<p>Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.</p>

Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.

<p>Syftet med min studie har varit att undersöka kärlekens spelregler och värderingar utifrån Judith Butlers tankar kring imiterandet av kön. Jag har valt att studera den kvinnliga och manliga diskursens verkan under kärleksspelets tidigaste fas. Materialet består utav fem skilda intervjuer utförda på två kvinnor och tre män, samtliga mellan 20 och 26 år gamla. I analysen har två tydligt uppdelade könsroller kunnat uttydas och en patriarkal makthierarki har uppenbarats. Jag började mitt arbete med större förhoppningar än vad resultatet kom att påvisa angående eventuella förändringar i genussystemet. Kärleksspelets strikta imiterande efter de kvinnliga och manliga könsrollerna kan dock fungera som ett stabiliserande utav dessa i en allt hastigare samhällsprocess.</p>

<p>Könsstereotyper har minskat de senaste åren, men existerar fortfarande inom arbetslivet och i synnerhet i relation till ledarrollen. Texter i media är en viktig källa till bevarandet av stereotyper av män och kvinnor. Med hjälp av diskursanalys kan stereotypiska budskap och mönster synliggöras och bidra till förståelse för hur könsstereotyper förmedlas mellan människor. Studien undersökte hur intervjuartiklar i affärstidningar förmedlar bilden av män och kvinnor som ledare. Resultaten visade att könsstereotypisering av ledare förekommer i intervjutexterna, bl.a. genom att manliga ledare beskrivs som mer kompetenta och auktoritära i sin roll till skillnad från kvinnliga ledare som ifrågasätts i större utsträckning och beskrivs som känslomässiga och passiva. Resultaten överrensstämmer med tidigare teorier om könsstereotypisering där mansrollen beskrivs som målinriktad och drivande medan kvinnorollen beskrivs som osäker och känslostyrd. Affärstidningars förmedling av könstereotyper kan bidra till att stereotyper bevaras och förstärks och att skillnader i förväntningar på ledarskap för män och kvinnor leder till att unga människor inte uppmuntras till ledarskap på samma sätt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om barn och förskollärare hade samma uppfattningar om genus och om barnen reflekterade kring könsskillnader. Förskollärare har ett stort inflytande på de barn de möter och därför ville vi ta reda på hur man kan arbeta praktiskt med genusfrågor i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barn har skapat underlag för vår analys av de uppfattningar de vuxna och barnen har kring genus. För att få en bättre uppfattning om hur barn tänker och agerar utifrån ett genusperspektiv har vi genomfört observationer som ett komplement till intervjuerna eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar i ord. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har en god förståelse för hur barn tänker kring genus och vi har upptäckt att barn i 4-5 års ålder redan har en tydlig uppfattning om vad det innebär att vara pojke respektive flicka.</p>

<p>Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. </p><p>Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor. Denna studie visar att eleverna i år 3 utför laborationer relativt jämlikt och rättvist oberoende av kön och gruppsammansättning. </p><p>Tidigare forskning visar att flickor och pojkar i grundskolans senare år visar stor skillnad i intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Informanterna i denna studie visade, oavsett kön, likartat intresse för att genomföra laborationerna.</p>

<p>Uppsatsen är en bildanalys som undersöker hur män och kvinnor har avbildats i samhällskunskapsläroböcker från 1969 och framåt.</p>

<p>Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys.</p><p>In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles.</p><p>To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results.</p><p>The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.</p>

Denna studie har undersökt vem som gör vad när flickor och pojkar laborerar i ämnet No och om det då finns arbetsuppgifter som är relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, år 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhållandevis jämställt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervägande del av flickor. Denna studie visar att eleverna i år 3 utför laborationer relativt jämlikt och rättvist oberoende av kön och gruppsammansättning. Tidigare forskning visar att flickor och pojkar i grundskolans senare år visar stor skillnad i intresse för de naturvetenskapliga ämnena. Informanterna i denna studie visade, oavsett kön, likartat intresse för att genomföra laborationerna.