• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 37
  • 1
  • Tagged with
  • 38
  • 17
  • 13
  • 9
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

En försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Holm, Gunnar January 2008 (has links)
No description available.
2

En försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Holm, Gunnar January 2008 (has links)
No description available.
3

Hur kan GIS införas i gymnasieskolan? : Exempel från Polhemsskolan i Gävle

Stigson, Jens January 2011 (has links)
GIS är inte längre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jämfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. På den tekniska gymnasieutbildningen på Polhemsskolan i Gävle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999. De slutsatser som framkommer i rapporten är att en teknisk GIS-utbildning inte enbart är för elever på tekniska gymnasieutbildningar utan även för elever på andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsättningar att lära sig verktyget. Det konstateras även att det genom åren har funnits både nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan. I rapporten finns förslag på hur problemen kan lösas. På Polhemsskolan i Gävle har det dock inte inneburit några större problem, mycket p.g.a. det stora stöd som har funnits tillgängligt. I rapportens slutdel finns även en uppföljning av vad som har hänt under de tolv år som har gått sedan GIS-utbildningen på Polhemsskolan i Gävle började. This study shows that a technical GIS education is not only for pupils at the technical education but also other pupils have the same possibilities to learn this tool. Furthermore there is a national and international problem to introduce GIS in the secondary school. There are propositions in this study on how to solve this problem. The introduction was not a major problem at Polhemsskolan in Gävle, because of the large support that has been available. The end of this study includes a twelve year follow-up since the GIS education at Polhemsskolan in Gävle started. / GIS is no longer a new technology since it has existed for almost five decades. Despite this, GIS has not found its place in the Swedish secondary school education, compared with i.e. Web design and other computer skill courses that have existed for a shorter time. At the technical secondary school education at Polhemsskolan, Gävle, GIS education has been taking place since 1999. This study shows that a technical GIS education is not only for pupils at the technical education but also other pupils have the same possibilities to learn this tool. Furthermore there is a national and international problem to introduce GIS in the secondary school. There are propositions in this study on how to solve this problem. The introduction was not a major problem at Polhemsskolan in Gävle, because of the large support that has been available. The end of this study includes a twelve year follow-up since the GIS education at Polhemsskolan in Gävle started.
4

Efter skolan, de klarar sig nog : medieelevers syn på sin egen gymnasieutbildning i Karlstad

Lindholm, Ola January 2006 (has links)
Jag har undersökt vad som har hänt med de elever som gick ut Medieprogrammet i Karlstad 1997 och 2001. Jag har även tagit reda på vad som har hänt med de elever som gick i det studieförberedande specialutformade Samhällsprogrammet med medieinriktning (Sam Media), år 2001. Syftet med undersökningen är att försöka få reda på vad en utbildning på Medieprogrammet och Sam Media i Karlstad kan leda till samt vilka upplevelser eleverna har av gymnasietiden. Mina frågeställningar handlar om varför eleverna sökte programmen, hur eleverna upplevde gymnasietiden och vad som har hänt sedan. Anledningen till att jag väljer dessa frågeställningar och elever är för att jag vill att de ska ha ett lite längre perspektiv på sin egen utbildning och en längre erfarenhet av livet. Detta ger oss lärare en "långsiktig feedback" på vad som varit bra med utbildningen och vad som kan göras bättre. Det kan även skapa en förståelse för medieprogrammet status och en möjlighet till förändring.  Undersökningen och texten bygger till stora delar på en enkät. I analysen av materialet görs jämförelser med tidigare undersökningar. I mina slutsatser försöker jag att ställa resultaten i relation till tre olika perspektiv; ungdomstiden, ungdomar och populärkulturen samt olika utbildningstraditioner.Tre viktiga perspektiven när vi pratar om och försöker förstå dagens unga som befinner sig i utbildning.  Resultatet visar att Medieprogrammet elever är nöjda med sin utbildning. De har fått jobba med sina intressen på ett praktiskt sätt och de har haft roligt. Sam-Media eleverna är inte lika nöjda. De har inte fått jobba lika praktiskt och de har inte haft lika roligt under sin studietid. MP eleverna har utvecklat, kreativitet, initiativförmågan och självförtroendet betydlig mer än Sam-Media eleverna. Det är inte så stor skillnad i vad eleverna har upplevt när det gäller vad de lärt sig på allmänbildningsnivån, eller vad de har haft nytta av, både för vidare studier och för arbeten. Studiebenägenheten hos medieeleverna i Karlstad är hög. Det är inte så stor skillnad på antal vidareutbildningar i de två olika programmen, trots att det ena är studieförberedande. Däremot tar det längre tid för Medieprogrammets elever att börja studera. Det är också fler av Medieprogrammets elever som arbetar inom och studerar vidare inom mediesektorn. Sam-Media programmet speglar en utbildningstradition som är mer teoretiskt akademiskt traditionell och Medieprogrammet en nyare praktisk/reflektiv, processorienterad utbildningstradition. Den senare har i denna undersökning nått ett bättre resultat.
5

Svåra val : Gymnasieungdomars tankar om tiden före, under och efter gymnasiet

Izgi, Viktoria, Karsinger, Sofia January 2011 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj. Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten. Skoltiden upplevs som positiv med en förståelse av att vara ung vuxen, vilket innebär att ta ansvar göra medventa val och vara självständig. Studien visar att eleverna vill studera vidare på högskolenivå och att det är först efter avslutad utbildnign med bra jobb, ordnad ekonomi, bostad och familj som målet är nått; att vara vuxen på riktigt. Vår slutsats är att elever tar stort intryck av föräldrars åsikter när de ska välja till gymnasiet och marknadsföring eller studievägledning inte verkar spela någon avgörande roll. Under tiden i gymnasiet upplever ungdomarna att de växer och tar mer och mer ansvar eftersom de betraktas som unga vuxna. I framtiden är studier viktiga, och de ska klaras av relativt fort, så att familjebildningen inte dröjer för länge. Att ha en ordnad ekonomi och att finnas nära hemorten är vikta faktorer för ungdomarna. Ungdomarna ställs ständigt inför svåra val som vuxna i skolan bör vara medvetna om.
6

Vad påverkar gymnasieelevers val av skola och inriktning?

Hamidi, Helaleh January 2011 (has links)
There are some students who leave their studies. How can this be explained? Are present day high school students satisfied with their choice of school or the courses they have chosen? How did they decide what to study in upper secondary school? The main focus of this study is to examine the factors that influence the decision making of young people when it comes to choosing schools, their educational ambitions, and finally their focus on grades in Upper secondary school.     The study is based on the quantitative method, extracting its results through a poll conducted at an upper secondary school. The target audience of this poll was students that are completing their second year.  A statistical analysis of the results was carried out and the results were then presented by relevant diagrams. This is followed by a discussion of both the results and methods. The results indicate that a large number of the students are satisfied with their choice at upper secondary school. Additionally, students with parents that have obtained a university degree are more likely to strive for a university degree than those with parents without higher education (the ratio is 75 vs. 64%). This result was not unexpected since previous research in the same area show similar results.  That is to say, the educational background and the cultural capital of parents is a more significant driving factor for student ambition than ethnic background.  An interesting and rather unexpected result is that students within this sample, with immigrant backgrounds show greater academic ambitions compared to students whose parents were born in Sweden.Furthermore, the study aimed at capturing the pupil’s perception of their future and also what they perceived as important for them. The results reveal that the students had a fairly realistic view on their future and about 90% of the students thought that it is important to own a property and have a permanent job before they reach the age of 35.
7

Integrering av entreprenörskap i undervisningen vid gymansieskolans Handels- och administrationsprogram

Lara Johnsson, Carmen January 2012 (has links)
Abstract En ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet. Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs. ett sätt att lära och lära sig. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts med sex gymnasielärare på gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram. Ett av de viktigaste resultaten av min studie är att de flesta lärarna som intervjuades förknippar i första hand entreprenöriellt lärande med att förbereda eleverna för att starta och driva företag. Det finns några lärare som också ser entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt arbetssätt som uppmuntrar till kreativitet, självförtroende, initiativ- och ansvarstagande som anses vara kompetenser som krävs i en förändrande arbetsmarknad. Det framkom också av resultatet att även om inte alla lärare har integrerat entreprenöriellt lärande i sin undervisning är de flesta positiva till att jobba med entreprenörskap i skolan. De ser flera fördelar i det men de upplever som svårigheter att de har en stor arbetsbelastning och att det inte är lätt att hitta tid till samarbete med andra kollegor. Nyckelord: Entreprenörskap, lärande processer, gymnasieutbildning.
8

Gymnasieelevers möten med samtidskonst i och utanför bildundervisningen : Extramurala erfarenheter och den språkliga medieringens betydelse för elevers uppfattning av samtidskonst

Gjörwell, Mikael January 2018 (has links)
Denna studie ämnade ta reda på vad elever från tre gymnasieskolor har för uppfattningar om samtidskonst. Ett urval av elever, vilka läser tredje året på ett estetiskt program, fick under studiens genomförande besöka Västerås Konstmuseums samtidskonstutställning Ur Aska. Studien belyser eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om samtidskonst utifrån elevernas utbildningsbakgrund, erfarenheter av intra- och extramuralt lärande samt utifrån elevernas erfarenheter av språklig mediering. Studiens utgångspunkt tog avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande. Fenomen att beakta gällde den språkliga medieringens betydelse samt om elevers utbildningsbakgrund och erfarenheter av möten med samtidskonst påverkar elevers uppfattningar. Empiriska data samlades in genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer där 18 elever, från tre olika gymnasier, har intervjuats i fokusgrupper (á 2-5 elever/fokusgrupp). Metod och resultatanalys grundar sig i en fenomenologisk samt fenomenografisk metodansats. Resultatet diskuteras med utgångspunkt i estetisk förståelse, inkludering av konstvärldar samt språklig mediering. Resultatet visade att uppfattningarna varierar och att detta beror dels på erfarenheter hämtade ur undervisningen, dels på erfarenheter hämtade utanför en undervisningskontext. Vidare visade resultatet att elever behöver en ökad förståelse för de begrepp, teorier, intentioner och praktiker som samtidskonsten bygger på och att elever i högre grad behöver ges möjlighet att möta samtidskonst innanför och utanför skolans väggar.
9

GYMNASIEVALET I BACKSPEGELN : En retrospektiv studie om elevers tankar, känslor och reflektioner om gymnasievalet

Nederlund, Frida, Westerlind, Erik January 2018 (has links)
Det fria skolvalet syftade till att bidra till ökad valfrihet för elever dock försvårade ett ökat utbud för elever att fatta väl underbyggda gymnasieval. Studiens utgångspunkt var att få ökad insikt i hur elever resonerade kring sitt gymnasieval i ett retrospektivt perspektiv. Studien syftade till att få fördjupad förståelse om hur gymnasieelever reflekterade över hur sitt gymnasieval blev. Centralt var elevernas tankar, känslor samt den sociala bakgrundens påverkan. Som teoretisk utgångspunkt användes Careership teorin samt Giddens identitetsbegrepp. Studien hade en kvalitativ metod och åtta gymnasieelever i årskurs 3 intervjuades. Studiens resultat visade att eleverna upplevde ökad osäkerhet vid flera tänkbara utbildningsalternativ, eleverna var omedvetna om den sociala bakgrundens påverkan i gymnasievalet samt att eleverna som valt gymnasieprogram utifrån intresse överlag var nöjda med sitt gymnasieval.
10

Bra metoder för alla -livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder

Johansson, Annika January 2007 (has links)
Johansson, A (2007) Bra metoder för alla – livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas. Studien har sin utgångspunkt i en skola för personer med neuropsykiatriska funktionshinder i Mellansverige. Detta gör studien begränsad. Resultatet av min studie visar vikten av att pedagogen är kunnig, uppfinningsrik, flexibel och har en vilja att göra studiesituationen så bra som möjligt för individen. Även vikten av att det är behovet som styr utformningen av undervisningen påvisas.

Page generated in 0.0894 seconds