SammanfattningSyftet med undersökningen är att kunna anpassa utbildningen tiden efter en APU period om det visar sig att eleven snabbare utvecklas i sin kunskap under praktik perioden. Undersökningens frågeställningar är hur elever som går en yrkesutbildning ser på sin kunskap före och efter en APU period. Skiljer elevens synsätt på sin egen kunskap markant efter en APU period? Metoden som används är en enkätstudie som analyseras kvantitativt med hjälp av SPSS. Respondenter har varit 59 elever som går praktiska yrkesinriktade program på två gymnasieskolor i Halland. Resultatet visade att elevernas syn på sin yrkeskunskap före och efter APU perioderna inte skilde sig nämnvärt åt men en tydlig åsikt var att eleverna önskade arbeta mera praktiskt i skolan.Nyckelord; APU, praktiskt lärande, yrkesutbildning, mästarlära.

Vocational Education between theory and practice

På gymnasiet har trätekniska utbildningen sett ungefär likadan ut under en lång tid. Vad ansåg lärarna och eleverna om utbildningen? Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur elever och lärare på ett yrkesförberedande program uppfattade yrkesutbildningen och vilka föreställningar de hade om de krav som arbetsmarknaden ställer. De lärare som upplevde sig uppnå läroplanens mål ansåg sig sannolikt också uppnå de krav som arbetsgivarna ställer. Som källor till detta examensarbete har gymnasieskolorna i träteknik i två norrlandslän varit engagerade. Begränsningen i arbetet har varit svårigheten att få ställda kompetenskrav från arbetsgivarna vilket medförde att sådana frågor inte fanns med i enkät-undersökningarna. En slutsats jag drog av min undersökning var att elever och lärare var positiva till yrkesutbildningen. Den största faktorn som framkom var att det fanns stor möjlighet att individanpassa undervisningen och just möjligheten att själv välja inriktningar och bestämma hur utbildningen ska vara upplevdes mycket positiv.

This thesis is about the workplace-based part of the 2008-11 pilot project of upper secondary apprenticeship education (USAE) in the Business and Administration programme. The aim is to develop knowledge on the ways in which USAE is realised in the Business and Administration programme, and how students in this programme develop professional skills. A further aim is to shed light on the nature of professional skills in the retail industry in a historical as well as a contemporary perspective. The development of professional skills, and the conditions created for that process to take place is the particular focus of the thesis. Lave & Wenger´s (1991) theory of legitimate peripheral participation (LPP), Billetts (1996, 2002, 2006) theory of a workplace curriculum and Engeström´s (1987) activity theory are used for the analyses in the study. Data production was conducted mainly through interviews, observations, gathering of documents and participation in trilateral talks. Development and structural changes that have taken place on several levels in the retail sector have resulted in many professional skills becoming embedded in information technology. This, in combination with the current division of labour, means that apprentice students may have difficulties in reaching the more advanced tasks. The prevailing view among the general public on the retail industry as a low-status sector can also be traced back to its history. The steering documents did not appear to have any decisive significance for the content of the education. Instead, what may be termed the workplace curriculum, control the knowledge content that is made accessible. The conclusion must be, therefore, that the professional skills that apprentices can develop are narrow and specific for the workplace. The apprentices gain access to basic tasks related to the daily work at the workplace, but rarely have the opportunity to take part in the more advanced work-tasks. USAE students in the Business and Administration programme also experience difficulties in achieving deeper and so-called theoretical or abstract skills. This implies that instead of this more challenging work they are assigned tasks that are quantifiable and can be checked mechanically in matrices and checklists. The study shows that in the assessment work, professional skills have been downgraded and are considered as little more than social and interactive competence and employability. A crucial conclusion is that USAE does not constitute one unified activity system with a common underlying motive, but should rather be considered as two separate activity systems (school and workplace) with distinct cultural differences.

I denna uppsats har kriminalvårdsutbildningen vid Kriminalvårdens Utbildningsorganisation i Sverige samt kriminalvårdsutbildningen vid Kriminalomsorgens utdanningssenter i Norge undersökts och jämförts. Detta har gjorts i form av en kvalitativ intervjuundersökning där utbildningsledare verksamma vid respektive utbildningsenhet samt en kriminalvårdare intervjuats. I uppsatsen undersöks och beskrivs hur respektive kriminalvårdsutbildning är upplagd och vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan den svenska och den norska kriminalvårdsutbildningen. Anpassnings- och utvecklingsinriktat lärandeperspektiv samt problembaserat lärande tas upp i relation till kriminalvårdsutbildningarnas upplägg. Vidare behandlas frågor kring vilken utbildning som behövs för att arbeta som kriminalvårdare samt vad studiens informanter anser om kriminalvårdsutbildningarna. Inom ramen för dessa frågor beskrivs hur utbildningarna har eller ska förändras samt hur respektive utbildningsledare anser att utbildningen förbereder de blivande kriminalvårdarna för det arbete de ska utföra vid utbildningens slut. Studien visar att den svenska och den norska kriminalvårdsutbildningen är väldigt lika i de flesta avseenden med undantag för den tidsmässiga aspekten där Norges utbildning är avsevärt mycket längre. Båda utbildningarna behandlar samma ämnen men tidsaspekten gör att den norska utbildningen har större möjlighet att ge en djupare och bredare bild av de studerade ämnesområdena. Båda utbildningarna använder sig av liknande modeller för lärande i form av bland annat grupparbeten, seminarier och praktiska övningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem. Arosdöttrarna har varit en verksamhet som genom utbildningsprogrammet fått ut några lågutbildade invandrarkvinnor ut på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod med enskilda intervjuer med fyra av Arosdöttrarnas tidigare elever har genomförts. Därutöver har författaren även granskat tidigare uppföljningsdokument. Arosdöttrarnas elever var nöjda med både lärare och klasskamrater. De ansåg att de gått från att vara hemma, deprimerade och stressade till att bli självständiga, fått kontroll över vardagen och fått nya vänner. 74 procent av Arosdöttrarnas elever anses ha blivit ekonomiskt självständiga efter utbildningen. Arosdöttrarna ansågs även ha ökat invandrarkvinnornas empowerment. Studien kunde leda till ytterligare forskning inom ämnet samt verka som underlag till beslut om expandering av Arosdöttrarna.

I denna studie beskrivs och analyseras vad ett antal yrkeslärare uppfattar som kvalitet, möjligheter och begränsningar i bedömning av lärande och hur de värderar sin egen bedömningspraktik i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) inom gymnasial yrkesutbildning. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer och resultatet visar att yrkeslärarna som ingått i studien anser att en tydlig och genomskinlig bedömning för både handledare och elev, att goda förberedelser och efterarbete, att apl-besök och trepartssamtal samt likvärdig bedömning är viktiga pusselbitar för att bedömning av kvalitet ska kunna göras i samband med apl. För detta arbete behöver yrkeslärarna förutsättningar där bland annat tid för apl-arbete, men också tid för utvecklingsarbete är viktiga faktorer. Rektor har i detta sammanhang en central roll i att organisera verksamheten så att förutsättningar ges för detta arbete. Handledarens, arbetsplatsens och yrkeslärarens kunskaper och kompetens samt goda relationer och samverkan mellan apl-plats och skola är också faktorer som påverkar de bedömningar som sker i samband med apl. Yrkeslärarna beskriver att apl är en viktig del i elevernas yrkesutbildning och att de allra flesta av eleverna lyckas mycket bra på apl och får goda resultat. Yrkeslärarna i denna studie är väl medvetna om sin egen bedömningspraktik, de kan sätta ord på vad de gör bra och vad de vill utveckla. De anser sig följa styrdokumenten idag, detta efter att det skett ett utvecklingsarbete på skolorna kring apl-frågor.

This licentiate thesis is focusing on conditions for teaching and learning in a project based vocational education in a Swedish upper secondary school.  To address this topic the aim is to increase the understanding of opportunities for teaching and learning provided in a project-bases vocational educational and training. From this aim, following research questions is addressed through article I as: (1) What kinds of competence are the students able to develop in a PBLE? (2) In what ways do the developed competence and vocational skills relate to the specific course syllabuses? (3) How is the students’ vocational competence constituted? And through article II as: How do teachers view PBVET as (a) framing possibilities for their practice, (b) affecting students learning, and (c) presenting challenges in this learning environment?  A methodological approach that involved stimulated recall inspired interviews that were based on field notes was used in the empirical gathering and was found highly useful. The theoretical approach is based on activity theory according to Vygotskij, Leontiev and Engeströms thoughts and from Ellströms idea of learning.  The result indicates that different activities are affecting the teachers’ opportunities for teacher guidance as well as their ability to engage students into tasks. For the students to develop vocational skills a slow progress in the building process is affecting their ability to perform tasks. The vocational competences that they develop are mainly set as a reproductive learning that in some easy tasks can move to a higher, re-productive learning. As for the relationship between teacher guidance and students ability to develop vocational skills, the hierarchic structure identified in this study indicates that the educational system is overridden by the production system that sets the outer frame for the opportunities that are provided in this educational setting.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.