<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samt</p><p>att lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följande</p><p>problemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det för</p><p>motstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrån</p><p>Michel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeers</p><p>teori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sex</p><p>genuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och före</p><p>detta jämställdhetsministern Jens Orback. Analysen av våra informanters berättelser visar att</p><p>motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan återfinns på både statlig, kommunal och</p><p>individuell nivå.</p>

Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samt att lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följande problemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det för motstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrån Michel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeers teori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sex genuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och före detta jämställdhetsministern Jens Orback. Analysen av våra informanters berättelser visar att motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan återfinns på både statlig, kommunal och individuell nivå.

Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och ersatte den tidigare Jämställdhetslagen samt upphävde övriga diskrimineringslagar som fanns för att samlas under en och samma lag. Lagen kräver att alla företag i Sverige med minst 25 anställda måste ha en jämställdhetsplan. En artikel i tidningen ETC har uppgett att bankbranschen är den minst jämlika branschen. Frågan denna studie sökt svar på är om man kan jämföra storbankers jämställdhetsarbete, och i så fall om det kan urskiljas några skillnader och/eller likheter? Detta för att bidra till en ökad förståelse för hur företag arbetar och engagerar sig i jämställdhet. Frågan besvaras genom att granska och studera två storbankers jämställdhetsplaner och intervjua personer som har ansvaret för jämställdhetsplanerna. Tidigare forskning om jämställdhet och jämställdhetsarbete är förhållandevis nytt men växande, denna undersökning har noterat att det internationellt sett ofta forskas om jämlikhet och mångfald som en och samma fråga medan svensk forskning ofta delar upp dem. Både nationell- och internationell forskning visar dock att jämställdhetsarbete är resurskrävande men att företag kan tjäna mycket på sådana genomföranden om det görs rätt med tillräckliga resurser. Resultatet visar att det går att jämföra två storbankers jämställdhetsplaner och att det går att se både skillnader och likheter. Undersökningens analys visar även organisationernas ständigt pågående jämställdhetsarbete och hur det ständigt utvecklas för att förbättra organisationernas jämställdhet.

<p>Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jämställdhetsarbete kan anses som framgångsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhåller om vad ett gott jämställdhetsarbete är. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick från sex olika teman om vad ett gott jämställdhetsarbete bör innehålla, lärande i samband med förändringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svårigheter som kan förekomma med att genomföra ett jämställdhetsarbete som ska leva upp till jämställdhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att låg delaktighet och dålig kommunikation inom verksamheten försvårar implementeringsprocessen.</p>

<p>Vi har undersökt om behöriga lärare har en uttalad tanke med hur de bedriver jämställdhetsarbete i grundskolans tidigare åldrar. Vi har valt att intervjua fem behöriga kvinnliga lärare som har lärartjänst inom Örebro kommun. Dessa lärare har intervjuats om hur de tolkar och arbetar med de utbildningspolitiska styrdokument som skolan har att arbeta efter. Deras svar har ställts mot en tes som vi sedan har undersökt om den kan bekräftas eller förkastas. Att tesen av resultatet att döma förkastas beror på att vi finner att lärarna har en tanke med jämställdhetsarbete, dock så är den inte uttalad.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen. Den enda information pedagogerna i studien upplever att de får om jämställdhet och genus är vad som står i läroplanerna. Ingen av pedagogerna kan påminna sig om att det någonsin förekommit ett arbete med jämställdhet i personalgruppen, men är eniga om att ett kontinuerligt jämställdhetsarbete behövs för att inte falla tillbaka i gamla rutiner. Pedagogerna är eniga om att det inte behövs någon större eftertanke kring genus, då de anser att det efter en lång arbetserfarenhet faller sig naturligt att behandla eleverna på individnivå och inte göra skillnad på kön.

Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jämställdhetsarbete kan anses som framgångsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhåller om vad ett gott jämställdhetsarbete är. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick från sex olika teman om vad ett gott jämställdhetsarbete bör innehålla, lärande i samband med förändringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svårigheter som kan förekomma med att genomföra ett jämställdhetsarbete som ska leva upp till jämställdhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att låg delaktighet och dålig kommunikation inom verksamheten försvårar implementeringsprocessen.

Detta arbete tar upp hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Fackförbund består av sina medlemmar och har många viktiga frågor att förhålla sig till och att bevaka i arbetslivet för sina medlemmars räkning. En av de frågorna är jämställdhet och på det undersökta fackförbundets hemsida tar man upp hur jämställdhet är en av förbundets grundpelare eller som en av ombudsmännen uttrycker det ”en av förbundets många hjärtefrågor”. Detta arbetes syfte är att ur ett jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv studera och analysera hur ombudsmän på ett fackförbund tolkar och förhåller sig till jämställdhet. Ur syftet har två frågeställningar brutits ut; Hur tolkar ombudsmännen begreppet jämställdhet? Hur resonerar ombudsmännen kring jämställdhetsarbete i arbetslivet utifrån den tolkning de gör av begreppet jämställdhet?   En empirisk undersökning i form av intervjuer har genomförts med fem stycken ombudsmän som alla arbetar på samma fackförbund och på samma regionkontor. Materialet har analyserats genom hermeneutisk meningstolkning.   Resultatet visar på att ombudsmännen främst tolkar jämställdhet som orättvisor gentemot kvinnor i förhållande till föräldraledighet och lön. För att arbeta med jämställdhet är ombudsmännens främsta redskap kollektivavtalen men även diskrimineringslagen och ombudsmännen menar att det är viktigt att både arbetsgivare och fackliga representanter bevakar och följer dessa.

No description available.

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer. Före och efter Bella problematiserar ämnet ur ett mer samhällsinriktat sätt, även om skolsituationer också finns med.Alla rapporter, avhandlingar och verk vår uppsats har använt sig av pekar mot samma sak. De som jobbar i skolan är väl medvetna om vilka regler och förhållningssätt lärare bör beakta. Trots det är det ett mycket svårt ämne att jobba med. Brist på kunskap, tron att det är tidsödande och ett synsätt som säger att det redan är så självklart att ämnet aktivt existerar inom skolans verksamhet, gör det komplicerat. Friheten som finns idag i skolan när det gäller tolkningar av texter gör att många olika definitioner finns. För att arbetet ska vara framgångsrikt krävs aktiva insatser, samma definitioner och en gemensam grund att stå på för lärare.