Programinfärgad undervisning har visat sig ha en positiv effekt på både elevers motivation likväl som på deras resultat. Utifrån examensmålen uppsatta av Skolverket uppmuntras lärare att samarbeta över ämnesgränserna för att göra utbildningen mer inriktad mot respektive program. Tidigare forskning visar att idrottslärare generellt har svårt att genomföra sådan ämnessamverkan. Syftet med min studie är att öka kunskapen om vilka möjligheter och problem som lärarna upplever att programinfärgad undervisning medför. Vidare ville jag undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa programinfärgar sin undervisning mot fordon- och transportprogrammet. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar elever från fordon- och transportprogrammet. Resultatet av intervjuerna visar att möjligheterna finns men att läroplanens formulering, transformering och realisering skapar problem som inte alltid övervinns. Ergonomi och första hjälpen visade sig vara områden där programinfärgning mot fordonsprogrammet utfördes i störst omfattning.

Syftet med denna studie är att vidga och synliggöra kunskaper om hur olika läroplaners beskrivningar förhåller sig till kunskapskonstruktion, samt till kunskap som ska bedömas på olika sätt. Avsikten har varit att genomföra en komparativ textanalys, utifrån en läroplansteoretisk ansats studera ett antal likvärdiga innehåll som ska tränas för att försöka finna skillnader och likheter gällande vad som skrivs fram i de bägge ländernas läroplaner (Kuba – Sverige), samt hur de förmågor som ska tränas är tänkta att bedömas.  Utifrån tidigare forskning framkommer att yrkesutbildning i vår tid har ett flertal utmaningar, både nationellt och internationellt och ämnet har diskuterats genom åren, men som trots det visar sig vara relativt outforskat i didaktiska och internationellt jämförande sammanhang. Resultat visar på att båda ländernas läroplaner innefattas av kunskapskonstruktion presenterad i termer av affektiva, kognitiva/metakognitiva och praktiska/tekniska kunskaper. Begrepp som framgår av innehåll i läroplaner som kunskapsformer med syfte att tillsammans balansera pedagogisk praktik och önskade kunskapsmål. Utifrån studiens resultat och tidigare forskning görs ett antal antaganden gällande skillnader som skulle kunna medföra olika konsekvenser för elevernas lärande och möjligheter i ett framtida yrkesliv. Likheter/skillnader analyseras och diskuteras utifrån tidigare bedömningsforskning. Studien ger också indikationer på ett behov av vidare forskning inom områden som skolans styrning och bedömning. / The purpose of this study is to broaden and visualize knowledge regarding descriptions of different curricula related to knowledge construction, as well as knowledge that is to be assessed in different ways. The intention has been to carry out a comparative text analysis, based on a curriculum theory approach to study a number of equivalent content that should be trained to try to find differences and similarities regarding what is written in the two countries' curricula (Cuba - Sweden), and how the abilities to trained are intended to be assessed. Based on previous research, it appears that vocational education in our time has a number of challenges, both nationally and internationally, and the subject has been discussed for some time, but which turns out to be relatively unexplored in didactic and internationally comparative contexts. Results show that both countries' curricula have similarities when it comes to knowledge construction presented in terms of affective, cognitive / metacognitive and practical / technical knowledge. Concepts that appear from the content of curricula as forms of knowledge with the aim of balancing pedagogical practice and desired knowledge goals together. Based on the results of the study and previous research, a number of assumptions are made regarding differences that could have different consequences for students' learning and opportunities in a future professional life. Similarities / differences are analyzed and discussed based on previous assessment research. The study also provides indications of a need for further research in areas such as school governance and assessment.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar på gymnasienivå. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivå på nationella gymnasieprogram inom två kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att använda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvägar kvinnor och män väljer, speciellt på gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de två undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer än vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhållande återspeglar sig också i de löneskillnader som återfinns för män och kvinnor i arbetslivet. En tecknad bakgrund över skolsystemets utveckling samt en kort översikt av kvinnofrigörelsen i Sverige lägger grund till argumentationen. Teori som söker beskriva orsaker till skillnaderna genom isärhållande och normativitet ger underlag för diskussion och också förändringsmöjligheter.

Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skallvara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senasteundersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete ellerstartar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete hargenomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Detövergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vadstudenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY somutbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutomingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sinutbildning. Undersökningen har varit av kvantitativ och kvalitativ metod iform av 27 enkäter och två halvstrukturerade intervjuer. Uppsatsen haranalyserats utifrån en teoretisk avgränsning om erfarenhetsbaserat lärandesamt det livslånga lärandet. Resultatet visar att studenterna i storutsträckning arbetar inom sitt utbildningsområde, att utbildningen i vissgrad motsvar de kunskaper de behöver i sitt dagliga arbete och att de allraflesta tycker sig ha ett intressantare arbete med bra löneutveckling.Resultatet visar också att mer än hälften förvärvsarbetade innan aktuellKY-utbildning och att de i det stora hela är de nöjda med sin utbildning.De som är minst nöjda med utbildningen är de som inte arbetar inomrelevant utbildningsområde. Praktikformen LIA (lärande i arbete) har tillstor del bidragit till att flera fått arbete. Ingen har startat företag vare sigföre, under eller efter utbildningen.

Syftet med denna studie har varit att söka svar på polisaspiranters subjektiva upplevelser av hur deras icke verbala kommunikation fungerat under deras praktikperiod, den så kallade aspiranten, detta i syfte att utveckla undervisningen inom ämnet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats, där semi-strukturerade intervjuer använts för att söka svar på dessa frågor. Studien visade att aspiranterna under såväl skoltid som under sin aspirant upplevde att de fått lite eller ingen feedback på sin icke-verbala kommunikation av kollegor och lärare. Lärandet har istället i hög grad skett genom att observera mer erfarna kollegor som aspiranterna själva upplevt varit kompetenta kommunikatörer ur ett icke-verbalt perspektiv. Studien har vidare visat att liten vikt fästs vid icke-verbal kommunikation i det studiematerial som finns tillgängligt inom svensk polis, något som försvårat aspiranternas möjlighet att problematisera och reflektera kring icke-verbal kommunikation, samt att mycket av den kunskap som finns inom ämnet är implicit och finns på individnivå. Ytterligare en faktor som försvårat aspiranternas utveckling inom ämnet har varit avsaknaden av en gemensam nomenklatur inom svensk polis vad gäller icke-verbal kommunikation. Samtliga aspiranter som intervjuats framhävde den egna förmågan att med icke-verbal kommunikation visa empati och knyta kontakter som en styrka, medan merparten av aspiranterna upplevde att förmågan att visa hög status eller dominans som en brist. Sammanfattningsvis kan sägas att trots att forskningen visar att polisyrket ställer stora krav på individen att vara en flexibel och kompetent kommunikatör och att det icke-verbala står för en stor del av vår kommunikation, så förefaller det finnas ett behov av att utveckla utbildningen vad den icke-verbala kommunikationen inom svensk polis.

The aim of this master’s thesis is to examine the information needs in the character subjects of the students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. I also examine from which sources the students get the information. I want to create a wider understanding of information seeking processes at a vocationally oriented programme. The main focus is the students’ own thoughts and opinions about their information needs and information seeking processes. The results are related to research on information literacy from a sociocultural perspective as represented by Roger Säljö. The literature that has been used consists of material from research concerning information literacy in a learning context. Two group interviews and eight individual qualitative interviews were conducted with students at the Vehicle Mechanics Programme at a Swedish upper secondary school. The results show that most of the students have a high awareness of their information needs and their information sources. It is distinct in my study that the interaction between teacher, students and context is decisive for what information needs they have and what information sources they have access to. Information needs depend on what school they are in and what tasks the students are getting and whether they are at school or are in a work experience period. The study shows that interaction between the vocationally oriented program and working life and also between teacher and students is missing concerning information practices. / Program: Bibliotekarie

Vår upptäcktsresa bygger på att få fram så mycket information som möjligt om vad tyst kunskap är. Vi har intervjuat yrkesmän som besitter lång rutin från både våra yrken, elektrikeryrket samt kökschefyrket, samt ett par professorer och höra vad de hade att säga om vad begreppet tyst kunskap innebär. Vi frågade även hur vi som lärare på bästa sätt skall lära ut kunskap som är tyst till gymnasieelever och hur vi skulle kunna lära ut och sätta ord på ett handlande som är svårt att sätta ord på. Med våra intervjuer och genom bilddokumentation försöker vi visa vad fallenhet för yrket är och hur man ser eller genomför ett jobb på ett fackmannamässigt sätt. Efter analys av intervjuerna kom vi fram till att man skall försöka lära ut och att man skall berätta om den tysta kunskapen. Tyst kunskap är enligt oss och våra respondenter bland annat när man som yrkesman utövar sitt yrke på ett sätt som är invant genom upprepningar.

Detta examensarbete avslutar två års studier på yrkeslärarutbildningen. Som blivande yrkeslärare har jag valt att blicka in i kommande förändringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 träder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förändringar. Efter avslutad utbildning på yrkesprogrammen kommer eleverna att få en yrkesexamen och ett uttryckt önskemål i arbetet inför reformen är att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anställningsbarhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl styrdokumenten i Gy2011 stämmer överens med arbetsgivarnas krav på blivande administratörer för att bli anställningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur väl stämmer skolans krav på kunskaper överens med arbetslivets krav på kunskaper? Min undersökning avgränsar sig till yrkesutgångarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service på Handels- och administrationsprogrammet samt avgränsar sig till tre län i södra Sverige. Med en jämförande dokumentanalysmetod studerar jag läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmålen för Handels- och administrationsprogrammet, ämnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrån gjorda avgränsningar och urval. Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten ställer mer krav på generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav på kunskaper. En stor skillnad är de krav på erfarenhet och de personliga egenskaper som efterfrågas i platsannonserna. För att bli anställningsbara är arbetet som ligger bakom under utbildningstiden fram till examen av betydelse. Det handlar om vilka kunskaper som förmedlas inom skolan och vilkakunskaper som förmedlas under elevernas arbetsplatsförlagda lärande. Det handlar om att skolan kan ge de rätta förutsättningarna för att eleverna ska få kunskap om yrket och inte minst att eleverna själva tar tillvara på givna förutsättningar och gör det bästa av dem.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där. Vilken uppfattning har APU-handledarna om sitt uppdrag? Vad är handledning?  Hur kan man förstå den kompetens som krävs för handledningsuppdraget? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppen handledning, kunskap, kompetens samt yrkeskompetens – tyst kunskap. Handledning beskrivs som ett komplext uppdrag och en pågående process, där lärlingsmodellen och handling och reflektionsmodellen är två traditioner . Begreppet kunskap studeras genom de fyra kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Yrkeskompetens och tyst kunskap är den personliga kunskap eller förtrogenhetskunskap som kännetecknar yrkeskunnandet inom ett specifikt yrke. En kvalitativ forskningsansats har använts vid intervjuer med sex APU-handledare från den kommunala och privata verksamheten. I studiens resultat framkommer två inriktningar av handledning. Handledning där eleven förväntas vara självgående och handledning där eleven ska vara följsam. Ingen av handledningsmodellerna kan beskrivas vara av reflekterande karaktär. Vidare framkommer att handledare har en dubbel och motsägelsefull roll. Rollen som arbetskamrat och socialiserande samt rollen att driva elevens process för att sen bedöma och godkänna resultatet. Det är på så sätt ett komplext uppdrag som kräver etisk kompetens. Att handledare förstår sitt uppdrag och sin roll är därför avgörande för framgång. I studiens resultatdiskussion påvisar vi behovet av handledarutbildning och vad en sådan utbildning behöver ha för innehåll och mål. / With a long experience from working life in the commerce and health care areas respectively, we have been able to see our work places from a different perspective during our teacher education. The university delegates the control of the education to the supervisor during a considerable time period of the total education. The supervisor is in reality responsible for a considerable part of the education taking place at the work place. The APU (workplace education) supervisor becomes an important part in students’ possibility of enhanced understanding and skill within the profession. The aim is to describe the function of the supervisor in a workplace located education, and the role of the supervisor there. What is the perception of the supervisor about his assignment? What is supervision? How to understand the competence needed for the supervisor assignment? Study´s theoretical starting points supervision, knowledge, competence and professional knowledge (silent knowledge). Supervision is described as a complex mission and an ongoing process.  There apprentice Model and the Action and reflection model are two traditions. The concept of knowledge is studied by the four forms of knowledge; facts, understanding, skill and confidence. Professional knowledge, the silent knowledge, is personal knowledge, or knowledge of confidence, characteristics of professionalism in a specific profession. A qualitative research approach was used. Interviews were performed with six APU supervisors from both public and private operations. The results of the study reveals two branches of supervision emerge; supervision where the student expected to be self-driven and supervision where the student to be adaptable. None of the supervision models can be described to be of a reflecting nature. Further, the study showed that supervisors have double and contradicting roles; the role as a colleague and socializing as well as the role of driving the process of the student and judging the result. This makes the supervision a complex mission which requires ethical competence. It is therefore crucial that the supervisor understands his mission and his role to be successful. The study further showed the need for supervisor training and the contents and aim necessary of such training.

Denna uppsats handlar om Internets påverkan på hantverksutbildningarna, dvs. hur studieplaneringen och undervisningen kan anpassas mot den mängd information som förekommer på Internet. Jag har undersökt hur yrkeslärarrollen inom en rad yrkesförberedande program har förändrats med Internet genom att intervjua yrkeslärare om deras Internetanvändning. Utifrån resultatet av undersökningen kan konstateras att det är hög tid att anpassa yrkesutbildningarna till det digitala informationsflöde som finns på Internet. Ex olika företags you tube sidor.