Vårt valda undersökningsområde är Ilula Folk Development College, FDC, i Tanzania där det idag inte finns någon utbildad personal inom karriärvägledning. Ett problem som vi stött på under vår forskning om karriärvägledning i Tanzania är avsaknaden av utbildad personal, att området är relativt nytt och att det finns behov av mer forskning om det relativt outforskade området - karriärvägledning i Tanzania. Vi menar att det är av stor vikt att vi som framtida studie- och yrkesvägledare får ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar elevers val av utbildning och yrke i andra kulturer, till exempel inom FDC i Tanzania, för att öka vår egen medvetenhet och för att bidra med nya fakta. Syftet med vår undersökning är att få en ökad kunskap om och förståelse för vilka faktorer som påverkar elever att påbörja en yrkesutbildning inom Ilula FDC i Tanzania, vilka tankar eleverna har kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning samt vad eleverna själva önskar inom karriärvägledning. Våra frågeställningar är: Vilka faktorer har påverkat elever att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania? Vilka tankar har eleverna på Ilula FDC i Tanzania kring framtida arbete efter avslutad yrkesutbildning? Vad anser eleverna som studerar en yrkesutbildning på Ilula FDC i Tanzania sig behöva inom karriärvägledning?Undersökningen är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuguide och baseras på fem intervjuer. De teorier som används i vår undersökning är careershipteorin, humankapitalteorin, systemteori och teorin om socio-dynamisk vägledning. Begrepp som används är kapital, handlingshorisont, humankapital, påverkningsfaktorer, empowerment samt the joint action. Undersökningen visar att faktorer som påverkat respondenterna till att påbörja en yrkesutbildning på Ilula FDC är familj, vänner eller bekanta samt efterfrågan på arbetsmarknaden. Respondenterna i undersökningen har tankar kring att starta eget efter avslutade studier och samtliga respondenter önskar karriärvägledare på Ilula FDC.

Hur gör vi frisöreleverna mer anställningsbara?

Bakgrund till denna studie är att jag länge varit nyfiken på var lärare och elev möts i det arbetssätt som benämns formativ bedömning, men också var de kanske inte möts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv på formativ bedömning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt.Studiens syfte har varit att undersöka eventuella skillnader i elevers respektive lärares uppfattning och upplevelse av formativ bedömning och om elever uppfattar den formati- va bedömningen på det sätt läraren har för avsikt.Studien riktar in sig på elever och lärare i yrkesutbildning för vuxna där båda grupper genom svar på frågeenkäter, men även uppföljande intervjuer, fått ge sin bild av hur de själva upplever bedömningsarbetet – men också hur lärarna tror eleverna upplever for- mativ bedömning.Båda grupperna ger uttryck för en oväntat samstämmig bild av formativ bedömning, bilden är dessutom övervägande positiv. Vidare råder stor samstämmighet även mellan grupperna i synen på värdet av formativ bedömning.Det enskilda område där tydlig diskrepans råder är när det gäller lärares uppfattning av hur elever ser på formativ bedömning. Lärare tror i ganska hög grad att elever upplever det som jobbigt att bli bedömda medan eleverna själv är betydlig mer positiva än lärarna tror. Skälet kan vara att elever i början av utbildningen ger uttryck för obehag över att bli bedömda, samtidigt som lärare utgår från att detta obehag kvarstår medan det i själva verket är en initial respons som snabbt avklingar.Vidare är elever inte fullt så aktiva som lärarna generellt tror när det gäller att föra en dialog med lärarna om dessas bedömningar. Jag kan därför rekommendera lärarna i un- dersökningen att i högre grad uppmuntra eleverna att diskutera med dem om de bedöm- ningar lärarna gör. Jag skulle även rekommendera lärarna att fundera över varför de tol- kar eleverna som mer negativa till formativ bedömning än de faktiskt är.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi – är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Intresset för dyslexi startade hos författarna under deras utbildning till lärare då de kom i kontakt med just specialpedagogik. Syftet med arbetet har varit att undersöka om elever med dyslexi utvecklar andra metoder för inlärning. Som metod har författarna använt sig av kvalitativa forskningsintervjuer och en undersökande enkät. Resultatet kan ses som en paradox till frågeställningen då vi fått reda på att de utvecklar andra metoder, men att vi dock inte vet hur det går till. Nyckelord: dyslexi, gymnasiet, självförtroende, specialpedagogik, yrkesutbildning

No description available.

The purpose of this thesis is to outline experiences of mobile devices’ suitability to using them in teaching from teacher’s perspective inside Finnish vocational schools; how to benefit devices better in learning process, communication, collaboration, information searching and sharing between teacher, student, stakeholders and outer world. Mobile learning as an extension and possibility to more regenerative learning, effective communication and information management tool is viewed from working life demands in the 21st century. The core my study consists of information and communications technology (ICT) literacy skill, which is the ability to use technology to develop 21st century content knowledge and skills, in the context of learning core subjects and further in the working life. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper. Resultatet visaratt den praktiska valideringen i många avseenden visar på större kunskap än enkvalitativ intervju men att båda metoderna bidrar med fakta för att kunna validerakunskap.Forskningen kring validering beskriver ett antal begrepp som kan bidra till attsynliggöra forskningens karaktär och att fördjupa kunskapen om validering. Vidarevisar tidigare studier att validiteten vid validering är en av de områden där det krävsytterligare studier och kunskap. / The purpose of this study is to create an instrument of evaluation to decide the level andevaluate the knowledge of grown pupils before joining a construction course. Thereason why the author chose this topic was an experienced deficiency in the author’sown trade. As the problem studied was occurring in the author’s own trade it wasnatural to chose action research as method. The instrument of evaluation studied usedboth qualitative interview and practical tasks. In the results it is accounted for, based onthe notions of knowledge know as episteme, techne and fronesis, what is possible andnot possible to evaluate in an interview and during a practical task as well as how theresult of an evaluation may be affected by the examiner’s interaction with the pupil aswell as the examiner’s previous knowledge. The result shows that the practicalevaluation in many ways reveals the actual level of previous knowledge, more so than aqualitative interview, but that both methods contribute with facts that help evaluateknowledge.Research into validation describes a number of concepts that can contribute to thevisibility of the research in nature and to deepen the knowledge of validation.Furthermore, previous studies that validity validation is one of the areas in which theneed for further studies and knowledge.

I dagens samhälle står allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anställningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det är elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stämmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter från frisörbranschen ansåg att utbildning och arbetsklimatet påverkats av den rådande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur påverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Nyckelinformanterna var tre frisörföretagare med anställda, en företrädare från Handelsanställdas förbund från den lokala avdelning, två företrädare från Sveriges Frisörföretagare centralt och lokalt, en representant från utbildningsförvaltningen på kommunal nivå och fyra tidigare frisörelever. Resultatet visade på en bransch som har lärt sig att agera och företagare som blivit stärkta i sin roll som företagare. Studien visade på utbildningsaktörernas snabba reaktion och utveckling av utbildningsplatser som i detta fall sker på bekostnad av elevernas kunskap och anställningsbarhet. Ytterligare ett resultat var att de större kommunerna lockar till sig elever med ett större utbud med olika utbildningsmöjligheter.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande. Studenter uttalar olika förväntningar och möter olika förutsättningar för handledning i den sociala praktiken. Vad studenterna säger om handledning har framträtt i följande fyra diskurser: Relationer i fokus, Dirigerande samtal i fokus, Sociala praktiken i fokus och Innehåll och kompetens i fokus. Hur studenterna önskar att detta genomförs beskrivs och diskuteras utifrån två huvuddiskurser: Kriterier för lärarutbildarens uppdrag och Kriterier för handledningssamtalets innehåll, form och funktion. Resultatet visar på att olika förutsättningar, kunskaper och kompetenser för handledning ger olika kvalitativa skillnader i studenternas utbildning. Förskolans sociala praktik präglas av begreppen omsorg, fostran och lärande, dess kultur och tradition kan ha en viss påverkan hur handledningssamtalen utformas. Uppdraget att handleda är oftast ålagt utan specifik kunskap eller kompetens att handleda efterfrågas. Relationsorienterade vardagliga möten uttrycks som en grund för god handledning. Innehållet i handledningssamtalen ska förena yrke, ämne och forskning, vilket i sig inte är självklart att lärarutbildaren har förmåga att göra. Yrkesspråket har en avgörande roll för hur studenten utmanas i sitt lärande. Den sociala praktiken blir oftast raster för bedömning och bekräftelse, där snarare studentens beteende bedöms än att studenten ges möjlighet till reflektion över sin kommande yrkesroll. Detta leder till om och hur lärarutbildningen ska förbereda studenter för handledning som en naturlig del i lärarutbildningen, för att på längre sikt kunna säkerställa god kvalitet under den verksamhetsförlagda utbildningen?

Masteruppsats är ett resultat av det utvecklingsprojekt jag bedrev under 2009-2014 inom ramen för förarutbildningen som bedrivs på gymnasieskolans och vuxenutbildningens inriktning Transport. Arbetet ska ses i ljuset av den magisteruppsats jag skrev 2013, Förarutbildning och kunskapsbildning – en studie om förarutbildningssystemet. Utvecklingsprojektets syfte var att undersöka om det var möjligt att nå djupare och mer varaktig kunskap, främst när det gäller de "mjukare" målen inom förarutbildningen: riskmedvetenhet, uppmärksamhet, nyfikenhet, erfarenhet och ödmjukhet. Alltså de kunskapsfält som inryms inom körkortsmålen tre och fyra: resande med bil i speciella sammanhang och personliga förutsättningar och målsättningar i livet. Uppsatsen beskriver mina tankar, försök och trevanden för att skapa djupare och mer varaktig kunskap hos eleverna än vad jag upplevde att den traditionella förarutbildningen gav. Utvecklingsprojektets exempel visar att det är möjligt och att framgången ligger i ett stort fokus på de "mjukare" kunskaperna - de generella kompetenserna - som ödmjukhet, reflektion, nyfikenhet, självverksamhet, m.fl. Dessa kunskaper byggs inte upp genom mer studier av de ämnesspecifika ämnena. Studien visar tvärt om att de generella kunskaperna byggs upp, liksom inom forskningsområdet YoT, genom dialog och med litteratur, kunskapsfilosofi, kunskapsteori, eget skrivande och dialogseminarieliknande former. Inom de etablerade, traditionstyngda samt i viss mån mansdominerade utbildningarna är detta - milt sagt - en aning kontroversiellt, vilket skymtar fram i uppsatsen här och var: "Att läsa böcker lagar inga bilar!" Syftet med masteruppsatsen är att just påvisa motsatsen. Att som pedagog bygga upp och läsa av de mjukare "kunskaperna", de generella kompetenserna, innebär att kunna navigera mellan ytterligheterna, i det ungefärliga och utveckla ungefärlighetens precision.