Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2004.

Att utveckla en yrkesidentitet som en del av en bredare identitetsutveckling ses som ett viktigt mål för unga individer. Detta är också ett uttalat syfte med den utbyggnad som skett av arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom den svenska gymnasieskolan sedan Gy 2011. I min studie av hur yrkeselever utvecklar och upplever sin yrkesidentitet har jag intervjuat totalt åtta elever vid gymnasial yrkesutbildning och/eller gymnasial lärlingsutbildning. Jag har utgått från teorin om situerat lärande och använt mig av analysbegreppen handlingsgemenskap och deltagarbana för att ringa in den miljö som lärandet sker, respektive elevens uppfattning om sin position i densamma. I operationaliseringen av dessa begrepp har jag låtit handlingsgemenskap förtydligas med hjälp av Alan Browns modell för utveckling av yrkesidentitet. Intervjuerna har genomförts som semistrukturerade livsvärldsintervjuer och elevernas berättelser har sedan analyserats tematiskt, där jag utgått från på förhand givna teman och låtit sub-teman utkristalliseras under genomläsning och kodning. I mitt resultat framgår att eleverna i hög grad betonar generella, sociala och relationella färdigheter i sin beskrivning av yrkesidentitet. Deras egen position i förhållande till vad de ser som ett fullvärdigt medlemskap i yrket varierar. De elever som önskar komma bort från yrket uttrycker i större utsträckning osäkerhet kring sin position, men detta innebär inte att de är likgiltiga inför de faktorer som beskrivs som viktiga för utvecklingen av yrkesidentitet. Det finns hos samtliga intervjuade en önskan och strävan om att uppnå ett fullvärdigt, eller åtminstone fullvärdigare deltagande och för att detta ska till krävs att eleverna ges tillgång till deltagande, att de upptas i den sociala gemenskapen, samt att de upplever engagemang och förväntningar hos övriga i handlingsgemenskapen. För de elever som inte drivs av ett intresse för själva yrket ter sig den sistnämnda faktorn som särskilt viktig. Eleverna ger bilden av en klar distinktion mellan att känna sig som en praktikant och att känna sig som en anställd. Medan känslan av att vara praktikant associeras med känslor av utanförskap, ett stillastående i sitt lärande och att inte ges ansvar och tillit behäftas känslan av att vara anställd med mer positiva värden såsom att få erkännande för sitt kunnande, bygga meningsfulla relationer med medarbetare, samt ges ansvar och tillit. Att ha uppnått känslan av att vara anställd är dock inte en garanti för att samma känsla ska infinna sig på nästa praktikplats, utan är i hög grad beroende av att eleven ges tillgång till relevanta aktiviteter för yrket, såväl som till den sociala gemenskapen.

<p>Sammanfattning</p><p>Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.</p><p> </p><p>Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.</p><p> </p><p>Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.</p><p> </p><p>Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever</strong></p><p> </p> / <p> </p><p>Summary</p><p>Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.</p><p> </p><p>As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.</p><p> </p><p>My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.</p><p> </p><p>My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical<strong> </strong>Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.</p><p> </p><p>The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.</p><p> </p><p>The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.</p>

Sammanfattning Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.   Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.   Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.   Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.   De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.   Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.   Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever / Summary Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.   As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.   My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.   My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.   The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.   The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om före detta elever som tog examen 2005 på Industriprogrammet arbetar kvar i branschen och om de valde rätt gymnasieutbildning för sitt fortsatta yrkesliv.   Metoden som jag valt att använda i mitt forskningsarbete är att intervjua en klass bestående av 17 elever. Jag har ställt frågor beträffande deras gymnasieval, om de arbetar de kvar i den bransch som de utbildade sig till eller sysslar de med något annat och vad de tyckte om utbildningen.   De resultat som jag har kommit fram till pekar på att eleverna sökt sig till programmet av olika anledningar. För vissa elever så räckte inte poängen till att komma in på de program som de önskade, men de flesta tycker att de valde rätt utbildning. En anledning till valet var att det leder direkt till arbete efter gymnasiet.

De nordiska länderna har en stark tradition av att satsa på vuxenutbildning och livslångt lärande. I det sammanhanget är också behovet av att synliggöra, dokumentera och erkänna kunskap och kompetens en prioriterad fråga. Utbildning Nord har anammat detta och startade år 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för värdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsåg en pilotgrupp bestående av lärare och studerande till att prova ett värderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte är att undersöker hur denna nya värderingsmetod fungerar i praktiken. Anser pilotgruppen att den nya värderingsmetoden gett bättre information än den tidigare metoden? Vad anser pilotgruppen utgör skillnaden mellan den nya värderingsmetoden jämfört med den tidigare metoden? Tycker pilotgruppen att den nya metoden ger en kvalitetshöjning jämfört med den tidigare metoden. För att nå syftet har vi använt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som visade på att både lärare och studerande var mycket nöjd med den nya värderingsmetoden. Det framkom även att en del lärare inte använt någon strukturerad metod tidigare. Med den nya värderingsmetoden kan alla använda samma metod för att kartlägga studerandes tidigare yrkes- och utbildningskompetens samt planera framtida utbildningsbehov. Vidare visade undersökningen att det är viktigt att lyfta fram studerandes anpassningsbehov, språkkunskap och datakunskap.

Målen för gymnasieskolans läroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en något ödmjuk inställning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 är man mer rak på sak, eleven förväntas kunna ett eller flera yrken när de lämnat skolan. Kanske är det införandet av lärlingsutbildningen som givit författarna en större självsäkerhet om skolans förmåga att producera yrkesmänniskor.   Kan eleverna på Handelsprogrammet ett eller flera yrken då de avslutar sin treåriga gymnasieutbildning och vad innebär det i så fall att kunna yrket? Båda frågorna är högst relevanta för den som utbildare på ett yrkesprogram. Viktiga delar av vårt uppdrag som lärare handlar om att, efter läroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke. Klarar skolan det uppdraget?   Med tanke på frågornas karaktär valde jag att djupintervjua fyra olika intressenter från handeln, en handelselev som precis avslutat årskurs tre, en handelslärare, en praktikhandledare i handeln som också gått handelsinriktningen på gymnasiet och slutligen en representant från branschen. / Can you state that students of the Business and Administration Programme master a profession after graduation? This goal is formulated in the Upper Secondary School national curriculum Gy11. In order to find out, I have interviewed four people linked to trade and commerce and with good knowledge of the programme. Along the way, several new questions have arisen, for example, what is professionalism? And what does it mean to be a professional? My conclusion is that students can master a profession but that one also has to describe the level of professionalism in order for the target to be meaningful for the students and tutors alike.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Driving instructors education are since 2009 a comprehensive Yrkeshögskoleutbildning for three semesters of full-time study. This paper aims to shed light on what must and what can be included in a good Driving instructor education and proving a proposal for how this might look like. The goal is to create a new didactic approach to education. The result Is a “ball didactic” approach to education. The students are working under Johnson and Johnson’s method of “learning together” in problem-based cases aimed at the development-oriented skills and personal qualities that the prospective Driving instructor needs to master. The work has resulted in three study guides, one for each semester with associated rating templates and considerations for using them. Study guides describe to students what is in focus during the given period.