The aim of our study is to investigate the experiences of preschool teachers in relation to the gender-coded popular culture in preschool. The Preschool Curriculum states that everyone who works at preschools shall counteract gender stereotypes, while highlighting that the preschool should give children an enjoyable learning based on their interests. Scholars have shown that popular culture and gender work are two complex areas which both exist in Swedish preschools, and therefore we aim to investigate preschool teachers experience of popular culture at the preschools.

Vårt arbete kretsar kring genus och betydelsen om genusmedvetenhet i förskolan. För enligt Skolverket (2014) samt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5) har barn rätt att utvecklas utan påverkan från stereotypa könsroller under sin vistelse på förskolan. Vår valda teori är inlärningsteorin för den tar upp hur barn skapar sin identitet genom att ha vuxna som modeller och tar till följd efter deras beteende, vilket vi ansåg kan förklara varför det är viktigt att pedagoger föregår med hållbart exempel på genusnormerna. Därmed är vårt syfte med undersökningen att skapa kunskap om förskollärarnas påverkan av barns genusnormer i förskolan. Undersökningens specificerande syfte är utifrån detta att undersöka vilka olika sätt pedagoger resonerar kring arbetet med genus.I bakgrunden tar vi upp jämställdhetsarbetet ur ett historiskt perspektiv, för att klargöra hur det har påverkat genusmedvetenhetens framfart. Vidare i bakgrunden tar vi upp olika genuspedagogiker som har utvecklas ur genusprogrammen som startade 2004. Den könskompensatoriska-, könsneutrala- och den normkritiska pedagogiken. Vi tar även upp vår valda teori, inlärningsteorin och teorins syn på barns identitetskapande.Vår studie är en kvalitativ studie där vi valt att arbeta med intervjuer för att närma oss pedagogernas tankar kring sitt arbetssätt. Vi genomförde enskilda intervjuer och använde oss av löpande protokoll för att samla in vårt empiriska materialVårt resultat visade att pedagogerna säger sig tänka utefter könsneutral, normkritisk och könskompensatorisk pedagogik under bemötandet av barnen och samtalen med barnen om genus. Deras genuspedagogik smittar även av sig på miljön och val av leksaker. I resultatdiskussionen diskuteras dessa pedagogiker utifrån vårt resultat. De presenteras under olika rubriker: bemötande, genussamtal och miljö. Resultatet visade att barnen påverkas av pedagogernas förhållningsätt, genom detta kan en konsekvens vara att om en pedagog utgår från traditionella könsnormer i sitt arbete kan barnen påverkas till att bibehålla de normerna. Vi tar även upp läroplanens mål och inverkan på pedagogiken, enligt läroplanen ska inte traditionella könsroller användas i pedagogiken dock för att kunna arbeta kompensatoriskt måste förskollärare utgå från de traditionella könsrollerna för att kompensatoriskt motverka dem.

<p>Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den här</p><p>undersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna och</p><p>fysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet har</p><p>för eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutom</p><p>gjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.</p><p>Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböcker</p><p>som fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon större</p><p>betydelse i sammanhanget. Att intresset för fysik minskar, främst hos flickor, verkar alltså inte</p><p>bero på att de tycker fysiken är mansinriktad.</p>

<p>Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.</p>

Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den här undersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna och fysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet har för eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutom gjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker. Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböcker som fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon större betydelse i sammanhanget. Att intresset för fysik minskar, främst hos flickor, verkar alltså inte bero på att de tycker fysiken är mansinriktad.

Syftet är att ta reda på vilka hjältar som finns i 15-16-åringars erfarenhetsvärldar. Vilka egenskaper förknippar flickor respektive pojkar med hjältar och vad har de för uppfattningar om det motsatta könets erfarenhetsvärldar med avseende på problemområdet? Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod genom en enkätundersökning med öppna frågor. Med hög svarsfrekvens samlades 183 giltiga enkätsvar in från 15-16-åringar vid tre skolor. Resultat: I stort sett alla elever har en uppfattning om hjältar. Deras bild av hjälten är för de flesta präglad av manliga superhjältar, såsom Spiderman och Superman. De få hjältar som eleverna har mött i skolans undervisning är också män. Hälften av alla elever skulle inte vilja vara hjältar, de uppfattar dem som overkliga superhjältar eller tycker att uppgiften att rädda världen är för stor. Bland de elever som kan tänka sig in i hjälterollen väljer flickor både manliga och kvinnliga hjältar, medan pojkar bara kan tänka sig manliga hjältar. Resultatet visar att superhjältar spelar roll för elevernas föreställningsvärldar. Ett enkätsvar ger en antydan om en nyanserad hjälteroll, där en kvinna med känsla, inlevelse, klokhet och sitt intellekt räddar människor ur depression och undergång. Med utgångspunkt i hjälteberättelser som återskapar den rådande genusordningen går det att skapa goda möten för att ifrågasätta attityder och värderingar. Att genus är en social konstruktion innebär att vi kan förändra den rådande könsmaktsstruktur som skapar de ojämlika genusroller vi har idag. För att skolan skall kunna medverka i en sådan utveckling behövs en genuspedagogik som på ett pedagogiskt sätt skapar lärsituationer som ökar medvetenheten om egna aktuella genusvärderingar, genus, genusordning och könsmaktsstrukturer, i syfte att förbereda deltagarna till att förändra sina värderingar, och därmed börja påverka samhället.

In this study, I examine how educators are working with gender. My focus has been on gender and literature. The questions I asked is how educators choose the books that are read in the preschools and if they discuss literature from a gender perspective? I used two methods in this study, observations and interviews. My main base of theory is Lev Vygotskijs’ sociocultural theory. My main conclusion is that gender perspectives are used in varying degrees when literature is discussed. During my observations I could see, that the teachers were working in slightly different ways with gender although they work with the same curriculum. I also found that gender is an important subject in the preschools and that all the teachers thought they worked with gender.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt hur pedagoger förhåller sig till barn beroende på barns kön. För att undersöka detta genomfördes observationer på en förskola för att ta reda på hur pedagoger arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster samt på vilka sätt pedagoger förhåller sig till barn beroende av deras kön. Resultatet visar att trots en strävan att arbeta utifrån ett genuspedagogiskt perspektiv i förskolans praktik befästs snarare stereotypa könsmönster och könsroller än bryts och utmanas. Resultatet synliggör att flickor och pojkar bemöts olika och erbjuds olika förutsättningar i lek, förväntningar och krav beroende av kön. Likaså att barn själva sätter gränser för varandra i sitt subjektskapande.

<p>Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar och föreställ­ningar som högstadieelever har av begreppen genus och normer. Hur skapas kön och på vilket sätt är skolan delaktig i skapandet och normaliseringen av begreppen kön och genus? Genuspedagogik och normkritisk pedagogik diskuteras i förhållande till elevernas uppfattning om genus i en diskurs om makt. Studien är empirisk och har genomförts i en etnografisk kvalitativ ansats genom deltagande observation och intervju som redskap. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Yvonne Hirdmans teori om genussystem och Judith Butlers postmoderna genusbegrepp.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att elevernas uppfattningar kring genus och normer är svaga. Eleverna efterfrågar mer kunskap kring begreppen och de anser att det är viktig att arbeta med förståelsen kring dessa begrepp i skolan. Studien visar även hur högstadieelever upprätthåller och skapar normer kring genus och kunskap samt att de använder stereotypa könsroller för att beskriva flicka/pojke och kvinna/man. Som slutlig diskussion diskuteras en normkritisk pedagogik som en del av en mer genusneutral undervisning.</p><p> </p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har. Förskollärarna var ofta inte medvetna om att de gör en skillnad i hur de bemöter barnen. Vidare är de översens om att jämställdhet är ett viktigt perspektiv i det pedagogiska arbetet. De anser att de måste bli medvetna om sina förutfattade meningar och sitt aggerande utifrån dessa. Det är först när man får kunskap och förståelse för genusbegreppet som det går att förändra de stereotypa könsrollerna.