<p>Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samt</p><p>att lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följande</p><p>problemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det för</p><p>motstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrån</p><p>Michel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeers</p><p>teori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sex</p><p>genuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och före</p><p>detta jämställdhetsministern Jens Orback. Analysen av våra informanters berättelser visar att</p><p>motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan återfinns på både statlig, kommunal och</p><p>individuell nivå.</p>

Syftet med vår uppsats var att undersöka motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan samt att lokalisera dess ursprung. Detta har vi undersökt med hjälp av följande problemformuleringar: varför fungerar inte jämställdhetsarbetet i förskolan, vad finns det för motstånd och var finns det främsta motståndet? Uppsatsens teoretiska ram är hämtad ifrån Michel Foucaults teori om makt och motstånd, R. W Connells genusteori och Naila Kabeers teori om empowermentbegreppet. Vår empiri bygger på kvalitativa intervjuer med sex genuspedagoger, en informant som tidigare suttit med i delegationen för jämställdhet och före detta jämställdhetsministern Jens Orback. Analysen av våra informanters berättelser visar att motståndet mot jämställdhetsarbetet i förskolan återfinns på både statlig, kommunal och individuell nivå.

Regeringens förtydligande av förskolans verksamhet är att det mest centrala ska vara att en pedagogisk verksamhet bedrivs. Vidare menar regeringen att förskolan ska arbeta med att främja värdegrunden, vilket innebär att arbeta för varje individs lika värde. För att förstärka jämställdhetsarbetet i förskolan framhöll regeringen år 2002 att varje kommun skulle utbilda minst en genuspedagog. Syftet med examensarbetet är att synliggöra genuspedagogers arbete och få en insikt av vad deras arbete genererar för verksamheten och barngruppen. Studiens fokus ligger i genuspedagogernas eget uttalande av deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper. Vidare presenteras litteratur och tidigare forskning kring genus, genuspedagogik och genuspedagoger. För att nå upp till ett resultat tillämpades kvalitativa intervjuer med sex verksamma genuspedagoger som antingen arbetade ute i verksamheten eller som arbetade med att utbilda pedagoger inom genuspedagogik. Resultatet som frambringades var att genuspedagogik inte är ett ämne som behandlas i ensamhet; en timme i veckan. Genuspedagogik ska genomsyra all daglig verksamhet och det främsta verktyget pedagoger i förskolan kan använda sig utav är sitt eget tänkande. Den största processen i genuspedagogik är pedagogens förståelse för sitt agerande och sin påverkan på både barngrupp och verksamhet. / The government's clarification of preschool is the most important will be to an educational activity is conducted. Furthermore, the government considers that preschool will work to promote the core values​​, which means that work for each individual equal value. To enhance gender equality in pre-stressed government in 2002 that each municipality would train at least one genuspedagog. The aim of the project is to make visible genuspedagogers work and get an understanding of what their work generates for the business and children's group. The study focuses on gender pedagogues own statement of their experiences, knowledge and experience. Furthermore presented literature and previous research on gender, gender education and gender pedagogues. In order to reach a result applied qualitative interviews with six active gender instructors who either worked out in the field or working to educate teachers in gender education. The result that was generated was that gender education is not a subject to be tackled in isolation, one hour a week. Gender Education permeates all daily operations and the main tool educators in preschool can make use out of is his own thinking. The main process in gender education is pedagogue understanding of their behavior and its impact on both the children's group and activities.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar kring olika metoder för genusarbetet i förskolan. Fokus ligger på användandet av barnlitteratur och om den kan tänkas fungera som ett redskap för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien utgår från ett genusperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och en genuspedagog. Eftersom fokus ligger på förskollärares uppfattningar, är genuspedagogen i studien är endast en del av ett urval som gjorts. Hennes kompetens kan däremot ses som värdefull i studiens resultat. Samtliga deltagare i studien anser att barnlitteratur kan fungera som ett underlag för diskussion. I studiens resultat går det även att se hur deltagarna anser att barnlitteratur har en central roll i genusarbetet. Trots detta upplever många deltagare att läsningen inte prioriteras tillräckligt. Resultatet av studien visar också skillnader i hur förskollärarna anser sig vara genusmedvetna i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen åskådliggör även hur den intervjuade genuspedagogen känner sig bortprioriterad av ledningen, vilket påverkar arbetet tillsammans med förskollärarna. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

No description available.