Bakgrund: Inom intensivvård transporteras patienter till och från avdeningen för att genomgå olika undersökningar. Det är väl känt att transporter är förenade med risker och kritiska situationer uppstår ofta på grund av den mänskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett användbart verktyg för att uppnå ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebär för intensivvårdspersonal för att bemästra en kritisk situation. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-läkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvård har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon har använts för analys av materialet. Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i två kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lärandet. Resultatet visar på vikten av en väl organiserad och genomförd simuleringsövning, vilken skapar en ökad förberedelse hos individen men ävenförståelse för vikten av ett fungerande team. Det mynnade även ut i förändringar på avelningen och har kunnat påvisas att informanter haft nytta av utbildningen i verkliga händelser. Konklusion: Studien visar att simuleringsövningar är lämpliga för att synliggöra brister på olika nivåer, tillexempel materiella, individuella eller organisatoriska. Genom övning kan både individen och även organisationen utarbeta olika strategier för att hantera samt åtgärda brister. Simuleringsövning är ett användbart verktyg för att öka patientsäkerheten och därmed en ökad vårdkvalitet.

Bakgrund: Omhändertagande av traumapatienter är en vanligt förekommande situation för en röntgensjuksköterska. Flera studier har visat att vidareutbildning och återkommande traumaövningar bidrar till säkrare vård och färre dödsfall. Det är därför viktigt att ha handlingsberedskap och förmåga att genomföra undersökningar av svårt skadade patienter. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga röntgensjuksköterskors, med maximalt två år i yrket, utbildningsgrad inom traumavård, samt deras upplevda känsla av handlingsberedskap inför omhändertagandet av traumapatienter. Metod: Denna studie genomfördes som en tvärsnittsstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten utformades efter examensarbetets syfte och besvarades av deltagarna som en webbenkät. Inklusionskriterierna var legitimerade röntgensjuksköterskor med maximalt två år i yrket och som tog emot eller förväntades ta emot traumapatienter. Resultat: Totalt deltog 39 röntgensjuksköterskor som gått sin grundutbildning i Sverige. Majoriteten av de som deltagit vid traumalarm hade ingen specialinriktad vidareutbildning inom traumaomhändertagande. Även om deltagarnas känsla av trygghet i sin yrkesroll skattades hög vid mottagandet av traumapatienter gav mer vidareutbildning ytterligare ökad självsäkerhet. För bästa effekt av simuleringsövningar och teoretisk undervisning var det betydelsefullt med upprepade traumaövningar. Tydliga rutiner från arbetsgivaren ökade beredskapen hos röntgensjuksköterskan. Handledning av erfarna kollegor ansågs av deltagarna som en viktig del i kompetensutvecklingen. För att ytterligare öka tryggheten ansågs vidareutbildning inom omhändertagande ha stor betydelse. Variation i de utbildningar deltagarna erbjudits önskades, samt att delta vid traumaövningar tillsammans med andra professioner som medverkar i traumakedjan. Slutsats: En kartläggning av nyexaminerade röntgensjuksköterskors utbildning inom traumaomhändertagande kan ge en indikation på deras nuvarande utbildningsgrad och deras känsla av handlingsberedskap vid mötet med en traumapatient. Genom att sammanställa deltagarnas önskemål av kursinnehåll kan framtida utbildningar och övningar utvecklas för att skapa en förhöjd handlingsberedskap vid mötet med traumapatienter. Önskvärt hade varit mer forskning om hur röntgensjuksköterskans roll i traumateamet kan utvecklas genom vidareutbildningar i traumaomhändertagande.

Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Sverige arbetar flera myndigheter, på uppdrag av regeringen med att förbättra samhällets beredskap på flera olika sätt. Ett sätt att säkerställa att de aktörer som blir involverade vid någon typ av kris är förberedda är att låta dem träna i simulerade miljöer. Denna studie hade som uppgift att specificera räddningstjänstens roller, uppgifter och verktyg för att sedan kunna utveckla en modul för träningsverktyget Emergo Train SystemÒsom tillåter utökade träningsmöjligheter för räddningstjänstpersonal, enskilt eller i samverkan med övriga blåljusaktörer. Detta gjordes genom att samla in information från fokusgrupper med räddningstjänsten och sedan analysera detta med hjälp av hierarkiska uppgiftsanalyser. Resultatet är tabeller som specificerar roller, hierarkiska uppgiftsanalyser som beskriver räddningstjänstens uppgifter samt tabelluppgiftsanalyser som specificerar dessa i kombination med verktyg. Resultatet kan användas av ETS för att skapa symboler och simuleringsövningar för räddningstjänsten där deras prestation kan mätas såväl som utvecklas. / Due to the changed security policy situation in Sweden, several authorities work on behalf of the government to improve society's preparedness in several different ways. One way to ensure that the actors involved in any kind of crisis are prepared is to let them train in simulated environments. The aim of this study was to specify the roles, tasks and tools of the emergency services to develop a module for the Emergo Train SystemÒtraining tool, which allows for increased training opportunities for emergency staff, individually or in collaboration with other first responders. This was done by collecting information from focus groups with the rescue service and then analyzing it with hierarchical task analyzes. The result is tables that specify roles, hierarchical task analyzes that describe the tasks of rescue services and tabular data analyzes that specify these in combination with tools. The result can be used by ETS to create symbols and simulation exercises for the emergency services where their performance can be measured as well as developed.