Due to the public nature of the library the librarians meet members from the entire society in one room daily and need to address the different needs of the patrons and the patrons' different expectations of the librarians' service. The aim of the thesis is to investigate public librarians' encounters with patrons, that the librarians perceive as difficult or challenging. Socially excluded groups like homeless individuals, drug users or mentally ill individuals are groups that together with teenagers can be perceived as "problem patrons". To investigate this problem six interviews with librarians were conducted. The analytical framework concists of Echeverris definition of a good reception of users, the librarians ethical guidelines and on Jürgen Habermas theory of the public sphere. The librarians perception of the public library and their own reception of the library patrons appeared to be very similar to the theoretical framework. The conclusion of this thesis is that the librarians view of the library appears to be synonymous with the meaning of public sphere and the foundations of democracy.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket. Transkriptionerna analyserades och kategoriserades varefter vi upptäckte mönster. I studien identifierar lärare etiska dilemman som svåra situationer att lösa. De uttrycker sällan bakomliggande orsaker till varför de uppfattar situationerna som svåra. I lärarnas resonemang går det att urskilja etiska normer som lärarna tar ställning till men de uttrycker sällan normerna eller dess bakomliggande värden explicit.</p><p>The purpose of this qualitative study is to examine which ethical norms there are in teachers’ discussions concerning solving of problems and handling of conflicts. Further on, the study aims to examine how teachers discuss their readiness to act and their decision-making, and which ethical values they use to support their decisions. Our accumulation of data was performed with semi structured interviews with five teachers. The day before the interviews, the teachers received a case containing several different dilemmas. The teachers were asked to read and reflect on the case. The interviews all started from the case, but the teachers were encouraged to relate to their own experiences in ethical conflicts in the teaching profession. The interviews were sound recorded transcripted and analysed. In our study, the teachers are identifying ethical dilemmas as difficult situations to solve. They seldom express the cause behind their understanding of the difficulties. One can discern ethical norms in the discussions that the teachers are taking a position on. But they seldom explicitly express norms or their supporting values.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket. Transkriptionerna analyserades och kategoriserades varefter vi upptäckte mönster. I studien identifierar lärare etiska dilemman som svåra situationer att lösa. De uttrycker sällan bakomliggande orsaker till varför de uppfattar situationerna som svåra. I lärarnas resonemang går det att urskilja etiska normer som lärarna tar ställning till men de uttrycker sällan normerna eller dess bakomliggande värden explicit. The purpose of this qualitative study is to examine which ethical norms there are in teachers’ discussions concerning solving of problems and handling of conflicts. Further on, the study aims to examine how teachers discuss their readiness to act and their decision-making, and which ethical values they use to support their decisions. Our accumulation of data was performed with semi structured interviews with five teachers. The day before the interviews, the teachers received a case containing several different dilemmas. The teachers were asked to read and reflect on the case. The interviews all started from the case, but the teachers were encouraged to relate to their own experiences in ethical conflicts in the teaching profession. The interviews were sound recorded transcripted and analysed. In our study, the teachers are identifying ethical dilemmas as difficult situations to solve. They seldom express the cause behind their understanding of the difficulties. One can discern ethical norms in the discussions that the teachers are taking a position on. But they seldom explicitly express norms or their supporting values.

Syftet med detta arbete är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på värdegrunden och dess värden samt hur de omsätter den i praktiken. Värdegrundsfrågor i skola och förskola lyfts inte fram på samma sätt som läs- och skrivämnen något som kan resultera i att värdegrundsarbetet ges mindre och mindre utrymme i verksamheten. I detta arbete bryts begreppet inledningsvis ner via tidigare forskning och aktuell litteratur rörande ämnet. Här beskrivs värdegrundsbegreppets intåg i de svenska läroplanerna via värdegrundsprojektet, de demokratiska värdena i läroplanerna men även andra begrepp som värdegrunden är uppbyggt på beskrivs. Arbetet går även på djupet med att beskriva de fyra grundläggande etiska värdena som är autonomi, integritet, jämställdhet/jämlikhet och solidaritet. Resultatet i arbetet bygger på enkäter från tjugo stycken respondenter där frågorna har varit av både en kvantitativ och kvalitativ sort. Resultatet som framkom beskriver bl.a. vikten av en gemensam och stabil värdegrund att utgå ifrån och vikten i en öppen och daglig dialog. Ser man till pedagogernas yrkesetik är även här dialogen viktig. I verksamheterna förekommer temaarbeten, sånger och lekar i arbetet för att lära barnen grunderna i vad som är rätt/fel, empati, ansvar och respekt.

Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

The aim of this bachelor’s thesis is to examine four librarians’ thoughts and attitudes concerning the personal encounter between the librarian and the users in the publiclibrary setting. The research questions are: What thoughts and attitudes are expressed among the librarians concerning personal encounter between the librarian and the users? How do professional ethics, guidelines and policy documents apply to the librarians’ encounter with the library users? Are there any other factors affecting the encounter, and if so, what are these factors? The method used in this study, for answering the research questions and to gather the empirical information, is semi-structured interviews. The theories used for analyzing the results are the moral philosopher RichardM. Hare’s theory of two different levels of moral thinking, the intuitive and the critical level, and Stina Hall’s thoughts on the different preconditions for a successful encounter. Conclusions drawn from this study are that the definitions ofthe concept of personal encounter are different among the librarians, depending on context, duties, personal characteristics and background. In the personal encounter swith the users, the librarians seem to apply professional ethics, guidelines and policy documents, as much as their personal values. Other factors affecting the encounters are organizational factors, beyond the individual. The librarians need to discuss their moral considerations, in the situation of encounter, at a more critical level, in order to use the best encounter tools in the meetings with the users.

Bakgrund Ett sätt att mäta patienternas upplevelser av bemötande är att mäta tillfredsställelsen. Under bemötande ingår humanistiskt arbetssätt och ett professionellt förhållningssätt. Enligt kompetensbeskrivningen bör en tandhygienist bemöta och behandla alla människor likvärdigt med respekt oavsett individuella förutsättningar. Genom gott omhändertagande kan tillfredställelsen bland patienterna höjas. Syftet var att undersöka patienternas grad av tillfredställelse av bemötandet från tandhygienister inom Folktandvården (allmäntandvården), samt hur patienterna upplever tandhygienisternas professionella förhållningssätt. Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av personer som var 18 år eller äldre. Fem folktandvårdskliniker valdes strategiskt ut genom klusterurval. Deskriptiv statistik gjordes av bakgrundsvariabler och redovisades i tabeller. Jämförelser av variabler ålder, upplevd munhälsa samt väntetid utfördes med chi-två-tester. Resultat Majoriteten av deltagarna var tillfredsställda med tandhygienisternas bemötande. Samtliga deltagare uppgav att de blivit bemötta på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. Statistiskt signifikant skillnad avseende bemötande i relation till väntetid kunde påvisas. Gruppen där besöket började i tid var mer tillfredsställda än dem som fick vänta. Genom självbedömningen av Humanismskalan påvisades att tandhygienisterna bemötte dem utifrån ett humanistiskt förhållningssätt. Slutsats Studien visade att majoriteten av deltagarna visade tillfredsställelse med tandhygienisternas bemötande och professionella förhållningsätt samt att väntetid påverkade graden av tillfredställelse. / Background A way to measure the patients’ experiences regarding treatment is to measure the satisfaction. Treatment includes humanistic view and professional approach. According to the competence description, dental hygienists should treat all people equally with respect. Patient satisfaction can be increased through good care. Aim To investigate patients’ degree of satisfaction from dental hygienists’ in the Public Dental Service, and how patients experienced their professional approach. Method The study was a quantitative cross-sectional study. The sample consisted of people ≥ 18 years old. Five dental clinics were chosen strategically by cluster selection. Descriptive statistics was conducted to map background variables. Age, self-perceived oral health and waiting time were compared with chi-square tests. Results Most of the participants were satisfied with the dental hygienists’ treatment. All participants stated that they were treated in a respectful and considerate manner. Statistically significant difference regarding waiting time was detected. The group where the visit started on time was more satisfied than those who had to wait. Through self-assessment of Humanism Scale showed that dental hygienists’ treatment was based on humanistic approach. Conclusion Most of the participants showed satisfaction with the dental hygienists' treatment and professional approach. Waiting time affected the degree of satisfaction.