<p>The purpose of this essay is to find out how gender upholds in a classroom, both by students as well as the teacher. The procedure has been to observe the relationship between students and also the teachers. The observations is analysed according to theories of gender and a discussion about why gender is maintained follows. The conclusion of the result is that gender is being preserved in different ways, but also the contrary – students and the teacher oppose it. The students maintain the conception about boys being takers of spatial and verbal area whereas girls many times get in the background due to the competion in the classroom. Gender is also preserved by students true the norm always being pointed out. The teacher mainly conserves the conception about boys and their verbal and central spatial place in the classroom that their behaviour gives them, in the same time the conception about girls being silence, nice and helpful is maintained. At the same time as gender is being conserved there are examples of the contrary where girls for example oppose the idea of the silence, nice and helpful girl or where the masculine and the feminine picture gets dualistic.</p>

The purpose of this essay is to find out how gender upholds in a classroom, both by students as well as the teacher. The procedure has been to observe the relationship between students and also the teachers. The observations is analysed according to theories of gender and a discussion about why gender is maintained follows. The conclusion of the result is that gender is being preserved in different ways, but also the contrary – students and the teacher oppose it. The students maintain the conception about boys being takers of spatial and verbal area whereas girls many times get in the background due to the competion in the classroom. Gender is also preserved by students true the norm always being pointed out. The teacher mainly conserves the conception about boys and their verbal and central spatial place in the classroom that their behaviour gives them, in the same time the conception about girls being silence, nice and helpful is maintained. At the same time as gender is being conserved there are examples of the contrary where girls for example oppose the idea of the silence, nice and helpful girl or where the masculine and the feminine picture gets dualistic.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie. Vi frågar oss om det praktiska genusarbetet bidrar till att vidga maskulinitetsbegreppet och därigenom i förlängningen även bidra till ett mer jämställt samhälle. Syftet med studien är därför att undersöka vilka meningsskapande beskrivningar, diskurser, om maskulinitet som artikuleras, fixeras och normaliseras i de givna dokumenten. Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är ett urval av kommunala jämställdhetsdokument för skolorna i Halmstad kommun. De är alla dokument som på något sätt använts i det praktiska genusarbetet för en mer jämställd skola. R.W. Connells maskulinitetsteori om de multipla maskulinitetsidentiteterna har utgjort den genusteoretiska basen för vår uppsats då vi, liksom Connell, anser att maskulinitet inte är något enkelspårigt och på förhand givet. Även Marie Norbergs syn på maskulinitet har inspirerat vår studie. Den metod (och teori) som används för vår analys utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys. Mer specifikt är det hans tredimensionella analysmodell som har anammats och vidareutvecklats för att bättre passa vårt syfte. Metoden har en central roll för denna uppsats. Vad vi fann i vårt resultat är inte bara att en smal och stereotyp maskulinitet ständigt kopplas till kategorin pojkar i de analyserade dokumenten. Vi fann också att kategorin pojkar återkommande och frekvent återfinns i negativa sammanhang och i negativa berättelser. Vi ser framförallt två problem med det genusarbete som kommit till uttryck i de analyserade dokumenten. Det första är den stereotypa och smala maskulinitet kopplad till kategorin pojkar som artikuleras och som vi befarar, i praktiken, innebär att de politiskt fastslagna jämställdhetsmålen motverkas. Det andra problemet är att dokumenten, genom att de så tydligt uttrycker hur pojkar som kategori är, fokuserar på olikheter mellan könen och därmed bidrar till att förstärka den förmodade klyftan mellan dem.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollärare anser att jämställdhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollärarna upplevde att de uppnår jämställdhetsmålen i Läroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi även ta reda på vem som sågs som ansvarig för fortbildning inom dessa områden. För att ta reda på förskollärarnas åsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollärarexamen och var yrkesverksamma på olika förskolor i Mellansverige. De intervjuade förskollärarna beskriver i resultatet att de anser sig vara medvetna om vad jämställdhet betyder för dem samt att de uppfyller jämställdhetsmålen utifrån Läroplanen. Dessutom beskrev förskollärarna vad genuspedagogik betyder för dem genom praktiska exempel, men hade svårare att i korta ord förklara det. Chefen var den som ansågs som ansvarig i bred majoritet för fortbildningen enligt de intervjuade förskollärarna.

I denna studie har vi genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod undersökt tre manliga förskollärarstudenters upplevelser av att vara män inom förskollärarprogrammet med fokus på maskulinitetspositioner. Vi har genom vår studie velat ta reda på hur de manliga förskollärarstudenterna förmedlar sin maskulinitet i berättelsen om deras verksamhetsförlagda utbildningsperioder. Samt vilka typer av maskulinitetspositioner som kan identifieras utifrån informanternas utsagor.De teoretiska utgångspunkterna vi utgått ifrån är R. W Connells maskuliniteter med utgångspunkt i hegemonisk maskulinitet samt relaterade maskulinitsbegrepp. Dessa har genomsyrat såväl planerande som den analys som gjordes i diskussionen till denna uppsats. Ett antal teman utkristalliserades i informanternas berättelser om sina upplever, varför dessa även blev en viktig del av vårt resultat och vår diskussion. Då förskoleverksamheten vilar på läroplan för förskolan, är även denna en viktig del av arbetet.De data som samlades in under intervjuerna utgör studiens resultat. De temaområden som belyses i studien är bland annat omvårdnads- och rutinsituationer där risken att missuppfattas som pedofil är stor; manliga förskollärare som förebilder och kompensation för frånvarande pappor; samt könskodat görande och genusmedvetet arbete i förskolan.Resultatet av denna studie visar att de manliga förskollärarstudenterna förmedlar olika maskulinitetspositioner i den dagliga verksamheten på förskolan utifrån vilken social situation de befinner sig i, men att de i och med hotet att missuppfattas som förbrytare får ta ett steg tillbaka; såväl i sin förskollärarroll som i sin maskulinitet när det gäller exempelvis omvårdnadssituationer. Studien visar även att de manliga förskollärarstudenterna genom att gå utanför en traditionellt manlig yrkesväg bidrar till en maskulinitet i förändring.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde. Från resultatdelen kunde det utläsas att det var många olika definitioner på de genusvetenskapliga begreppen och att flertalet av pedagogerna inte hade samma syn som forskningen kring om det beror på det sociala eller det biologiska när barnen positionerar sig som pojkar eller flickor. Resultatet visade också att endast ett fåtal pedagogerna använder sig av det komplicerande och normkritiska arbetssättet med barnen och att lite fler än hälften tycker att de har tillräckligt med kunskap för att arbeta med genus. Slutsatser som kunde dras från resultaten från enkäten är att pedagogernas kompetenser i de genusvetenskapliga begreppen är på olika nivå och att de varierar väldigt mycket. Därför drog jag den slutsatsen att det är därför som det komplicerande och normkritiska arbetet inte används i arbetet med genus i förskolan. Ändå så ansåg flertalet av de pedagoger som inte arbetade med det komplicerande och normkritiska arbetet att de ändå hade tillräckligt med kunskap i genus. Kompetens i ett ämne gör att det är möjligt att ta ut svängarna, att verkligen se hur barnen gör genus i barngruppen och att ifrågasätta normer i samhället tillsammans med barnen.

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar på förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar på förskolor utan uttalad genusinriktning ser på genuspedagogik, samt på vilka sätt dessa olika verksamheter kunde påverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omständigheter finns svårigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsätt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger på ett ifrågasättande av rådande normer och en syn på kön/genus som konstruerat och därmed något föränderligt. Inom feminismen eftersträvas en bredare syn på genusfrågorna, något som den här studien står bakom. Studien genomfördes på två olika typer av förskolor där pedagoger intervjuats om sin syn på genuspedagogiskt arbete. Den ena typen av verksamhet hade en inriktning mot genuspedagogik och den andratypen av verksamhet hade ingen uttalad inriktning mot genusarbete. Däremot valdes samtliga pedagoger utifrån deras genusmedvetenhet. Pedagogerna intervjuades med hjälp av en kvalitativ och halvstrukturerad intervjumetod med syfte att få erfarenhetsbaserade och djupgående svar. I resultatet framkom att pedagogernas arbete med genuspedagogik är beroende av den verksamhet och den situation de befinner sig i. Påverkansfaktorer så som samarbete med föräldrar och tidsbrist framkommer som starka. Vidare visades en gemensam syn på att barn influeras av genuspedagogiskt arbete. Några av de sätt pedagogerna trodde att detta skedde på var genom barnens självkänsla och deras inställning till olikheter. Slutsatser som framkom av studien var att det genuspedagogiska arbetet som undersökts framstår som splittrat och handlingsutrymmet tycks variera och vara bundet till situation och miljö.

Denna studie kommer att ta upp vad förskolepersonal tycker om genuspedagogik, samt om hur de använder den och om det råder en könsnorm på förskolan. De frågor som kommer att besvaras är: vad tycker pedagogerna om genuspedagogik, hur menar pedagogerna att de använder sig av genuspedagogik och vilken könsnorm finns hos de intervjuade? Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger som är utbildade för att jobba inom förskolan har intervjuats. Narrativ forskningsdesign har använts för att koda och sortera intervjuerna. Resultatet blev fyra teman: ”pedagogens roll”, ”könets betydelse i förskolan”, ”hur genuspedagogik används hos de intervjuade” och ” måste vara försiktig med genuspedagogik”. I analysen har Hirdmans genusteorier använts som utgångspunkt. Resultaten från analysen har diskuterats tillsammans med den tidigare forskningen i diskussionen och resultatet visar att det manliga fortsätter att vara den rådande normen inom förskolan.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning utbildade fritidspedagogers genusarbete vilar på en teoretisk grund och vilka effekter detta får på planerad verksamhet ur ett genusperspektiv. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerad intervju som metod. I studien intervjuades tre fritidspedagoger. I resultatet kan man utläsa stora genusteoretiska kunskapsbrister hos fritidspedagogerna samt en avsaknad av genusperspektiv i planerad verksamhet. Detta kan främst förklaras med bristande utbildning och fortbildning inom just genus, men också på grund av avsaknad av direktiv från rektorerna på respektive skola.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98).För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten.Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa.