No description available.

Bakgrund: Det är av stor vikt att sjuksköterskan besitter en stark klinisk handlingsberedskap och kontinuerligt får tillfälle att regelbundet utvecklas och hämta nya lärdomar, detta utifrån såväl dagliga interaktioner med patienter och medarbetare som i mer utvecklande utbildningstillfällen. Högteknologiska simuleringsövningar har använts inom hälso- och sjukvården sedan mitten på 1900 talet i syfte att utbilda vårdpersonal. Syfte: Belysa vad högteknologiska simuleringsövningar har för inverkan på sjuksköterskeprofessionen avseende klinisk handlingsberedskap och teamarbete i akuta situationer. Metod: Litteraturöversikt innefattande 13 kritiskt granskade vetenskapliga originalstudier med såväl kvalitativ, kvantitativ som mixad design. Resultat: Högteknologiska simuleringsövningar bidrog i hög grad till ökad kunskapsutveckling för sjuksköterskor i akuta situationer och stärkte dessutom deras kliniska handlingsberedskap. De högteknologiska simuleringsövningarna ansågs även bidragit till ökad självutveckling för sjuksköterskorna, vilket bland annat innebar stärkt självförtroende och självsäkerhet. Teamarbetet beskrevs ha förbättrats genom dessa övningar, där en klarare rollmedvetenhet samt bättre professionell kommunikation nämns. Som ett resultat av detta ansågs såväl patientsäkerheten samt säkerhetskulturen på arbetsplatsen ha förbättrats. Diskussion: Den ökade kunskapsutvecklingen anses bero på kombinationen av teori och praktik vilket kopplas till Benners utvecklingsteori. Slutsats: Resultaten ur denna litteraturöversikt är alla bidragande komponenter till en förbättrad hälso- och sjukvård, vilket visar nyttan och användbarheten av de högteknologiska simuleringsövningarna. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

En stor del av yrkeseleverna på den kommunala vuxenutbildningen har enligt Skolverket svenska som sitt andraspråk. Elevgruppen är heterogen, både vad gäller språkbakgrund, kultur och utbildningsnivå. Yrkeseleverna ska på relativt kort tid anamma ett nytt språk, nytt yrke i en ny kulturell kontext med nya normer och värderingar. Som en del av utbildningen har eleverna så kallade simuleringsövningar, då de i skolan får träna praktiskt på sitt kommande yrke. Idag finns det relativt lite forskning publicerad som utgår från den vuxna yrkeselevens perspektiv, än mindre om eleven är andraspråkstalare. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa och problematisera hur vuxna andraspråkselever på en yrkesutbildning ser på sitt lärande under praktiska simuleringsövningar. Tre fokusgruppsamtal har genomförts med andraspråkselever utifrån deras erfarenheter från simuleringsövningar i metodrummet. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och som teoretiska utgångspunkter i analyser användes sociokulturella och dialogiska perspektiv på lärande, samt pragmatismens lärandeperspektiv utifrån erfarenhet och reflektion. Resultatet visar att eleverna ser på simuleringsövningarna som ett tillfälle att inte enbart lära sig nya moment i yrket, utan även ett tillfälle att få träna på språket och att lära sig yrkesspecifika ord. Genom dessa övningar får de även en inblick i hur deras kommande yrke kan komma att bli, i samspelet med övrig personal och vårdtagare. Läraren och lärarens närvaro och stöttning i metodrummet framstår som det viktigaste stödet för elevernas lärande. Slutsatsen är att simuleringsövningarna är betydelsefulla för andraspråkselever i yrkesutbildning, eftersom de förutom yrket även ges möjlighet att ta till sig språk, normer och värderingar under dessa moment.