Bakgrunden till studien är siffror tillhandahållna från Tandvårdssamordning Koncernkontoret som visar en minskning av antal utfärdade N-intyg. I ett gemensamt samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland står det att varje kommun ansvarar för identifiering av individer som har rätt till ett N-intyg och därefter utfärda det. I den utvalda kommunen som studien utfördes ingår utfärdandet av N-intyg i sjuksköterskornas arbetsuppgifter och för att kunna utföra denna arbetsuppgift behövs viss specifik kunskap. Inom arbetspedagogik beskrivs lärande i arbetslivet ofta som obligatoriskt och integrerat i det dagliga arbetet, där den egna viljan att lära kan påverka de anställdas engagemang.       Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av handlingsberedskap att utfärda N-intyg efter genomgången utbildning. Handlingsberedskap kan ses både ur ett psykologiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv, där handlingsberedskap föregås av kunskap, stöd, motivation och villighet att agera.      Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer för att få en förståelse av deras upplevelser gällande handlingsberedskap. Intervjuerna genomfördes i en stad i Västra Götaland.        Resultatet visade att sjuksköterskors handlingsberedskap att utfärda N-intyg kan påverkas av både yttre och inre faktorer beroende av vilken vårdverksamhet hen arbetade i och effekterna av olika faktorer kunde ses mer eller mindre tydligt. Att medverka till utfärdandet av N-intyg upplevde informanterna som meningsfullt då innehavande av N-intyg gav positiva effekter för vårdtagaren. En gemensam faktor som informanterna upplevde oberoende av var hen arbetade, gällde tidsbrist och stress vilket försvårade handlingsberedskapen. Behovet av stöd vid inhämtande av information från kollegor, utbildning och Tandvårdssamordning Koncernkontoret var olika stort, då kunskapen skiljer sig åt beroende på inom vilken vårdform N-intyg ska utfärdas.       Den slutsats som kan dras utifrån studien visar att stöd, kunskap och motivation kan både förstärka, försvaga och försvåra sjuksköterskors handlingsberedskap beroende av i vilken form stöd, kunskap och motivation ges.

The central question of this essay asks which role history teachers say they give the future in the history subject of upper secondary school. The future is discussed as an important component in understanding the concept of historical consciousness, as well as through which methods one can practically work with this dimension of time. Four interviews with history teachers have taken place and answers concerning different aspects of their view of the future’s place in their subject have been analysed. The results show that the teachers have a clear view about the importance to convey a future that their students will be able to take an active role in shaping. The future perspective is however rarely prioritized, with a key reason given being time restraints. Furthermore, a less cohesive view between the teachers appears about the content and methods in using the future while teaching about history. The future is generally not seen as a didactical tool where handlingsberedskap (preparedness) provides ways to use historical knowledge to orient oneself in time.

Bakgrund: Omhändertagande av traumapatienter är en vanligt förekommande situation för en röntgensjuksköterska. Flera studier har visat att vidareutbildning och återkommande traumaövningar bidrar till säkrare vård och färre dödsfall. Det är därför viktigt att ha handlingsberedskap och förmåga att genomföra undersökningar av svårt skadade patienter. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga röntgensjuksköterskors, med maximalt två år i yrket, utbildningsgrad inom traumavård, samt deras upplevda känsla av handlingsberedskap inför omhändertagandet av traumapatienter. Metod: Denna studie genomfördes som en tvärsnittsstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten utformades efter examensarbetets syfte och besvarades av deltagarna som en webbenkät. Inklusionskriterierna var legitimerade röntgensjuksköterskor med maximalt två år i yrket och som tog emot eller förväntades ta emot traumapatienter. Resultat: Totalt deltog 39 röntgensjuksköterskor som gått sin grundutbildning i Sverige. Majoriteten av de som deltagit vid traumalarm hade ingen specialinriktad vidareutbildning inom traumaomhändertagande. Även om deltagarnas känsla av trygghet i sin yrkesroll skattades hög vid mottagandet av traumapatienter gav mer vidareutbildning ytterligare ökad självsäkerhet. För bästa effekt av simuleringsövningar och teoretisk undervisning var det betydelsefullt med upprepade traumaövningar. Tydliga rutiner från arbetsgivaren ökade beredskapen hos röntgensjuksköterskan. Handledning av erfarna kollegor ansågs av deltagarna som en viktig del i kompetensutvecklingen. För att ytterligare öka tryggheten ansågs vidareutbildning inom omhändertagande ha stor betydelse. Variation i de utbildningar deltagarna erbjudits önskades, samt att delta vid traumaövningar tillsammans med andra professioner som medverkar i traumakedjan. Slutsats: En kartläggning av nyexaminerade röntgensjuksköterskors utbildning inom traumaomhändertagande kan ge en indikation på deras nuvarande utbildningsgrad och deras känsla av handlingsberedskap vid mötet med en traumapatient. Genom att sammanställa deltagarnas önskemål av kursinnehåll kan framtida utbildningar och övningar utvecklas för att skapa en förhöjd handlingsberedskap vid mötet med traumapatienter. Önskvärt hade varit mer forskning om hur röntgensjuksköterskans roll i traumateamet kan utvecklas genom vidareutbildningar i traumaomhändertagande.

Bakgrund: Antalet omkomna i katastrofer har ökat de senaste 20 åren. 2,6 miljardermänniskor drabbades av katastrofer under 2010-talet. Samhället förändras vilket leder tillökad risk för katastrofer. WHO rapporterade år 2022 en sårbarhet i sjukvårdssystemet globalt,sjukhus och dess personal är dåligt rustade för katastrofer. Enligt ICN och WHO ärsjuksköterskor ofta i frontlinjen när en katastrof inträffar. Då det sällan sker behöversjuksköterskor tydliga rutiner för att veta hur de ska arbeta i samband med en katastrof.Sjuksköterskor behöver praktiska, medicinska och organisatoriska kunskaper för att hanteraen katastrof. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av handlingsberedskap inför enkatastrof på en akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl (2005). Artiklar eftersökta iCinahl, PsycINFO och PubMed. Litteraturstudien baseras på 15 artiklar. Resultat: Resultatet utgörs av två teman och sex kategorier. Positiv påverkan påhandlingsberedskapen med tillhörande kategorier; Högre utbildning och erfarenhet påverkarhandlingsberedskapen positivt, Lojalitet med kollegor och pliktkänsla samt Tillit och tryggheti arbetsgruppen och till ledningen. Negativ påverkan på handlingsberedskapen medtillhörande kategorier; Oförberedelse att axla ledarskapet, Nonchalans för katastrofplanersamt Låg kunskap, låg handlingsberedskap och rädsla för att vårda vissa patientgrupper. Slutsats: Erfarenhet och utbildning ger en ökad handlingsberedskap hos sjuksköterskor införkatastrofer. Det finns områden med kunskapsluckor, där kunskap och kompetens behöverförbättras för att öka handlingsberedskapen och i slutändan förbättra kvaliteten på vården.Trots kunskapsluckorna och osäkerheten kring olika arbetsuppgifter finns en vilja blandsjuksköterskor att delta när en katastrof inträffar. / Background: The number of casualties in disasters has increased in the last 20 years. Duringthe 2010’s 2,6 billion people were affected by disasters. Society is changing which causes anincreased risk for disasters. In 2022 WHO reported a vulnerability in the healthcare systemworldwide, hospitals and their staff have low preparedness for disasters. According to ICNand WHO, nurses are often on the frontline when a disaster occurs. As disasters rarely occurs,nurses need obvious routines on how to work when a disaster occurs. Nurses need practical,medical and organizational skills to manage a disaster. Aim: The aim was to describe nurses' experience of preparedness when a disaster occurs in anemergency department. Method: An integrative literature review according to Whittemore and Knafl (2005). Articlessearched in Cinahl, PsycINFO and PubMed. The literature review is based on 15 articles. Results: The result consists of two themes and six categories. Positive impact onpreparedness with associated categories; Higher education and experience have a positiveeffect on preparedness, Loyalty with colleagues and sense of duty and Trust and safety in thework group and to management. Negative impact on preparedness with associated categories;Unpreparedness to assume leadership, Nonchalance for disaster plans and Low knowledge,low preparedness and fear of caring for certain patient groups. Conclusion: Experience and education provide increased preparedness when a disasteroccurs. There are knowledge gaps, where knowledge and competence need to be improved toincrease preparedness and eventually lead to improved quality of care. Despite the gaps inknowledge and the uncertainty about various tasks, there is a willingness among nurses toparticipate when a disaster occurs.

Syftet med denna studie var att undersöka varför människor ingriper i farligasituationer. För att bemöta syftet har 11 respondenter med ingriparerfarenheter frånfarliga situationer intervjuats. Det är respondenternas tankar om varför de ingripit sompresenteras i denna studie. Det inspelade intervjumaterialet har transkriberats ochanalyserats utifrån en induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde sexhuvudteman som påverkat respondenterna att ingripa: Instinkt, Erfarenhet, Moral,Empati, Medvetande och Disinhibering. Dessa huvudteman kunde sedansammanfattas i ett kärntema: Handlingsberedskap. Denna Handlingsberedskap kanses som den mest gemensamma förklaringen till varför respondenterna ingripit.Sammantaget visar resultatet på att respondenterna ingripit utifrån olika huvudteman,men att samtliga respondenter besuttit Handlingsberedskap. Det verkar som attHandlingsberedskap är en förutsättning för ingripande. / The purpose of this study was to investigate why people intervene in dangeroussituations. To answer this purpose, 11 respondents with intervening experiences fromdangerous situations were interviewed. The respondents’ thoughts about why theyintervened are presented. The recorded interviews were transcribed and analysedthrough an inductive thematic approach. From the analysis, the following six mainthemes appeared: Instinct, Experience, Moral, Empathy, Consciousness andDisinhibition. The main themes are explanations to why the respondents intervened.These main themes where then summarized into a core theme: Readiness to act. ThisReadiness to act can be considered as the single nearest explanation to why therespondents intervened. In sum, the result shows that, even though the respondentsintervened out of different main themes, they have all possessed the Readiness to act.It seems that Readiness to act is a prerequisite for intervention.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk och riskfylld miljö, där patienten ofta befinner sig i ett utsatt läge. I operationssjuksköterskans profession ingår att ge en säker vård till patienten vilket bland annat innebär att göra riskanalyser och arbeta aktivt för att förebygga patientskador. Trots att verktyg för att säkerställa patientsäkerheten finns, såsom WHO:s checklista för säker kirurgi, kan oväntade händelser uppstå. Oväntade händelser kan innebära uppkomna fel och komplikationer vilket kan äventyra patientens säkerhet. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med semistrukturerade frågor. Totalt åtta operationssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysen framträdde tre teman som beskrev hur operationssjuksköterskan upplever oväntade händelser på operationssalen; Tryggheten i sig själv och hos andra, Upplevelsen av att bevara eller förlora kontrollen och Känslomässiga aspekter av oväntade händelser. Hur välfungerande teamet var och graden av yrkeserfarenhet upplevdes vara faktorer som påverkade hur operationssjuksköterskan kunde hantera en oväntad händelse. Blandade känslor som otillräcklighet och stimulans i yrket framkom. Slutsats: Operationssjuksköterskor känner generellt en trygghet när oväntade händelser sker. Studien visar på både positiva och negativa upplevelser i samband med en oväntad händelse. / Abstract Background: The operating room is a high-tech and risky environment, where the patient is often in a vulnerable position. The operation nurse’s profession includes providing safe care to the patient which means, among other things, doing risk analyzes and working actively to prevent patient injuries. Although there are tools to ensure patient safety, such as the WHO Safe Surgery Checklist, unexpected events can occur. Unexpected events can involve arised errors and complications which can jeopardize the patient's safety. Aim: To investigate the operation theater nurse's experience of unexpected events in the operating room. Method: The study was a qualitative interview study conducted with semi-structured questions. A total of eight operating theater nurse’s were interviewed at two hospitals in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Result: Following the analysis three themes emerged that described how operating theatre nurses’ experienced unexpected events in the operating room; Feeling confident in oneself and others. The experience of preserving and losing control and Emotional aspects of unexpected events. How well-functioning the team is and the degree of professional experience are perceived to be key factors the influence how to handle an unexpected event. Mixed feelings such as inadequacy and stimulation in the profession emerged.  Conclusion: Operating theatre nurses generally feel secure when unexpected events occur. The study shows both positive and negative experiences in connection with an unexpected event.

Bakgrund: Det ställs höga krav på anestesisjuksköterskor i samband med extubation, de ska klara av att ge en säker vård, kommunicera med sitt team samt bedöma patientens alla mätvärden och riskfaktorer. Att extubera innebär alltid en risk och kan leda till komplikationer för patienten.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter vid svårigheter av extubation.  Metod: En kvalitativ metod användes och tolv semistrukturerade intervjuer utfördes. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys baserat på Graneheim och Lundman.  Resultat: I analysen framkom sex subkategorier som resulterade i tre kategorier. Dessa var praktisk och mental handlingsberedskap som innefattade hur anestesisjuksköterskan förberedde sig inför extubationsmomentet. Andra kategorin upplevelse av svår extubation beskriver hur anestesisjuksköterskan kände trygghet i erfarna kollegor samt hur de med tiden utvecklade ett professionellt lugn. Sista kategorin teamarbete belyste att rak och tydlig kommunikation främjade ett bra samarbete. Som övergripande tema framträdde att vara beredd på det oväntade, plötsligt händer det. Slutsats: Svårigheter med extubation är relativt ovanligt, därför behövs tydligare riktlinjer som anestesisjuksköterskan kan vända sig till vid extubationssvårigheter. Simuleringsövningar kan vara ett hjälpmedel för att tryggare kunna hantera komplexa extubationer. För att upprätthålla patientsäkerheten samt få hjälp vid kritiska moment beskrevs att en rak och tydlig kommunikation behövdes på sal vilket även främjade ett gott samarbete. / Background: High demands are placed on the nurse anesthetists during extubation, they must be able to provide safe care, communicate with the team and assess all the patient's measurement, readings and risk factors. Extubation always involves a risk and can lead to complications for the patient.  Purpose: The purpose of the study was to describe the nurse anesthetists experiences with difficulties of extubation.  Method: A qualitative method was used and twelve semi-structured interviews were conducted. The collected data material were analyzed with qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman.  Results: In the analysis, eight subcategories emerged which resulted in three categories. These were ability to take action practically and mentally which included how the nurse anesthetist prepared for the extubation moment. The second category, experience of difficult extubation, describes how the nurse anesthetist felt safe in the company of experienced colleagues and how they developed a professional calm over time. The last category teamwork highlighted that straight and clear communication promoted good cooperation. As a theme to be prepared for the unexpected, suddenly it happens emerged.  Conclusion: Difficulties with extubation are relatively uncommon, therefore clearer guidelines are needed to which the nurse anesthetists can turn to in the event of extubation difficulties. Simulation exercises can prepare the nurse in being able to handle complex extubations more safely. In order to maintain patient safety and get help at critical moments, it was described that straight and clear communication was needed in the room, which also promoted good cooperation.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande. Hur utvecklas elevernas kunskap och handlingsberedskap kring växthuseffekten genom ett rollspel? Hur påverkar rollspelet elevernas känslor för växthuseffekten? Studien som genomfördes i en årskurs 9 startade med en enkät där eleverna fick svara på frågor gällande växthuseffekten, deras eget handlande och deras känslor. Enkäten åtföljdes av ett rollspel där frågor kring växthuseffekten och dess konsekvenser diskuterades av de deltagande ländernas delegater. Efter rollspelet fick eleverna svara på samma enkät igen för att ta reda om rollspelet hade påverkat eleverna. Rollspelet har bidragit till att eleverna har tillägnat sig mer och djupare kunskaper kring växthuseffekten samt att de har gått från ett lokalt till ett mer globalt tänkande. Handlingsberedskapen hos eleverna var inte så stor och de känner inte någon direkt oro inför framtiden, men efter rollspelet blev de mer bekymrade över andra människors framtid. Liten oro hos eleverna kan bero på att Sverige inte direkt ligger i riskzonen och deras handlingsberedskap speglas av att de inte vill ändra på något som skulle förändra deras vardag. / Issues concerning the climate change are more urgent than ever before. During the last couple of hundred years the climate has been threatened by different causes, but it is not until today we are facing the consequences of our former action towards the environment. I allude to the greenhouse effect and its consequences. My aim with this paper is, from a teaching situation through a role play, to describe pupils’ action readiness and feelings concerning the green house effect. The questions I will find answers to are. How pupils’ knowledge and action readiness concerning the green house effect develops through a role play? How the role play affects the pupils’ feelings concerning the green house effect? The study has been carried out in a grade 9. The pupils began answering a questionnaire regarding the green house effect, their own actions and their feelings. Afterwards they carried out a role play where the green house effect and its consequences where discussed. To find out if the role play had influenced the pupils they afterwards had to fill in the same form again. The contribution of the role play is that the pupils have acquired deeper knowledge concerning the green house effect and their thoughts have become more global. The study showed that their action readiness was not particularly big and they were not worried about the future. Sweden is not in the danger zone and that can have contributed to their non worried attitude. Their action readiness is coloured by the fact that they do not want to change anything that would affect their ordinary day.