Personer utsätts dagligen för trauma. Att hamna i ett trauma innebär för patienten att hamna i en situation av totalt kaos, i en situation som han/hon inte har någon kontroll över. De känner sig utlämnade och upplever en total skräck. När patienten kommer in på traumarummet koncentrerar sig traumateamet i det kritiska skedet på mestadels på de fysiologiska aspekterna av vård och överlevnad. Undersökningarna (A till E) behöver vara avklarade innan uppmärksamhet ges till patienten. Olyckligtvis, vid en tidpunkt då patientens känslomässiga behov är som störst.Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om hur patienterna upplever traumarummet och hur anestesisjuksköterskor på bästa sätt kan skapa en kontakt och lindra patientens oro. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Sju patienter på en avdelning i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrivs patienternas upplevelser i kategorierna: Övergivenhet, närvaro, utsatthet, bristande kontroll och desperation.I resultatet framkom det att patienter idag får för lite omvårdnad inne på traumarummet och att den medicinska behandlingen går före att skapa en relation till patienten. Patienterna är väldigt utsatta och vårdpersonalen har oftast ingen möjlighet att skapa en relation till patienten. Som resultat av detta upplever patienterna ingen trygghet och ett lidande som i sin tur ger dem en sämre möjlighet att återhämta sig efter traumat. Anestesisjuksköterskor måste ha patientens välbefinnande och hälsa i åtanke för att kunna ge en fullgod vård och ett bra omhändertagande. Saker som stödjer patientens välbefinnande är; att ge tydlig information om vad som sker, visa engagemang och hjälpsamhet, skapa trygghet och visa empati.Anestesisjuksköteskan har med sin placering på traumarummet stora möjligheter att skapa kontakt till patienten, vilket leder till en minskad stress och oro för patienten samt att han/hon blir lugnare och känner sig mer delaktig i vården. Multiskadade patienter utgör en stor utmaning där anestesisjuksköterskans alla tillgångar måste användas till det yttersta. Lyckas anestesisjuksköterskan skapa en god relation till patienten minskas de förödande effekterna av traumat. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Introduktion: Operationssjuksköterskans profession innebär att säkerställa en god perioperativ omvårdnad. Att bistå vid traumatisk kirurgi utanför operationsavdelning och i en ovan miljö kan vara en utmaning. Syfte: Syftet är att undersöka operationssjuksköterskans upplevelser av att medverka vid urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. Metod: Som metod användes kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt tretton operationssjuksköterskor från två olika sjukhus intervjuades. Dataanalysen skedde genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema: Att vara medlem i teamet med fullständigt fokus, och tre kategorier; Att prestera under press, Försvårande omständigheter och Prioriteringar i det akuta skedet. Kategorierna delades upp i åtta subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde ett adrenalinpåslag med hög puls vid medverkan av urakuta kirurgiska ingrepp utanför operationsavdelning. De upplevde även att teamarbetet fungerade väl och att en god kommunikation var viktig vid urakuta kirurgiska ingrepp i en rörig och kaotisk situation. De svårigheter som upplevdes relaterades av operationssjuksköterskorna till en för dem ovan arbetsmiljö och ovana arbetsuppgifter. / Introduction: The theater nurse's profession means ensuring good perioperative care. Assisting in traumatic surgery outside the surgical ward and in an unfamiliar environment can be a challenge. Purpose: The purpose of the study is to investigate the experiences of the theater nurse, when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. Method: As a method, qualitative study was used with semi-structured interviews. Thirteen theater nurses in two different hospitals were interviewed. The data analysis was done through one with an inductive qualitative analysis. Results: The study resulted in a theme: a member of a team with complete focus, and three categories; To perform under pressure, aggravating circumstances and priorities in the urgent stage. The categories were divided into eight sub-categories. Conclusion: The theater nurses experienced a high pulse adrenaline rush when participating in emergency surgical procedures outside the operating ward. They also felt that the teamwork worked well and that a good communication was important in emergency surgical procedures in a messy and chaotic situation. The difficulties the theater nurses experienced were related to performing unfamiliar tasks in an unfamiliar work environment.