• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • Tagged with
  • 15
  • 8
  • 8
  • 8
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Traumateamsövningar - vad kommer patienten till del?

Söderberg, Marie January 2015 (has links)
Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients. Method: Phenomenographic analysis of individual interviews of participants from traumateam exercises at a hospital in southern Sweden were chosen for the study. The strategically selected studypopulation consisted of eight participants divided into surgical-, anestsesi- and orthopedic doctors and emergency-, anesthesia- and intensivcare nurses. Results: Participants felt that it is the improved team work that the patient will benefit of the traumateam exercises. In the improved team work includes clearer leadership, improved communication, increased knowledge of materials and processes and a safer and more efficient process. Conclusion: The results identified the same themes as in other studies identified as weak points in the care of the traumapatient, this may indicate that this hospital practices on the torque favorable to patient safety.
2

Nivåindelat traumaomhändertagande på NUS : En retrospektiv journalgranskning / Two tiered traumacare at NUS : A retrospective records audit

Persson, Johan, Billberg, Martin January 2015 (has links)
Aims: To describe the presence of trauma team activation and outcomes of health care interventions in two trauma team levels. Background: Trauma is the most common cause of death among Swedish men aged <44 years. Every year ca 4500 people in Sweden dies due to trauma. During the 90’s, hospitals in USA developed a two level trauma activation algorithm to speed up the initial assessment for the injured patients who needed it, and to conserve resources when patients didn’t need to see the full trauma team. Design: This study is a retrospective records audit over trauma team activations during 2 years. Methods: This study audited trauma team activations through medical records during the period 1/1 2013 - 31/12 2014 on Norrlands university hospital in Umeå, Sweden. Results: Of all the trauma team activations 35% activated the large trauma team and 65% the small trauma team. Average age was 44 years and 61% of the patients were men while 39% were women. 36,3% of the large trauma team activations were in need of anaesthesiological interventions and 1% of the small trauma team activations. 47,8% was in need of Intensive care of the large trauma team activation and 3,5% of the small trauma team activation. 41,6% of the large trauma team activation was planned for surgery within the first 24-hours and 4,5 of the small. Mean wardtime was 8,49 days for the large trauma team activation and 2,86 days for small trauma team activation. Mortality for large trauma team activation was 8,8% compared to 1,5 of the small. Conclusion: This study shows that two levels of trauma team activation can provide a safe and appropriate care. More longitudinal and multicenter studies is necessary for increased evidence. / Syfte: Att beskriva förekomst av aktiverade traumalarm samt utfall av vårdinsatser i två traumalarmsnivåer. Bakgrund: Trauma är den vanligaste dödsorsaken bland män under 44år i Sverige, totalt avlider ca 4500 personer per år till följd av trauma. I USA infördes under 90-talet två traumalarmsnivåer för att öka patientsäkerheten och spara vårdresurser. Design: Denna studie är en retrospektiv journalgranskning över traumalarm som inträffat under en 2 års period. Metod: Studien granskade aktiverade traumalarm via journaldata från perioden 1/1-2013 t.o.m 31/12-2014 på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Resultat: Av de aktiverade traumalarmen var 35% stora och 65% små. Medelåldern var 44år och 61% av patienterna var män medan 39% var kvinnor. 36,3% av de stora traumalarmen var i behov av narkoskompetens och 1% av de små. 47,8% av de stora traumalarmen var i behov av IVA-vård samt 3,5% av de små. 41,6% av stora traumalarm planerades för operation inom 24timmar och 4,5% av de små. Medelvårdtiden var 8,49 dygn för stora traumalarm och 2,86 dygn för små traumalarm. Mortaliteten för stort traumalarm var 8,8% jämfört med 1,5% av de små traumalarmen. Slutsats: Denna studie visar på att triagering enligt två traumalarmsnivåer för vuxna kan i hög grad ge en patientsäker och ändamålsenlig vård. Fler longitudinella och multicenterstudier i området är nödvändigt för ökad evidens
3

Sjuksköterskors upplevelse av samarbete i detmultidisciplinära teamet vid akut omhändertagande av traumapatienter

Åsell, Caroline January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Åtta kategorier framkom under analysarbetet: ’ledarskap’, ’organisation’, ’att inte hitta på akutrummet’, ’kompetens’, ’kommunikation inom traumateamet’, ’samarbete inom traumateamet’, ’stress och negativa känslor’ samt ’att känna omsorg’. Resultatet i föreliggande studie visade på betydelsen av ett gott ledarskap. Sjuksköterskorna uttryckte en önskan om att kirurgjour/traumaledare skulle ’ta kommandot’ och leda traumaomhändertagandet. Det visade också på vikten av att ha en bra organisation, som i det här fallet var ATLS-konceptet. Att inte hitta på akutrummet upplevdes som ett problem av sjuksköterskorna. Att ha erfarenhet och ha övat på traumaomhändertagande ansågs som viktigt av sjuksköterskorna. En god kommunikation inom traumateamet främjade enligt sjuksköterskorna samarbetet vid traumaomhändertagandet. Sjuksköterskorna upplevde att ett gott samarbete vid traumaomhändertagandet skapade teamkänsla. Stress upplevdes både som något negativt och något positivt av sjuksköterskorna. I studien lyfts både problem och positiva saker i traumaarbetet fram av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna var positivt inställda till samövningar, som de tror skulle förbättra samarbetet. Det framkom i studien att kommunikation, ledarskap, erfarenhet och en bra organisation kan förbättra samarbetet i det akuta traumaomhändertagandet. Stress, dålig kommunikation och otydliga roller kan försämra samarbetet. Till viss del anser författaren att detta skulle kunna förbättras genom ytterligare övningar, detta i likhet med föreliggande studies resultat.</p>
4

Sjuksköterskors upplevelse av samarbete i detmultidisciplinära teamet vid akut omhändertagande av traumapatienter

Åsell, Caroline January 2009 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva hur intensivvårds- och akutmottagningssjuksköterskor upplevde samarbetet i traumateamet vid det akuta traumaomhändertagandet. Författaren till studien har valt att göra en intervjustudie medkvalitativ ansats. Fyra intensivvårdssjuksköterskor och sex akutmottagningssjuksköterskor vid ett medelstort sjukhus i östra Sverige deltog i studien. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Åtta kategorier framkom under analysarbetet: ’ledarskap’, ’organisation’, ’att inte hitta på akutrummet’, ’kompetens’, ’kommunikation inom traumateamet’, ’samarbete inom traumateamet’, ’stress och negativa känslor’ samt ’att känna omsorg’. Resultatet i föreliggande studie visade på betydelsen av ett gott ledarskap. Sjuksköterskorna uttryckte en önskan om att kirurgjour/traumaledare skulle ’ta kommandot’ och leda traumaomhändertagandet. Det visade också på vikten av att ha en bra organisation, som i det här fallet var ATLS-konceptet. Att inte hitta på akutrummet upplevdes som ett problem av sjuksköterskorna. Att ha erfarenhet och ha övat på traumaomhändertagande ansågs som viktigt av sjuksköterskorna. En god kommunikation inom traumateamet främjade enligt sjuksköterskorna samarbetet vid traumaomhändertagandet. Sjuksköterskorna upplevde att ett gott samarbete vid traumaomhändertagandet skapade teamkänsla. Stress upplevdes både som något negativt och något positivt av sjuksköterskorna. I studien lyfts både problem och positiva saker i traumaarbetet fram av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna var positivt inställda till samövningar, som de tror skulle förbättra samarbetet. Det framkom i studien att kommunikation, ledarskap, erfarenhet och en bra organisation kan förbättra samarbetet i det akuta traumaomhändertagandet. Stress, dålig kommunikation och otydliga roller kan försämra samarbetet. Till viss del anser författaren att detta skulle kunna förbättras genom ytterligare övningar, detta i likhet med föreliggande studies resultat.
5

Operationssjuksköterskans roll i traumateamet : Upplevelser från "den gula linjen" - en intervjustudie

Ivarsson, Cajsa, Bjärkvik, Maja January 2020 (has links)
No description available.
6

Operationssjuksköterskan i svensk traumavård : En kartläggning av operationssjuksköterskans roll i omhändertagandet av traumapatienten

Enoksson, Edina, Pålman, Lisa January 2022 (has links)
Bakgrund: Det komplexa multidisciplinära traumateamet är väsentligt för traumavården. Sjukhus i Sverige använder sig av olika rutiner och riktlinjer för omhändertagande av traumapatienter. Då fler sjukhus har börjat inkludera operationssjuksköterskan i traumateamet behövs tydliga riktlinjer för omhändertagandet och klarhet i vad som förväntas av operationssjuksköterskan. Det saknas forskning och gemensamma riktlinjer kring operationssjuksköterskans roll i traumateamet. För att lättare kunna implementera operationssjuksköterskans roll kan en kartläggning av befintliga riktlinjer bidra till ett första steg för att utforma riktlinjer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskans beskrivna roll i svenska traumariktlinjer. Metod: För att kartlägga operationssjuksköterskans roll i svenska traumariktlinjer användes en kvantitativ deskriptiv design. För att få tillgång till traumariktlinjer kontaktades Sveriges samtliga 49 akutsjukhus. Svar erhölls från 34 verksamheter, varav 31 kunde inkluderas i studiens resultat. Delarna i riktlinjerna som beskrev operationssjuksköterskans roll färgkodades, kategoriserades och översattes till variabler i nominalskala för att utvinna procentuell fördelning. Resultat: Operationssjuksköterskans roll beskrivs i tio av 31 riktlinjer och är en del av traumateamet vid trauma nivå 1. Operationssjuksköterskans främsta uppgifter som framgår av resultatet är att assistera vid ingrepp på akutrummet, kommunicera och överrapportera till operationsavdelningen. Slutsats: Operationssjuksköterskans unika kompetens utgör en viktig del i traumateamet som kan bidra med en säkrare vård för traumapatienten genom ett snabbare omhändertagande på akutrummet och operation. Trots det är operationssjuksköterskan inte närvarande i de flesta traumariktlinjer som finns idag.
7

Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av traumalarm nivå 1 : En kvalitativ intervjustudie / Intensive care nurses' experiences of trauma call level 1 : A qualitative interview study

Bergman, Ellen, Persson, Sandra January 2023 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas årligen tusentals människor av trauman. Beroende på skademekanism och verkliga skador som patienten ådragit sig aktiveras ett traumalarm utifrån de nationella traumalarmskriterierna. Vid nivå 1 larm sammankommer ett fullskalig traumateam där intensivvårdssjuksköterskan blir delaktig. Intensivvårdssjuksköterskan besitter kunskap och erfarenhet av att vårda kritiskt sjuka och skadade patienter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda trauma 1 patienter på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ metod användes med ett strategiskt urval för att finna informanter. Tolv stycken semistrukturerade intervjuer utfördes. En kvalitativ innehållsanalys på latent nivå användes för att analysera data. Resultat: Består av tre teman, Upplevelser innan, under och efter traumaomhändertagandet, följsamhet i traumaomhändetagandet och att vara förberedd. Att som intensivvårdssjuksköterska gå på traumalarm innebär olika känslor innan, under och efter traumaomhändertagandet. Skillnaden i arbetet mellan IVA och akutrummet. Hur det är att vara delaktig i teamet, upplevelser att vara med och följa patienten. Yrkeserfarenhet, simulering och utbildning påverkar intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av omhändertagandet. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter av att vårda traumanivå 1 patienter på akutmottagningen. Det är associerat med både positiva och negativa känslor och tankar. Det är fördelaktigt med utbildning och övning vid vårdandet av patienter med trauma. / Background: Thousands of people suffer every year from trauma in Sweden. Due to damage mechanism and actual damage the patient suffers from is a trauma call activated through the national trauma criteria. In case of a level one trauma call a trauma team assembles that intensive care nurse becomes participants. The intensive care nurse has knowledge and experience in caring for critical and injured patients. Purpose: The purpose of the study was to investigate intensive care nurses' experiences of caring for trauma 1 patients in the emergency department. Method: A qualitative method was used with a strategic selection to find informants and 12 semi-structured interviews were conducted. A manifest level of qualitative content analysis was used to analyse the data. Results: Consists of three themes; experiences before, during and after trauma call, compliance in trauma care and being prepared. As an intensive care nurse, going to the trauma call involves different emotions before, during and after trauma care. The difference in work between the ICU and the emergency room. What it is like to be part of the team, experiences of being with and following the patient. Professional experience, simulation and training influence intensive care nurses' experiences of care. Conclusion: Intensive care nurses have different experiences of caring for trauma level 1 patients in the emergency department. It is associated with both positive and negative feelings and thoughts. Education and practice in the care of patients with trauma is beneficial.
8

Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att medverka vid traumalarm : En kvalitativ intervjustudie

Nygren, Jessica, Foleby, Agnetha January 2017 (has links)
Intensivvårdssjuksköterskans vanligaste arbetsplats är intensivvårdsavdelningen där hon ska kunna ge avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö till svårt sjuka patienter. Idag blir det allt mer vanligt att intensivvårdssjuksköterskan medverkar vid traumalarm på akutmottagningen för att ta emot den skadade patienten med övriga traumateamsmedlemmarna. När traumapatienten anländer till akutrummet, som kan upplevas som en okänd och otrygg miljö, befinner sig den skadade i en utsatt situation och kan uppleva en beroendeställning till vårdpersonalen. Upplever intensivvårdssjuksköterskorna sig otrygga och osäkra skulle detta kunna påverka omhändertagandet av traumapatienten. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att medverka i traumateam på akutmottagningen vid traumalarm. Studiens design hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes för att besvara syftet. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tio intensivvårds sjuksköterskor rekryterades från ett medelstort sjukhus i södra Sverige. I studiens resultat framkom tre kategorier vilka var Press, Otrygghet och Trygghet. Intensivvårdssjuksköterskor upplevde press från teammedlemmarna där de upplevde att det fanns förväntningar på att klara sina uppgifter snabbt och problemfritt. De ställde även höga krav på sig själva. Att bli tilldelad dubbla roller i teamet kunde också upplevas som pressande. Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde känslor av otrygghet av att arbeta i en okänd miljö på akutmottagningen och att den minskade larmfrekvensen skapade osäkerhet i situationen. Ett tydligt ledarskap av traumateamet kunde dock bidra till känslor av trygghet och att ett lugn infann sig i akutrummet. Regelbundna rutiner där intensivvårdssjuksköterskorna får tillfälle att uppdatera sig i miljön på akutrummet samt att medverka vid traumaövningar kan öka deras möjligheter till trygghet för att i förlängningen förbättra kvalitén i vården av traumapatienter. / Intensive care nurses usually work in the intensive care unit where she will be able to provide advanced care in a high tech environment for seriously ill patients. Today it is becoming more common that intensive care nurses are involved in the trauma care in the emergency department. When the trauma patient arrives at the emergency room, which can be perceived as an unknown and insecure environment, the injured patient is in a vulnerable position and may experience a dependency on caregivers. If the intensive care nurses feel insecure and uncertain, this could affect the care of the trauma patient. The aim of the study was to examine critical care nurses experiences in participating in the traumateam at the emergency department at the trauma alarm. The study design was a qualitative approach in which semi-structured interviews were used to answer the purpose. The data was analyzed using a content analysis. Ten intensive care nurses were recruited from a medium-sized hospital in southern Sweden. The results of the study revealed three categories; Press, Insecurity and Security. Intensive care nurses experienced pressure from the team members as they felt there were expectations on managing their duties quickly and smoothly. They also set high standards for themselves. To be assigned the dual roles of the team could also be perceived as strenuous. Intensive care nurses experienced feelings of insecurity of working in an unknown environment in the emergency department and that the reduced frequency of trauma alarms created uncertainty in the situation. Clear leadership of the traumateam, however, could contribute to feelings of security and a sense of calm appeared in the emergency room. Regular routines where intensive care nurses have the opportunity to keep themselves updated in the environment of the emergency room and to participate in trauma exercises can increase their chances of security to ultimately improve the quality of care of trauma patients.
9

Patienters upplevelser av omhändertagandet i akutmottagningens traumarum : En kvalitativ intervjustudie

Carlsson, Jennie, Gyllsdorf, Mattias January 2010 (has links)
Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten. Olyckligtvis, vid en tidpunkt då patientens känslomässiga behov är som störst.Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om hur patienterna upplever traumarummet och hur anestesisjuksköterskor på bästa sätt kan skapa en kontakt och lindra patientens oro. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Sju patienter på en avdelning i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrivs patienternas upplevelser i kategorierna: Övergivenhet, närvaro, utsatthet, bristande kontroll och desperation.I resultatet framkom det att patienter idag får för lite omvårdnad inne på traumarummet och att den medicinska behandlingen går före att skapa en relation till patienten. Patienterna är väldigt utsatta och vårdpersonalen har oftast ingen möjlighet att skapa en relation till patienten. Som resultat av detta upplever patienterna ingen trygghet och ett lidande som i sin tur ger dem en sämre möjlighet att återhämta sig efter traumat. Anestesisjuksköterskor måste ha patientens välbefinnande och hälsa i åtanke för att kunna ge en fullgod vård och ett bra omhändertagande. Saker som stödjer patientens välbefinnande är; att ge tydlig information om vad som sker, visa engagemang och hjälpsamhet, skapa trygghet och visa empati.Anestesisjuksköteskan har med sin placering på traumarummet stora möjligheter att skapa kontakt till patienten, vilket leder till en minskad stress och oro för patienten samt att han/hon blir lugnare och känner sig mer delaktig i vården. Multiskadade patienter utgör en stor utmaning där anestesisjuksköterskans alla tillgångar måste användas till det yttersta. Lyckas anestesisjuksköterskan skapa en god relation till patienten minskas de förödande effekterna av traumat. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård
10

Intensivvårdssjuksköterskans roll vid traumaomhändertagande : En enkätstudie

Karlsson, Magnus, Källberg, Johan January 2012 (has links)
Trauma är idag den vanligaste dödsorsaken för människor under 45 års ålder och innebär en skada på vävnader och organ till följd av en olycka. Inom svensk traumasjukvård arbetar läkare och sjuksköterskor efter ett strukturerat arbetssätt, ATLS-konceptet, i det initiala traumaomhändertagandet. Intensivvårdssjuksköterskans kompetens och kunskap har visats fördelaktig för behandlingsresultatet vid omhändertagandet av traumapatienter på akutmottagningens traumarum, vilket även tidigare studier påvisar. Därför är det av intresse att undersöka om intensivvårdssjuksköterskan är en del av traumateamet på svenska sjukhus. Studiens syfte är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans roll vid det initiala omhändertagandet av traumapatienten. Studiens design är kvantitativ och data samlades in via ett frågeformulär, beståendes av åtta frågor, som besvarades av 18 (N= 18) intensivvårdssjuksköterskor vid 18 olika sjukhus i södra Sverige. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskans medverkan vid det initiala traumaomhändertagandet saknas på många sjukhus samt att det finns skillnader i hur olika sjukhus använder intensivvårdssjuksköterskans kompetens vid omhändertagande av traumapatienter. Resultatet visar även skillnader i vilken roll intensivvårdssjuksköterskan har då hon medverkar vid traumaomhändertagandet samt att skillnader finns avseende kraven på intensivvårdssjuksköterskans utbildningsnivå. Resultatet visar också att intensivvårdssjuksköterskan blir en del av kontinuiteten i det akuta vårdförloppet då hon medverkar vid det initiala traumaomhändertagandet. Diskussionen betonar vikten av intensivvårdssjuksköterskans helhetsperspektiv i samband med det initiala traumaomhändertagandet, utifrån hennes medicinska och vårdteoretiska kompetens, för att förstå och visa intresse för patienten i dennes situation. Intensivvårdssjuksköterskans medverkan vid det initiala traumaomhändertagandet kan innebära kontinuitet och trygghet för patienten samt bidra till en mer optimal vård, vilket skulle kunna leda till ett minskat lidande för patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Page generated in 0.0557 seconds