No description available.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients. Method: Phenomenographic analysis of individual interviews of participants from traumateam exercises at a hospital in southern Sweden were chosen for the study. The strategically selected studypopulation consisted of eight participants divided into surgical-, anestsesi- and orthopedic doctors and emergency-, anesthesia- and intensivcare nurses. Results: Participants felt that it is the improved team work that the patient will benefit of the traumateam exercises. In the improved team work includes clearer leadership, improved communication, increased knowledge of materials and processes and a safer and more efficient process. Conclusion: The results identified the same themes as in other studies identified as weak points in the care of the traumapatient, this may indicate that this hospital practices on the torque favorable to patient safety.

Ett strukturerat omhändertagande av en akut sjuk patient på akutmottagningen är av vikt för patientsäkerheten. På akutmottagningen är det ständigt nya personalsammansättningar och teamarbetet runt patienten kan bli bristfällig. För att leva upp till sjuksköterskans kärnkompetens; samverkan i team samt säker vård så krävs förbättringsarbete kring detta område. Syftet med forskningsöversikten var att belysa teamträningens betydelse för det akuta omhändertagandet av en akut sjuk patient intrahospitalt. En forskningsöversikt för att belysa kunskapsläget gjordes. Totalt inkluderades 15 kvantitativa och kvalitativa artiklar som eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades och analyserades och utifrån syftet framkom det fyra kategorier som ledde till forskningsöversiktens resultat. Resultatet baseras på kategorierna; uppfattningar om teamträning, skapar tydligare roller och effektivare team, leder till förbättrad kommunikation, bidrar till ökad patientsäkerhet och skapar tid för reflektion. Teamträning ledde till en personlig utveckling av sin egen roll, tydligare roller för samtliga teammedlemmar och en ökad trygghet för den enskilde teammedlemmen. Vikten av en bra och tydlig ledare framkom vilket resulterade bättre situationsförståelse för teammedlemmarna och effektivare omhändertagande av patienten. Med utbildning i CRM och användning av closed-loop kommunikation blev kommunikationen klar och tydlig och åtgärder utfördes i tidigare skedde. Debriefing efter teamträning fick teammedlemmarna reflektera över sitt agerande. Detta ledde till teamsamarbetet utvecklades med förtydligande av roller och situationsmedvetenhet. Som slutsats av forskningsöversikten visar aktuell forskning att teamträning har många positiva fördelar. Dels så upplever vårdpersonalen att de utvecklas och det akuta omhändertagandet av patienten blir effektivare och säkrare vilket resulterar i mer patientsäkert omhändertagande. Resultatet visar att teamträningen på arbetsplatsen är en effektiv metod och borde införas eller utföras oftare.

Bakgrund:  Tidigare forskning visar att bristande icke-tekniska kunskaper som samarbetsförmåga och kommunikation orsakar många patientrelaterade komplikationer. Den operativa vårdmiljön utgör en hög risk för patienten och det finns därför ett kunskapsbehov om vilka praktiska åtgärder anestesisjuksköterskan behöver tillämpa för att öka patientsäkerheten och förebygga vårdskador i operationsmiljön. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning med fokus på patientsäkerhet i en operationsmiljö. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Analysenheten utgjordes av tio kvalitativa artiklar, fem kvantitativa och fem av blandad metod. Artiklarnas innehåll analyserades för att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet visade att anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning handlade om att: få en ökad medvetenhet om sina egna brister, att få möjlighet att öka sina icke-tekniska färdigheter, att få en ökad förståelse för sin yrkesroll och för övriga teammedlemmars funktion i operationsteamet samt att få kunskap om teamträningens praktiska tillämpbarhet och konsekvenser för patientsäkerhetsarbetet. Slutsats: Tvärprofessionell teamträning kan enligt anestesisjuksköterskornas erfarenheter ha positiv inverkan på patientsäkerheten. Dock krävs upprepad träning för att de positiva effekterna ska kunna bibehållas under en längre tid. / Background: Previous research shows that a lack of non-technical skills such as teamwork and communication accounts for the majority of all patient-related complications that arise. The surgical environment poses a high risk for the patient which require knowledge about what practical measures the anaesthetist nurse needs to apply in order to increase patient safety and prevent health injuries in an operational care environment. Aim: The aim of this thesis is to describe nurse anaesthetists experiences of interdisciplinary teamtraining with a focus on patient safety in an operating environment. Method: A general literature overview was used to answer the aim of this exam paper. The analysis unit consisted of ten qualitative articles, five quantitative articles and five with mixed-method. The content of the articles was analysed to identify similarities and differences in aim, method and result. Results: The result showed that the experience of nurse anaesthetists in interdisciplinary team training was to: gain an increased awareness of their own shortcomings, to have the opportunity to increase their non-technical skills, to gain an increased understanding of their professional role and the function of other team members in the operation team and to gain knowledge about the practical applicability of the team training and consequences for patient safety. Conclusion: Nurse anaesthetists experience a positive effect on patient safety due to interdisciplinary team training. However, repeated team training is required to obtain long term effects on patient safety practice. Keywords: general literature overview, interdisciplinary teamtraining, nurse anaesthetist, patient safety, qualitative

Nästan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada och som följd har patientsäkerhetsfrågor aktualiserats. Orsaker till brister i patientsäkerheten kan ofta hittas i organisationen eller arbetsplatsens rutiner där bl.a. bristfälliga rutiner för samverkan och kommunikation är vanliga orsaker. Teamarbete är en vanligt förekommande samarbetsform inom vården och byggstenarna i dessa team utgörs av de teammedlemmar som ingår och som för tillfället arbetar tillsammans. Individernas prestationsförmåga styrs av mänskliga psykologiska och fysiologiska begränsningar vilket leder till att misstag och fel är oundvikliga. Ett system som förebygger, fångar upp och mildrar effekten av dessa fel är Crew Resource Management (CRM). Säkerhetskonceptet, med ursprung inom flygindustrin, har under de senaste decennierna börjat etablerats inom hälso- och sjukvården som ett led i arbetet för att öka patientsäkerheten. Avsikten med CRM är att skapa en säkerhetskultur inom organisationen där det finns en medvetenhet om att fel inträffar och att träna hälso- och sjukvårdspersonal i att hantera dessa. CRM-träning fokuserar på att skapa förutsättningar för ett säkert teamarbetet där bl.a. kommunikation, ledarskap, situationsmedvetenhet och problemlösning är viktiga komponenter. Denna träning i kombination med säkerhetsverktyg, som t.ex. checklistor och kommunikationsstrukturer, används i vardagen för att förstärka samarbetet och bidra till att förebygga och fånga upp fel innan någon kommer till skada. Syftet var att belysa effekten av teamträning i Crew Resource Management. Den metod som valdes var forskningsöversikt med avsikt att kartlägga området och att införskaffa kunskap och träning i att på ett strukturerat sätt sammanställa resultaten från publicerade empiriska studier. Forskningsöversikten redovisar forskningsresultat som publicerats mellan åren 2006-2011. Författarna till forskningsöversikten fann att CRM-interventioner påverkade patientsäkerhetskulturen i positiv riktning även om signifikanta förbättringar inte alltid kunde påvisas. Även patientsäkerheten ökade då flera studier kunde påvisa ett förbättrat utfall för patienterna både när det gällde behandlingsprogram och resultat men även minskad mortalitet efter infört CRM-program. Teamträningen hade dessutom påvisbar positiv effekt avseende medvetenheten och benägenheten att rapportera fel samt minskade antalet rapporterade händelser som kunde kopplas till teamarbete och kommunikation. Teamträning i CRM-principer kan på sikt ha en betydande positiv effekt på patientsäkerheten. Att förändra en säkerhetskultur tar tid och för att uppnå full effekt krävs att upprepad utbildning och teamträning är etablerade delar i CRM-initiativet. Dessutom krävs ett stort engagemang från ledningen där erkännande, stöd och uppmuntran är viktiga komponenter för att uppnå önskad förändring.

Bakgrund: Att arbeta i team kräver många olika kunskaper, både om sin egen roll men också om andras. Som sjuksköterska behöver du både tekniska och icke tekniska färdigheter för att utöva det dagliga arbetet. Genom teamträning i simulerade situationer kan möjlighet ges till att öva detta i en säker miljö utan risk för att skada patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning om hur rollen som sjuksköterska utvecklas vid teamträning i simulerade situationer. Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 artiklar varav fyra var kvalitativa, sex kvantitativa och två med mixad metod. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskans utveckling av sin yrkesroll vid teamträning i simulerade situationer i fyra olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskan utvecklades i sin professionella roll genom, insikt om sin roll i teamet, ökad kunskap och hantering i olika akuta scenarier, reflektion och stärkt självkänsla Diskussion: Det ter sig som att de tre första kategorierna leder till den fjärde. Genom att förstå sin och andras roller bättre, genom att träna olika situationer så ökar hanterbarheten. Därefter få möjlighet till att reflektera över situationen tillsammans med andra leder till att sjuksköterskan upplever en stärkt självkänsla i sin yrkesroll. Slutsats: Teamträning i simulerade situationer leder till att sjuksköterskan utvecklas i sin yrkesroll.

Fel och misstag relaterade till bristande kommunikation och brister i teamarbete sker inom sjukvården, vilket medför ett hot mot patientsäkerheten, framför allt i akuta situationer där snabba beslut måste tas och där liv står på spel. Forskningen visar att det är den mänskliga faktorn som är en bidragande orsak till dessa fel och misstag. Standardiserade arbetssätt, effektivt teamarbete och tydlig kommunikation i teamet krävs för att säkerställa patientsäkerheten. Syfte med föreliggande studie var att beskriva specialistsjuksköterskans upplevelser av interprofessionell teamträning samt hur det påverkar kommunikation och teamarbetet i det kliniska arbetet. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta specialistsjuksköterskor som genomgått interprofessionell medicinsk simulering. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet utmynnade i två teman utifrån studiens tvådelade syfte. Det första temat var upplevelser av simuleringsövningen där följande tre kategorier framkom: lärandemiljö, samverkan i team samt kommunikation. Det andra temat var effekter i det kliniska arbetet där följande tre kategorier framträdde: samverkan i team, kommunikation samt patientsäkerhet. Resultatet visar att specialistsjuksköterskans upplevelser den interprofessionella teamträningen som mycket positiv. Nyttan av att träna och att använda sig av loopkommunikation tillsammans med de andra i teamet belystes. Likaså belystes betydelsen av att ha en tydlig ledare i teamet i det akuta omhändertagande, vilket skapar känslan av delaktighet. Teamledarens uppgift är att skapa en tydlig struktur och ett bra teamarbete runt patienten, vilket ökar patientsäkerheten. Slutsatsen av studien visar att interprofessionell medicinsk simuleringsövning ger en ökad medvetenhet kring vikten av ett välfungerande team med en effektiv kommunikation i det akuta omhändertagandet. Vidare visade det sig att alla specialistsjuksköterskor fått flera verktyg som var användbara i det kliniska arbetet.

Bakgrund: Ökade rörligheten i samhället, snabb teknisk och industriell utveckling, ökat våld och terrorhot till följd av samhällsutvecklingen tyder på ökning av sjukvård. Mortalitet samt morbiditet orsakade av trauma kan reduceras med snabbt och effektivt insatta åtgärder.  Syfte: Syftet med denna studie var att studera specialistsjuksköterskors upplevelser av nyckelfaktorer till patientsäker omvårdnad vid traumalarm nivå 1.  Deltagare och datainsamling: Åtta specialistsjuksköterskor med intensivvård- eller anestesiutbildning intervjuades med semistrukturerade intervjuer.  Metod: Kritiskt incident teknik med kvalitativ ansats användes vid analys under studien vilket resulterade i 7 kategorier.  Resultat: Resultatet av studien visar bland annat vikten av att känna sig förberedd, både genom utbildning samt träning inom teamet men även att känna till de lokaler och den utrustning som används i traumarummet. Stor vikt läggs även på att få möjlighet att reflektera och följa upp traumalarm som varit, för teamsamverkan, större förståelse mellan klinikerna, känslomässig avlastning men även för patientsäkerheten under framtida traumalarm.  Slutsats: Studien visar på svårigheter som uppkommer vid omhändertagande av patienter som drabbats av trauma men även de nyckelfaktorer som specialistsjuksköterskorna menar kan förbättra och effektivisera vården för patienterna. / Background: Increased mobility in society, rapid technical and industrial development, increased violence and terrorist threats as a result of societal developments indicate an increase in healthcare. Mortality and morbidity caused by trauma can be reduced with quick and effective measures.  Aim: The aim of this study was to study specialist nurses' experiences of key factors for patient-safe nursing at level 1 trauma alarm. Participants and data collection: Eight specialist nurses with intensive- or anesthesia care were interviewed with semi-structured interviews. Method: Critical incident technique with qualitative approach was used in analysis during the study which resulted in 7 categories. Results: The results of the study show, among other things, the importance of feeling prepared, both through education and training within the team, but also to know the premises and the equipment used in the trauma room. Great emphasis is also placed on having the opportunity to reflect and follow up on trauma alarms that have been, for team collaboration, greater understanding between the clinics, emotional relief but also for patient safety during future trauma alarms. Conclusion: The study shows difficulties that arise in the care of patients affected by trauma, but also the key factors that the specialist nurses believe can improve and streamline care for patients.