No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade genus genom de traditionella genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten. Sammanfattningsvis kunde vi se att barnen visar ödmjukhet och acceptans för de barn som utmanar de traditionella genusmönstren.

Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What’s the problem represented to be?”-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte. Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för. Gällande representation för de olika könen visar undersökningen att kvinnor har fått en större möjlighet att påverka de senare läroplanerna, därmed har en kvinnlig synvinkel på läroplanen varit underrepresenterat i de första läroplanerna. Även om problematiken om ett icke jämställt samhälle har berörts i de tidigare läroplanerna, har inga konkreta förslag lämnats på hur denna problematik ska lösas. Skolan har alltid speglat arbetsmarknadens genom dess normer och antagande hur individen ska vara en god medborgare. Därför är det av stor vikt att skolan synliggör de genusmönster som minskar möjligheterna till jämställdhet i samhället. Slutsatsen är att skolans läroplaner har ändrats i syfte att öka jämställdhet mellan könen och för att motverka stereotypa antagande som kränker individen. Normen ska vara att respektera individen beslut, även om det bryter könsmönster och uppmuntra till val som inte enbart bekräftar stereotyper.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur ensemblelärare vid estetiska programmet på gymnasiet uppfattar begreppet genus och integrerar jämställdhet i ensembleundervisningen. Studien har fokuserat på två kön, nämligen tjejer och killar, vilket inte betyder att uppsatsens innehåll förnekar existensen av flera kön. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Tre ensemblelärare från samma gymnasieskola har deltagit i studien, vars svar har analyserats utifrån begreppen genusmönster och jämställdhet. Resultat av genomförd studie har visat de intervjuade ensemblelärarnas medvetenhet om eventuella genusmönster och könsskillnader i ensembleundervisningen. Dock bygger deras undervisningsmetoder på att inte fokusera på skillnaderna mellan tjejer och killar, utan främst se personen bakom könet. Enligt studiens resultat är ensemblelärares uppgift att tillhandahålla alla elever lika förutsättningar gällande platstagande och agerande i samspelssituationer och utveckling av musikaliska och tekniska kunskaper och förmågor. Studien har också visat att ensemblelärarna är medvetna om vissa elevers underordnade position i samspelssituationer, vilket lärarna löser genom att uppmärksamma dessa elever och utvidga deras handlingsutrymme.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hurpedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte medstudien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer ochgenusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utfördaobservationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografierhar vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen “flicka” och“pojke” konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger ochbarn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva iformandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar. Därmed blir ocksåpedagogernas arbete i förskoleverksamheten en “könsskapande praktik” där stereotypaskillnader mellan könen skapas och återskapas. / We have conducted a study on a specific preschool department where we examined how teachers in the department interacts with girls and boys.Our purpose of this study was to see if the teachers' work is based on specific gender norms and gender values, and how if so expressed.Through conducted observations and interviews reinforced with visual material in the form of photographs we have tried to provide concrete examples of how ideas about the concepts of "girl" and boy" is constructed in social settings and in the interaction between teachers and child. Our study shows that educators are both consciously and unconsciously active in formation of gender norms, traditions and values.This also makes teachers' work in early childhood education one gender creative practice" where stereotypes gender differences are created and recreated.

Syftet med denna studie var att undersöka hur traditionella genusmönster förekom i sju olikabarnböcker från 1940-talet fram tills 2012 för barn i förskoleåldern 1-6 år. Genom att jag analyseradesju stycken barnböcker genom både text och bild analys, undersökte jag hur flickor/kvinnor ochpojkar/män gestaltas och framställdes. De barnböcker som jag hade analyserat var ett urval på sjuböcker av det femtio mest utlånade barnböckerna från Sollentuna Bibliotek, under 2016. Metoden somjag använde mig utav var en text och bild analys för att sedan tolka böckerna, utifrån två olikascheman, som handlade om olika egenskaper vad som är kvinnligt respektive manligt. Resultatetvisar att i böckerna så gestaltas pojkar respektive flickor på ett typiskt genussterotypa sätt. Somexempelvis att pojkarna var aktiva och aggressiva, medan flickor var vackra och omtänksamma. Mendet fanns även vissa karaktärer som bröt emot den genussterotypa normen. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Denna studie syftar till att undersöka om det finns en skillnad mellan könen i bedömning av barn som påvisar hyperaktivitet, sociala svårigheter och aggressivt beteende på förskolan. Det som intresserade författaren till att göra studien var författarens egen erfarenhet inom ämnet samt ett intresse för att veta mer om ämnet. Studien är gjord med kvalitativa intervjuer hos rektorer och förskollärare, sedan har materialet bearbetats och analyserats med en genusteoretisk utgångspunkt. I studiens resultat framgår rektorernas roll kring barn i behov av stöd med adhd symptom, samt hur det påverkar förskollärarnas ansvar i verksamheten. Även hur detta påverkar verksamhetens möjlighet till extra stöd, vilket framkommer i studien och har en påverkan på utbildningen. Studiens resultat visar även att det görs en skillnad mellan pojkar och flickor gällande adhd. Avslutningsvis, visar studien även hur vårdnadshavare väljer att inte se att deras barn möjligen har behov av stöd.

Föreliggande studie berör musikundervisning utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att ta del avlärares tankar kring flickors och pojkars musicerande samt hur lärare ser på instrument- ochgenreval i musikundervisningen. Studien har socialkonstruktivism och genusteori som teoretiskautgångspunkter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där semistrukturerad intervjuanvänts för insamling av empiri. Tre högstadielärare som undervisar i musik har deltagit i studien.Resultatet visar att samtliga lärare har pop- och rockinstrument som bas i sin musikundervisning.I resultatet ger deltagarna uttryck för att genus inte har någon större påverkan påmusikundervisningen. Deltagarna beskriver sin undervisning som lärarstyrd vilket påverkarundervisningen positivt ur ett genusperspektiv. Genom diskussion utifrån tidigare forskningkopplat till resultaten går det att urskilja en konflikt angående hur lärarstyrd undervisning kanpåverka lust och motivation i negativ riktning. Samtliga deltagarna är överens om att de instrumentsom används i undervisningen inte har någon genuskod. Sång är det instrument som visar tendenstill att vara feminint genuskodat utifrån lärarnas uttryck. Resultatet visar att lärare påverkas avtidigare musikerfarenheter och använder dessa erfarenheter i sin undervisning vilket leder till enreproduktion av musikkonstruktioner.

Validerat; 20101217 (root)