SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna. Eftersom det saknas en gemensam definition kring begrepp kopplade till genus i styrdokumenten kan detta leda till en stor tolkningsfrihet hos gemene pedagog. Informanterna saknar teoretiska kunskaper om genus och detta kan förklaras med bristande utbildning och kompetensutveckling.

Vi har i denna studie valt att besöka en ungdomsteatergrupp, på en kulturskola, i deras arbete med uppsättning av Shakespeares pjäs En midsommarnatts dröm. Genom observationer och intervjuer har vi undersökt hur de, ungdomarna i gruppen och deras pedagog, förhåller sig till genus samt om och hur könsroller uppstår i gestaltandet på scen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka deltagarnas gestaltande av karaktärer i teatergruppens pjäsarbete och ta reda på om och på vilket sätt könsroller uppstår. Samt få en större inblick i hur dessa ungdomar förhåller sig och/eller uttrycker sig kring genus och hur det i sin tur gestaltas på scen. Vårt syfte är även att se vilka eventuella konsekvenser deras gestaltning kan leda till.I vår litteraturdel redogör vi bland annat för begreppen kön, könsroll och genus. Genus diskuterar vi djupare med hjälp av olika teorier, dessa är även våra teoretiska utgångspunkter i analysen och slutdiskussionen. Den empiri vi analyserat finns i vårt resultat, där vi fokuserat på observationerna av två specifika scener som vi ansett vara intressanta och relevanta för vårt syfte. Fyra av scenernas aktörer samt pedagogen har vi valt att intervjua. Intervjusvaren finns även dem med i vårt resultat, där frågorna bygger på det vi observerat. Det vi kommer fram till, genom analys, i vår slutdiskussion är bland annat att vi sett könsroller och att de uppstår genom stereotypa bilder av män och kvinnor. Vi diskuterar huruvida detta verkar befästande och om det för individen begränsar ens känsloregister eller inte. Något enhetligt svar på dessa frågor har vi inte kommit fram till. På ett personligt plan kan gestaltningen vara utvecklande, på ett annat plan kan stereotyp gestaltning bidra till en förenklad bild av man och kvinna, som i sin tur kan ha en begränsande effekt. Det vi också sett, då aktörerna gestaltar karaktärer som inte har något definierat kön, är att det öppnar upp för vidare tolkning. Där finns en större frihet att använda både det som anses vara kvinnligt och det som anses vara manligt.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför. / This essay is about what conception five women within the Human Service Organization have about their leadership. The chosen organizations are social services, correctional treatment and school. The criteria for the women who were chosen for this essay, was that they had to have a leading role within the organization that they are active. The central question of the essay has to do with the experiences of the women’s leadership and leadership in general, but also what it was that motivated them into becoming a leader. Other aspects in the essay have to do with the reason of why there are so few women who are leaders, and also how the deal with the aspect of power which comes with leadership.

Meszaros, Donald och Milosevic, Sasa (2013). Genus i förskolan: En studie som undersöker pedagogers arbetssätt i förskolan. Malmö Högskola: LärarutbildningenDenna studie handlar om hur pedagoger arbetar med genus i förskolan i förhållande till läroplanen. Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med genus och hur de motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Våra frågeställningar är: Hur tolkar personalen läroplanens värdegrund om kön och genus? Hur ser det i praktiken ut när arbetslaget motverkar traditionella könsmönster? Hur arbetar personalen med genusfrågor? För att kunna besvara detta har vi använt oss av intervjuer och observationer på två förskolor. Vi går i litteraturgenomgången och tidigare forskning igenom en historisk återblick samt begrepp som är relevanta för studien. Vi anser liksom den forskning vi presenterar att kunskapen om genus och läroplanens värdegrund är låg. I medvetna aktiviteter bedrivs, utifrån läroplanen, god verksamhet men i det omedvetna finns det hinder som gör att pedagogerna inte når ända fram. Vi har dragit slutsatsen att förskolechefen bör se till att personalen får tillgång till utbildning som kan leda till kunskap. Ett praktiskt exempel där pedagogerna filmar sig själva i olika situationer för att synliggöra sitt arbetssätt ser vi som en positiv början och något båda förskolorna uppgav att de skulle börja med framöver.Nyckelord: Förskola,

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barn i åldern tre till fem år leker i den fria leken utifrån deras könsroller. Som metod observerade jag barn på två förskolor i en mindre stad i södra Sverige och jag har intervjuat två förskolelärare. Mitt resultat av observationerna och intervjuerna visar att pojkar väljer övervägande pojkar att leka med och flickor övervägande flickor att leka med. Pojkar leker lekar tillsammans i byggrum, lek/kuddrum och jagar varandra utomhus, medan flickor leker stillsammare och ritar, läser i bilderböcker och pysslar. Populärt för både flickor och pojkar är dockrummet. Den som bestämmer i leken är den som är starkast i gruppen och pedagogerna jag intervjuade går inte in och stör för mycket i barnens lek utan de vill att barnen ska lösa konflikter som uppstår själva först innan de ingriper.

Agnes Sjöström & Emma Liljegren: “Normbrytande flickor och normtypiska pojkar”: En kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs f-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A-nivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. I denna undersökning görs en kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i barnlitteratur. De skönlitterära barnböcker som analyserats är Pippi Långstrump, Sunes jul och Biblioteksmysteriet. Syftet med uppsatsen är att granska och analysera skönlitteratur som riktar sig mot barn i förhållande till genus. Dessutom kommer uppsatsen också att diskutera hur man kan använda sig av skönlitteraturen i klassrummet för att arbeta med genusfrågor. För att genomföra denna analys kommer fokuset vara på att analysera böckernas huvudpersoner och bipersoner för sig, samt närmare analysera om författarna har framställt genus implicit eller explicit. Således tar uppsatsen utgångspunkt i hur genusföreställningar ser ut i samhället och analyserar om karaktärerna i böckerna möter dessa förväntningar eller visar på normbrytande egenskaper. Resultatet av analysen visar skillnader i både framställning av huvudkaraktärer så väl som bikaraktärer. Dessutom synliggörs också skillnader i hur genusföreställningarna framställts medvetet eller omedvetet. Avslutningsvis ges exempel på hur lärare kan arbeta med barnlitteraturen i syfte att belysa hur genus och könsroller kan användas i klassrummet. Bland annat diskuteras normativiteten i Sunes jul och de komplikationer dess implicita framställning kan ge läsare. Detta görs genom en lektionsbeskrivning som innefattar diskussion, samtal, och reflektion. Vidare ges exempel på hur lärare kan arbeta med de kvinnliga karaktärerna Pippi och Maja.

The purpose of this study is to discover and analyse the gender stereotypes presented in a selection of books where the characters are gender neutral animals or figures, based on the fact that as a reader you cannot distinguish by the cover or the icon text if the characters are of the male or female sex. The books have been analysed with a qualitative image and text analysis from a gender perspective. The analysis has focused on highlighting the norms presented in the books with a focus on gender roles and the gender markers that can be linked to stereotypical behaviors of girls and boys respectively. The analyses show that the books contain both confirmatory and breaking representations of the characters in both text and image, regarding the prevailing gender stereotypes. / Syftet för denna studie är att upptäcka och analysera de könstereotyper som framställs i ett urval av böcker där karaktärerna är könsneutrala djur eller figurer, i den mån att man som läsare inte kan urskilja via omslaget eller ikonotexten om karaktärerna är av det manliga eller kvinnliga könet. Böckerna har analyserats med en kvalitativ bild och textanalys utifrån ett genusperspektiv. Analysen har fokuserat på att synliggöra de normer som framställs i böckerna med fokus på könsroller och de genusmarkörer som kan kopplas till stereotypa beteenden hos flickor respektive pojkar. Analyserna visar att böckerna innehåller både bekräftande och brytande framställningar hos karaktärerna i både text och bild, gällande de rådande könssterotyperna.

<p>Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad. Sammantaget visar resultatet på att vägledarna är positivt inställda till att vara en bidragande faktor för att öka möjligheten till att elevers val grundas på det ”fria valet”, inte utifrån kön.</p><p>Our study, which comprises six interviews, has focus on awareness of gender among counsellors. How they work with gender in the meeting with students to wide the student’s perspective and in which way they imagine to work to be able to create a awareness of gender in intermediate level. The result of the study shows that awareness of gender is a difficult conception which has different meaning for the counsellors. The counsellors mean that the ways they work today are not a planned way of working but we see that they are unaware of it. They work with gender in different ways. At the intermediate level the counsellors like to contribute in different ways to wide the student’s perspective concern self-knowledge, occupation and labour market. All in all the result shows that the counsellors have a positive attitude to take part in the work, to increase the possibility for students to make choices based on the “free choice” and not based on their sex.</p>

<p>Denna studie syftar till att ge en beskrivning av hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare på en anstalt hanterar känslor i sin yrkesroll. Vidare hur manliga och kvinnliga kriminalvårdare hanterar de intagnas känslor och sina egna känslor? Finns det några skillnader i känsloarbetet ur ett könsperspektiv och om det finns, vilka är skillnaderna? Utefter studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsansats som utgångspunkt. Studien innehåller sex intervjuer med tre manliga och tre kvinnliga kriminalvårdare. Insamlingen av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning på området är begränsat i Sverige men internationellt har det skett viss forskning. Den forskning som finns visar på att kriminalvårdares hantering av känslor är något problematisk och att det finns vissa skillnader i hanteringen mellan män och kvinnor. Denna studies resultat visar på att kriminalvårdarna upplever att känsloarbetet till viss del påverkas av kriminalvårdens administrativa föreskrifter (KVAF). Det framkommer även att humor används som en strategi i arbetet med de intagnas men även deras egna känslor. Vidare visar resultatet på att de könskulturella skillnaderna som finns påverkar de manliga och de kvinnliga kriminalvårdarna i sitt känsloarbete.</p> / <p> This study aims to give a description of how men and women as prison officers handle emotions in their profession. Further how men and women as prison officers handle the inmates emotions and their own emotions? Are their differences between the sexes in the emotional labour and which are the differences? Along this study purpose a qualitative research was chosen. The study contains six interviews with prison officers, three men and three women. The collection of the empirical material was done through semi-structured interviews. Previous research in Sweden is limited but their has been done some research international. The research proves that the handle of emotions for prison officers is problematic. It also demonstrates that men and women handle emotional labour different. The result of this study illustrate that correctional system administrative directions (KVAF) affect the emotional labour. The result also demonstrates that humour is used as a strategy in the emotional labour. Further the result proves that the gendercultural system affect the prison officers in their emotional labour.  </p>

Vår studie, som omfattar sex intervjuer, fokuserar på genusmedvetenhet hos vägledare. På vilket sätt de arbetar med genus i mötet med elever för att vidga perspektiv och på vilket sätt de kan tänka sig att arbeta med att skapa en genusmedvetenhet hos elever i år 4-6. Vårt resultat visar att genusmedvetenhet är ett svårt begrepp som har olika betydelse för vägledarna. Vägledarna menar att de inte arbetar på ett planerat genusmedvetet arbetssätt idag men vi ser att de omedvetet arbetar med genusperspektivet genom olika aktiviteter. I arbetet med elever i år 4-6, vill vägledarna bidra på olika sätt med att vidga elevernas perspektiv gällande självuppfattning, yrken och arbetsmarknad. Sammantaget visar resultatet på att vägledarna är positivt inställda till att vara en bidragande faktor för att öka möjligheten till att elevers val grundas på det ”fria valet”, inte utifrån kön. Our study, which comprises six interviews, has focus on awareness of gender among counsellors. How they work with gender in the meeting with students to wide the student’s perspective and in which way they imagine to work to be able to create a awareness of gender in intermediate level. The result of the study shows that awareness of gender is a difficult conception which has different meaning for the counsellors. The counsellors mean that the ways they work today are not a planned way of working but we see that they are unaware of it. They work with gender in different ways. At the intermediate level the counsellors like to contribute in different ways to wide the student’s perspective concern self-knowledge, occupation and labour market. All in all the result shows that the counsellors have a positive attitude to take part in the work, to increase the possibility for students to make choices based on the “free choice” and not based on their sex.