Syftet med denna uppsats var att undersöka om attityder kring lön eventuellt kan vara en orsak till att löneskillnader kvarstår mellan män och kvinnor i Sverige. Med hjälp av kvantitativ metod analyserades befintligt datamaterial hämtat från studierna gjorda av Stefan Svallfors och Jonas Edlund med namnet Åsikter om ojämlikhet i Sverige, år 1991 och 2009. Medelvärdesanalyser genomfördes för att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnors och mäns löner samt mellan attityderna kring lön. Resultatet visade att attityderna kring om kön bör vara avgörande vid lönesättning inte skiljer sig mellan män och kvinnor samtidigt som det finns skillnader i mäns och kvinnors genomsnittliga månadslöner. Utöver det anser kvinnor i högre utsträckning än män att deras löner inte är rättvisa i förhållande till yrkesskicklighet och arbetsinsats. Slutsatserna som drogs var att samhällsstrukturer, vilka har sitt ursprung i attityder samt diskursen om hur kön socialt konstrueras, kan vara något som ligger till grund för löneskillnader mellan män och kvinnor.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar på gymnasienivå. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivå på nationella gymnasieprogram inom två kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att använda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvägar kvinnor och män väljer, speciellt på gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de två undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer än vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhållande återspeglar sig också i de löneskillnader som återfinns för män och kvinnor i arbetslivet. En tecknad bakgrund över skolsystemets utveckling samt en kort översikt av kvinnofrigörelsen i Sverige lägger grund till argumentationen. Teori som söker beskriva orsaker till skillnaderna genom isärhållande och normativitet ger underlag för diskussion och också förändringsmöjligheter.

This paper explores the income effect which motherhood has on women, using (American) Census data. The hypothesis states that the income effect is negative. Previous studies have shown that indeed children lower the income of women and that it is decreased with every additional child. We test our hypothesis using data from the Census Bureau from the year 2018, consisting of over 800 000 answers, and running multiple regressions to measure the effect which the number of children have on a woman’s income. As predicted, the results indicate that our hypothesis is true with a 26% decline in income when a woman has one or more children. Marriage has a negative effect on income while completing higher levels of education raises it.