Introduktion: Sepsis är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning i hela världen. Årligen är det mer än 1000 personer som dör i Sverige av sepsis. Att agera snabbt och korrekt är viktigt för att hindra förloppet. För att detta ska flyta på bra behöver sjuksköterskan ha en bra handlingsberedskap. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors handlingsberedskap i vården av patienter med sepsis. Metod: Litteraturstudie. Sökning gjordes i Cinahl och PubMed samt med en manuell sökning. 10 artiklar framkom efter urvalsprocess med kvalitetsgranskning. Resultat: Tre kategorier framkom i databearbetningen, dessa var Kompetensutveckling, Verktyg för övervakning samt Kommunikationen inom vårdteamet. Slutsats: Flera stora faktorer påverkade sjuksköterskans förmåga att vara handlingsberedd där sjuksköterskans grundkompetens och fortbildning, verktyg som tillhandahålls av organisationen samt kommunikationen i arbetsgruppen alla är viktiga komponenter för att minska patientdödligheten vid sepsis.

<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket. Transkriptionerna analyserades och kategoriserades varefter vi upptäckte mönster. I studien identifierar lärare etiska dilemman som svåra situationer att lösa. De uttrycker sällan bakomliggande orsaker till varför de uppfattar situationerna som svåra. I lärarnas resonemang går det att urskilja etiska normer som lärarna tar ställning till men de uttrycker sällan normerna eller dess bakomliggande värden explicit.</p><p>The purpose of this qualitative study is to examine which ethical norms there are in teachers’ discussions concerning solving of problems and handling of conflicts. Further on, the study aims to examine how teachers discuss their readiness to act and their decision-making, and which ethical values they use to support their decisions. Our accumulation of data was performed with semi structured interviews with five teachers. The day before the interviews, the teachers received a case containing several different dilemmas. The teachers were asked to read and reflect on the case. The interviews all started from the case, but the teachers were encouraged to relate to their own experiences in ethical conflicts in the teaching profession. The interviews were sound recorded transcripted and analysed. In our study, the teachers are identifying ethical dilemmas as difficult situations to solve. They seldom express the cause behind their understanding of the difficulties. One can discern ethical norms in the discussions that the teachers are taking a position on. But they seldom explicitly express norms or their supporting values.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket. Transkriptionerna analyserades och kategoriserades varefter vi upptäckte mönster. I studien identifierar lärare etiska dilemman som svåra situationer att lösa. De uttrycker sällan bakomliggande orsaker till varför de uppfattar situationerna som svåra. I lärarnas resonemang går det att urskilja etiska normer som lärarna tar ställning till men de uttrycker sällan normerna eller dess bakomliggande värden explicit. The purpose of this qualitative study is to examine which ethical norms there are in teachers’ discussions concerning solving of problems and handling of conflicts. Further on, the study aims to examine how teachers discuss their readiness to act and their decision-making, and which ethical values they use to support their decisions. Our accumulation of data was performed with semi structured interviews with five teachers. The day before the interviews, the teachers received a case containing several different dilemmas. The teachers were asked to read and reflect on the case. The interviews all started from the case, but the teachers were encouraged to relate to their own experiences in ethical conflicts in the teaching profession. The interviews were sound recorded transcripted and analysed. In our study, the teachers are identifying ethical dilemmas as difficult situations to solve. They seldom express the cause behind their understanding of the difficulties. One can discern ethical norms in the discussions that the teachers are taking a position on. But they seldom explicitly express norms or their supporting values.

Syftet med denna studie är undersöka hur vi i förskolans värld kan skapa aktiviteter som bidrar till handlingsberedskap hos barn, gällande frågor som rör hållbar utveckling. Studien har utförts med delaktiga observationer som främsta metod, där bildvisning har använts för att introducera och väcka barnens intresse för olika hållbarhetsfrågor. Studien utgår från barnens intresse, beskrivningar och förståelse där handlingsberedande aktiviteter gällande nedskräpning iscensatts för att skapa medvetenhet hos barnen. Studien vilar på en livsvärldsfenomenlogisk grund men tar också avstamp i den sociokulturella teorin om barns lärande. Studiens resultat har tematiserats och visar att barnens förståelse för hållbarhetsfrågor är omfattande. Barnen beskriver och relaterar till omvärlden utifrån de fenomen som framstår som viktiga i deras livsvärld, där normen om rätt och fel, människans skuld och ansvarstagande betonas. / The purpose of this study is to investigate how we in the preschool environment can create activities that contribute to action readiness for children, regarding issues related to sustainable development. The study has been performed with participatory observations as the primary method, where image display has been used to introduce and awaken the children's interest in various sustainability issues. The study is based on the children's interest, descriptions and understanding where action-preparatory activities regarding littering have been staged to create awareness for the children.The study rests on the lived-world phenomenological foundation, but also takes root in the socio-cultural theory of children's learning. The study's results have been thematised and show that children's understanding of sustainability issues is extensive. The children describe and relate to the outside world true the phenomena that appear to be important in their world of life, where the norm of right and wrong, human guilt and responsibility is emphasized.

Bakgrund: Det är av stor vikt att sjuksköterskan besitter en stark klinisk handlingsberedskap och kontinuerligt får tillfälle att regelbundet utvecklas och hämta nya lärdomar, detta utifrån såväl dagliga interaktioner med patienter och medarbetare som i mer utvecklande utbildningstillfällen. Högteknologiska simuleringsövningar har använts inom hälso- och sjukvården sedan mitten på 1900 talet i syfte att utbilda vårdpersonal. Syfte: Belysa vad högteknologiska simuleringsövningar har för inverkan på sjuksköterskeprofessionen avseende klinisk handlingsberedskap och teamarbete i akuta situationer. Metod: Litteraturöversikt innefattande 13 kritiskt granskade vetenskapliga originalstudier med såväl kvalitativ, kvantitativ som mixad design. Resultat: Högteknologiska simuleringsövningar bidrog i hög grad till ökad kunskapsutveckling för sjuksköterskor i akuta situationer och stärkte dessutom deras kliniska handlingsberedskap. De högteknologiska simuleringsövningarna ansågs även bidragit till ökad självutveckling för sjuksköterskorna, vilket bland annat innebar stärkt självförtroende och självsäkerhet. Teamarbetet beskrevs ha förbättrats genom dessa övningar, där en klarare rollmedvetenhet samt bättre professionell kommunikation nämns. Som ett resultat av detta ansågs såväl patientsäkerheten samt säkerhetskulturen på arbetsplatsen ha förbättrats. Diskussion: Den ökade kunskapsutvecklingen anses bero på kombinationen av teori och praktik vilket kopplas till Benners utvecklingsteori. Slutsats: Resultaten ur denna litteraturöversikt är alla bidragande komponenter till en förbättrad hälso- och sjukvård, vilket visar nyttan och användbarheten av de högteknologiska simuleringsövningarna. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Bakgrund: Patienters sjukdomsförlopp inneliggandes på sjukhus är ofta inte statiska utan dynamiska med oförutsedda händelser såsom plötslig medvetslöshet, hjärtstopp eller akuta andningsproblem. Oförutsedda händelser ställer höga krav på sjuksköterskors handlingsberedskap som kan påverkas negativt av en hög nivå arbetsrelaterad stress. Just att händelser sker oförutsett kräver att beredskapen för händelser alltid måste finnas där vilket kan vara en svår utmaning för sjuksköterskor att möta. Syfte:Syftet med studien var att studera sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter samt hantering av oförutsedda händelser. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Åtta sjuksköterskor intervjuades i deras hemmiljö digitalt via Skype enligt Critical Incident Technique. Intervjuernas längd var 15–26 minuter långa och ägde rum i december 2020. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Överväldigande känslomässiga intryck kunde göra att sjuksköterskor blev passiva eller i behov av stöd vilket ledde till att hanteringen uteblev. Sjuksköterskor hanterade ofta oförutsedda händelser med en hög nivå arbetsrelaterad stress. En god relation till läkare och ett välfungerande teamarbete gav sjuksköterskor självförtroende i hanteringen av oförutsedda händelser. Slutsats:Oerfarna sjuksköterskor ska inte vara omvårdnadsansvariga utan aktivt stöd från erfaren/specialistutbildad sjuksköterska alternativt läkare vid tidpunkt för en oförutsedd händelse. Eftersom en oerfaren sjuksköterska inte har den handlingsberedskap som krävs vilket kan drabba patientsäkerheten. Det är även av stor vikt att kontinuerligt arbeta på relationen mellan sjuksköterskor och läkare och att ha bra rutiner för kommunikation vid tidpunkt för oförutsedda händelser. Arbetsgivare behöver ta större ansvar att utöva evidensbaserade åtgärder för att höja sjuksköterskors handlingsberedskap vid oförutsedda händelser och således förbättra sjuksköterskors psykosociala hälsa.

Studiens syfte i korthet har varit att ta reda på hur slöjdlärare tolkar den nationella kursplanen för slöjd i en vidare bemärkelse än själva hantverkskunnandet. I detta syfte har sex slöjdlärare med olika bakgrund intervjuats. Inledningsvis har i arbetet gjorts en översikt över slöjdämnets historia, forskning kring praktiskt och intellektuellt arbete i förening och den rådande samhällssynen på kunskap. Sedan har en tolkning av den nationella kursplanen för slöjd gjorts utifrån mitt eget perspektiv och även de intervjuade slöjdlärarnas. Resultatet som framkommit pekar på att slöjdämnets egentliga nytta är större än själva hantverkskunnandet, men svår att definiera, och att ämnets långsiktiga syfte behöver tydliggöras. Avslutningsvis har också ett eventuellt byte av namn för ämnet diskuterats, för att om möjligt i detta förtydliga dess egentliga syfte.

Följande arbete är en beteendevetenskaplig studie som avser att empiriskt undersöka kollektivresenärers attityder och beteenden gentemot miljön. Studien bygger på en enkätundersökning där 199 kollektivresenärer deltog. För att stärka våra resultat använder vi oss av tre huvudteorier; teorin om självperception – det vill säga huruvida respondenterna uppfattar sig själva som miljövänliga då de reser kollektivt; teorin om handlingsberedskap – det vill säga vilka handlingar respondenterna säger sig vilja utföra kring ett visst objekt, till exempel kring miljön; samt teorier om medias möjliga påverkan på respondenternas beteende. Resultaten visar att kollektivresenärerna ser sig själva som miljövänliga individer då de reser kollektivt och att de har en handlingsberedskap, alltså en vilja att utföra miljövänliga handlingar. Vår studie visar även att media har ett inflytande på människor och därmed bör kunna förändra beteende, förutsatt att rätt metoder används. / The following paper is a behavioral science study which aim at empirically study people who use public transportations attitudes and behavior towards the environment. The study is built on a questionnaire study where 199 people who use public transportation participated. To strengthen our results we used three main theories; the theory of self-perception – whether or not the respondent sees herself as environmental friendly when they travel with public transportation; the theory of readiness to act – i e the kind of action the individual want to do around a certain object, for example the environment; and finally theories about the media’s possible effect on the respondents behavior. The results show that people who use public transportation see themselves as environment friendly when they use public transportation and that they have a readiness to act that is a will to do environment friendly acts. Our study also showed that media have an influence on people and should be able to change behaviors, assumed that the proper methods are used.

Forskning beskriver kraftig övervikt relaterat till fetma som ett svårbehandlat tillstånd där gastric bypass operation kan vara ett alternativ till viktminskning. Studier visar på att nyttan övervinner riskerna då dödligheten minskar i den grupp som genomgår operationen. Dock är övervikt relaterat till vissa risker inom anestesin som sjuksköterskan ställs inför. Problem med att etablera en fri luftväg samt intubationssvårigheter är två huvudsakliga problem anestesisjuksköterskan ställs inför. Därför är det viktigt att ligga steget före som anestesisjuksköterska och vara förberedd på eventuella komplikationer. Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskans upplevelse av att handha anestesin till patienter med obesitas som skall genomgå en gastric bypass operation (GBP). Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta anestesisjuksköterskor på två olika operationsavdelningar i Älvsborgs län. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades utifrån fem generella kategorier: Koncept, Handlingsberedskap, Trygghet, Patienten i fokus och Förhållningssätt. Resultatet visade bland annat att bra samarbete gav anestesisjuksköterskorna en känsla av trygghet vilket var viktigt för att bedriva en patientsäker vård, det framkom även att samarbetet fungerade bättre i den personalgrupp som arbetade med GBP operationer. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Although  “naming and shaming” paedophiles are growing in Sweden, professionals working with the rehabilitation and treatment of paedophiles describe that the naming and shaming might not prevent child sex abuse. On the opposite naming and shaming alienates the perpetrator from any ordinary life. The alienation could lead them to only having other paedophiles as friends. Previous studies show that professionals are often distancing themselves from working with paedophiles, even if there is competence. Studies also show that paedophiles are seldom seeking help due to of fear of stigmatization. The aim of this study was to describe social workers perception of “paedophiles” and to find out the action contingency among social workers regarding clients that express such feelings. A qualitative method with semi-structured interviews was used. Seven social workers and one psychologist were interviewed. Previous research has been confirmed as many professionals actively choose not to work with perpetrators even though they believe the perpetrators deserve adequate help. The data was analysed referring to Hasenfelds theory of human service organizations and the concept of cognitive dissonance. Organizations that are not specifically built to treat perpetrators and paedophiles are apparently not prepared to help them.