<p>This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality?</p><p>The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men.</p><p>The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality.</p><p>Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.</p>

Studiens syfte är att med hjälp av intervjuer undersöka hur verksamma lärare ser på genusbegreppet generellt samt kopplat till deras läraruppdrag. I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet förekommer inte explicit genus som begrepp, men innebörden av begreppet går att finna i flera avsnitt under läroplanens första kapitel Skolans värdegrund och uppdrag. Insamling av material har skett genom semistrukturerade intervjuer med tre verksamma SO-lärare på mellanstadiet. Det som framkommit i de genomförda intervjuerna är att genus är ett område som många lärare behöver bli tryggare i för att kunna ha ett genuspedagogiskt förhållningssätt i skolan.

Denna studie har undersökt hur två bildlärare arbetar med två mål i kursplanen för bild och har med hjälp av två av didaktikens centrala frågor, undersökt och diskuterat dessa. Två semistrukturerade intervjuer gjordes med två olika informanter i olika delar av Sverige. Dessa bildpedagoger skiljer sig åt vad gäller antal undervisande år, härkomst och storlek på orten de undervisar i, de är däremot i samma åldersgrupp och båda är kvinnor. Resultatet och analysen är indelad efter de två didaktiska frågeställningar studien svarar på; hur arbetar du med målen och vad gör du för att arbeta med dessa. Resultatet visar att den ena informanten aktivt jobbar med de två målen medan den andra informanten enbart jobbar med ett av de undersökta målen, detta på grund av en osäkerhet hos informanten när det kommer till en öppenhet om bland annat diskussioner kring sexualitet.

This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality? The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men. The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality. Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun. Detta för att se om deras arbetssätt skiljdes åt trots att de arbetar inom samma kommun. De pedagoger som blev intervjuade och även observerade är verksamma pedagoger som alla arbetar på lågstadiet. Resultatet av min undersökning visar att de sex pedagogerna oftast har genus i åtanke när de planerar, genomför och utvärderar sina lektioner. Resultatet visar också att begreppet "genus" inte används av de intervjuade. De använder istället ordet "jämställdhet", alltså att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Samtliga pedagoger benämner att genus ska genomsyra alla lektioner som du har och det ska alltid finnas med i din planering oavsett i vilken årskurs du arbetar i.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka tre gymnasielärares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten är även att undersöka om lärarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever läromedlen som finns på respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet är baserat på tre intervjuer med lärare som är verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.</p><p>Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklärarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet är någonting angeläget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn på begreppet genus. Att den negativa synen på genusperspektivet beror på rädsla inför att förändra den egna uppfattningen av könsroller är en möjlighet. Hur strukturen för den genuspedagogiska undervisningen bör te sig skiljer sig mellan de tre lärarna. Två av dem förespråkar en integration av genusperspektivet i övrig undervisning medan den tredje läraren anser att ett temaarbete är att föredra. Vad som är mest påtagligt i denna studie är att männens perspektiv saknas. Lärarna talar mycket om kvinnoroller samt kvinnohistoria, men utelämnar till viss del männens könsroller och historia i sin undervisning. Genusperspektivet inbegriper bägge könen, men lärarna i studien verkar i det närmaste förknippa genusperspektivet med ett feministiskt perspektiv. Samtliga lärare anser att det är en underrepresentation av kvinnor i de läromedel som skolan tillhandahåller. Möjligtvis ligger deras fokus på kvinnors historia inom litteraturen som grund för att uppväga den förringning som finns i läromedlen.</p>

The purpose of this paper is to examine preschool educators conceptions on gender pedagogy. Based on preschool teachers own words, we want to get an insight into the use of gender in the curriculum in preschool classes. We also examine the conditions and setbacks of conducting a gender-sensitive educational way of working the curriculum. In order to examine our research question, we choose the method of qualitative interview, and previous research in the theory of gender pedagogy from a sociocultural perspective, in which social interaction is very important. We have interviewed five educators in preschool classes, all with similar educational backgrounds. In the results and analyses section the educators' definition of gender pedagogy is presented and how they take part in gender educational theories strategies. The result of the survey show that the importance of the educator’s own approach to and further education in, the subject matter, makes it possible to really understand the gender norms. This contributes to the crucial work in counteracting traditional gender patterns. Everyones participation is required in order to make development work possible.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine how teachers work and reflects on gender education in preschools. We also want to take part of how teacher’s thoughts are reflected in the physical indoor environment and how the environment is designed by reviewing the rooms furnishing and the selected materials. We will do this by visiting a number of preschools located in Stockholm and New York. We have chosen three questions to get the answers on our purpose. How teachers reflect around gender pedagogy are, and how the thoughts are expressed in the practical work. How the teachers communicate with their co-workers about gender pedagogy. How the teachers own thoughts and reflections on gender pedagogy have been expressed in the physical indoor environment where the children stay during the day.  We have used interviews and observations as a method to gather the information that we needed to answer our questions of the thesis. We have used the sociocultural perspective, variation theory and queer theory as a ground to analyze our gathered information. As a conclusion we have found that the teachers have different ways of reflecting about gender pedagogy but they still don´t want to focus their work on it. They would rather focus their pedagogy on working with equality, which for them means more than just gender. We have reached that to find a way you work sustainable with gender pedagogy you have to have an open minded attitude towards the children, have critical standards, and an environment where children can grow and learn without focusing on gender.

Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur några elever i åk 3 upplever litteratundervisningen i gymnasieskolan utifrån ett genusperspektiv samt att ta reda på några elevers attityd till ett arbete med genusperspektiv i litteraturundervisningen. Gruppintervjuer med elever i åk 3 genomfördes på fyra olika skolor. Resultatet visar på en variation mellan grupperna i uppfattningar då vissa elever upplever att de aldrig har arbetat med ett genusperspektiv inom litteraturundervisningen och vissa elever upplever att de arbetar med det litegrann kontinuerligt. Resultatet visar även att eleverna anser att deras lärare arbetar utifrån de traditionella könsrollerna inom litteraturundervisningen. Det visar även att samtliga elever har en positiv attityd till ett arbete med genusperspektiv och anser att det är ett viktigt perspektiv att arbeta med i skolan. Studien visar även att eleverna anser att skolan har en omodern uppfattning kring könsroller samt genus och att eleverna upplever att de själva har ett öppnare synsätt kring genus än lärarna och skolan har.