaktigt att arbeta ämnes-övergripande för både lärare och elever. De grundar antagandet på erfarenhet och till viss del med vetenskapliga argument. Lärarna vill vara professionella och utveckla sin undervisning. Men det finns en rädsla att exponera sin undervisning för andra lärare vilket är tvunget i ett ämnesövergripande arbetssätt. Rädslan kan grunda sig i en professionell osäkerhet som uppstått på grund av brister i utbildning och styrning.

Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns.

No description available.

Läraryrket handlar bl.a. om fostran. Eleverna skall omfatta samhällets gemensamma värderingar. Uppdraget att undervisa är komplext och läraren tvingas i professionen till upprepade etiska val. I Bolognaprocessen infördes värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen. De första studenterna som skall examineras enligt denna ordning började på Lärarutbildningen höstterminen 2007. Uppsatsens övergripande syftet är att undersöka studenternas attityder och värderingar i relation till utbildnings- och yrkesrelaterade frågor. De formella krav som samhället ställer på studenter och lärare i form av lagar och läroplaner berörs i uppsatsen. I skolan skall läraren som tjänsteman effektuera de politiska besluten. Läraren har å andra sidan stor frihet i utförandet av arbetet i kraft av sin professionalitet. Lärarens beslut grundas på styrdokumenten, yrkesetiska krav men också på personliga preferenser. Uppsatsen uppmärksammar dilemman som uppstår mellan formella krav och den frihet som den professionelle yrkesutövaren har. Den empiriska undersökningen gäller studenternas syn på sådana dilemman. För att samla in data har jag använt mig av en enkät med frågor kring värderingar och attityder och som besvarats av 177 nyantagna studenter på Lärarutbildningen. Svaren analyseras både beträffande enskilda variabler och skillnader som finns mellan sex olika bakgrundsvariabler kön, valt åldersspår, studenternas ålder, valt huvudämne, genomgått gymnasieprogram och föräldrarnas utbildning.Resultatet av enkäten visar att majoriteten av studenterna anser att värden kopplade till demokrati är viktiga i det blivande yrket och inom utbildningen. En minoritet har motsatt uppfattning. Statistiskt signifikanta samband finns framförallt i skillnad mellan könen. Till exempel har kvinnorna i högre grad än männen valt läraryrket för att få ett roligt jobb och möjlighet att hjälpa människor. Jag menar att frågor kring värderingar och attityder bör ha stort utrymme i utbildning av lärare på högskolan. De blivande lärarna skall bli professionella, föreberedas för att självständigt kunna hantera flera olika handlingsalternativ av etisk karaktär. I enlighet med examensordningens krav skall studenten utveckla och stärka sin självkännedom. Nyckelord: Attityder, lärarprofession, värderingar, yrkesetik. / One important aspect of the profession as a teacher is the task to bring up pupils. Pupils are to be taught the basic values in society. Teaching is a complex task and teachers are frequently required to make decisions on an ethical basis. In the Bologna process the ability to make decisions based on central values was introduced. The first group of students to be assessed according to this aim was those who began their studies at the School of Teacher Education in the autumn semester of 2007. The principal aim of this essay is to investigate the students’ attitudes and values in relation to educational and profession-oriented issues. The formal demands laid on students and teachers through specific laws and syllabuses are examined in the essay. In schools teachers, in their role as civil servants, are obliged to carry out political decisions. On the other hand teachers possess a considerable amount of freedom on how to fulfil their tasks, due to their professional status. Teachers’ decisions in their work are based on central steering documents, professional ethics and, in addition to that, personal preferences. In this essay dilemmas on the balance between formal demands and the professional teacher’s freedom to act according to her own standards are brought to the fore. The empirical study is about students’ views on such dilemmas. Data have been collected by means of a questionnaire to novice students at the School of Teacher Education (N=177), containing items on values and attitudes. The analysis is based on comparisons on the following variables: sex, age, students’ choice of school level (for their education), the student’s major subject, the student’s high school programme, and parents’ level of education.The analysis shows that the majority of students believe that values on democracy are important in the profession as well as in the teacher education. Statistically significant differences are found in particular between men and women. Women have to a greater extent than men chosen the profession in order to get a pleasant job and to be able to help other people.I believe that values and attitudes should have a considerable space in the education of teachers. Teacher students are to be professionals, i.e. educated to handle different options for actions of ethical nature, and according to the study plan students should develop and strengthen their knowledge of the self.Key concepts: Attitudes, teacher profession, values, vocational ethics

Neither leisure time teacher nor teacher in arts and esthetic subjects? A study of leisure time teachers and the new double vocational role after the teacher education reform in 2011 The purpose of this study is to examine the interaction in the daily work between leisure time teachers and teachers in arts and esthetic subjects. What possibilities and difficulties does the new vocational role leisure time teacher entail? How does the new education correspond with the demands of the curriculum? The study examines the experiences of teachers with a double role, as both leisure time teachers and teachers in arts and esthetic subject. The main research questions involves the problems that appears between these two vocational categories in the light of sociological research on professional theory. One of the main findings is that deeper knowledge is required in the arts and esthetic subjects than what is provided by the education that is given today to be able to maintain a high quality teaching. The findings also indicate that it will likely prove difficult to combine teaching in arts and esthetic subjects with leisure time teaching, due to the significant differences between the two vocational categories. The interviewed teachers all claim that they will likely chose a career in only one of the two vocational categories. This will probably undermine the efforts to raise the status of leisure time teachers by integration with the established teacher profession.

Syftet med undersökningen var att tydliggöra vad lärare inom särskolan anser utvecklar dem professionellt i yrkesrollen. För studien valdes en kvalitativ ansats och data insamlingen gjordes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen deltog sex specialpedagoger verksamma inom särskolan. Resultatet visade att specialpedagogerna är reflekterande över sitt förhållningssätt och medvetna om betydelsen av att utveckla sig inom yrket. Specialpedagogens teoretiska och metodiska kompetens samt en organisation av pedagogiska mötesforum gynnar pedagogers utveckling. Specialpedagoger är en del i ett system där faktorer och förhållanden på olika hierarkiska nivåer påverkar yrket. Arbetsledningen brister i kunskap om specialpedagogens yrkesutövande och saknar emellanåt ekonomiska förutsättningar att tillgodose behovet av utveckling i yrkesprofessionen. En slutsats är att specialpedagoger ser en möjlighet till utveckling av yrkesrollen genom kontinuerlig handledning samt att de uppfattar sina kollegor som betydelsefulla redskap i den professionella yrkesutvecklingen.

On July 1, 2011, a system of teacher certification was introduced through the Act (2011: 189) amending the Swedish Education Act. The intention of a system of teacher certification was to make it harder for people without adequate education to work as teachers. These persons are not forbidden to act as teachers but will find it difficult to work in the school system as they cannot perform the same tasks as a certified teacher, e.g. they may not teach students and set grades independently and can only be temporary employed. In order to support a system with teacher certification for teachers, the Teachers Responsibility Board was formed. It ́s mission is, inter alia, to investigate cases of warning and revocation of teacher certification, Chapter 2, Section 23 Swedish Education Act (2010: 800). This essay investigates these cases more closely with focus on systematization and problematizing, analyzing them with a legal dogmatic method blended with an administrative judicial method. There are no legal studies in this field, which justifies the need to investigate this topic further. It is desirable that a system of teacher certification has support by the relevant professions related to the decisions of the Teachers Responsibility Board. This may lead to further legitimacy for the decisions from the Board. The Teachers board of responsibility is composed of a chairman who is or has been a judge and other members who have expertise and practical experience in the school system. The intention is that the composition of the Teachers Responsibility Board should reflect the opinions of the professions concerned by the Board ́s decision. There are reasons to investigate if this is the case. In order to accomplish this, a study of the perceptions of teachers and principals related to five Board cases, was done applying the legal sociology method. Inaptness from the teacher in his/her profession is the least frequent category of cases in which the Teachers Responsibility Board has given a verdict. No teacher has so far had his or her teaching certificate revoked due to gross inaptness.Teachers that have committed a crime related to their profession, have in all these cases been assigned a warning or had their teaching certificate revoked by the Teachers Responsibility Board or higher authority. There is room for a teacher who has committed physical harassment, mental harassment or otherwise behaved improperly without committing a crime, to avoid disciplinary punishment from the Teachers Responsibility Board. An exception is when a teacher has committed a mental offense that can be linked to the grounds of discrimination. In these cases, the teacher has always been assigned a disciplinary sentence. Teachers and principals did not assess the cases in the same way as the Teachers Responsibility Board. These two groups were more severe in their assessment, i.e. wishing a harder disciplinary sanction than the one issued by the Teachers Disciplinary Board. Teachers were, in turn, harsher in their opinions than principals Female and male teachers largely had the same view on the cases with one important exception. Male teachers were more likely to revoke a teacher's certificate because of inaptness than female teachers.

<p>Detta examensarbete hade som avsikt att ge kännedom om professionalismen i förskolan och var fortsättning på en internationell studie som European Early Childhood Education Research Association startade på Malta år 2004. Syftet med undersökningen var att få kunskap om och belysa vad lärare erfar i sitt handlande och tänkande som professionell i förskolan. Undersökningen var kvalitativ och byggde på observationer och intervjuer av två respondenter. Resultatet påvisade att lärarna hade stor kunskap om barn och deras utveckling samt att lärarnas professionalitet handlade mycket om förhållningssätt och att de tog vara på de dagliga aktiviteterna som viktiga för barns lärande. Lärarna var mycket medvetna om läroplanen och dess innehåll och arbetade för att alla barn skulle uppleva sin dag som rolig, trygg och lärorik. Slutsatsen blev att professionalismen i förskolan visar sig i lärarnas agerande tillsammans med barnen samt i deras kunskaper och förhållningssätt.</p>

Detta examensarbete hade som avsikt att ge kännedom om professionalismen i förskolan och var fortsättning på en internationell studie som European Early Childhood Education Research Association startade på Malta år 2004. Syftet med undersökningen var att få kunskap om och belysa vad lärare erfar i sitt handlande och tänkande som professionell i förskolan. Undersökningen var kvalitativ och byggde på observationer och intervjuer av två respondenter. Resultatet påvisade att lärarna hade stor kunskap om barn och deras utveckling samt att lärarnas professionalitet handlade mycket om förhållningssätt och att de tog vara på de dagliga aktiviteterna som viktiga för barns lärande. Lärarna var mycket medvetna om läroplanen och dess innehåll och arbetade för att alla barn skulle uppleva sin dag som rolig, trygg och lärorik. Slutsatsen blev att professionalismen i förskolan visar sig i lärarnas agerande tillsammans med barnen samt i deras kunskaper och förhållningssätt.