Denna systematiska litteraturstudie lyfter vad tidigare forskning säger kan främja förskolans systematiska jämställdhetsarbete. Syftet med studien är att skapa kunskap om vad som lämpar sig bäst för att främja förskolans systematiska jämställdhetsarbete. Syfte och frågeställningbesvaras genom att undersöka vad tidigare forskning lyft fram som centrala aspekter i förskolans arbete med jämställdhet. Resultatet presenteras utifrån 30 artiklar där det centrala ämnet är jämställdhet. Vi har använt oss av sex olika sökalternativ vid framtagningen av artiklarna. Fyra inkluderingskriterier användes för att avgränsa artiklarna så enbart de relevanta artiklarna för vår studie kvarstod. Sedan kodades materialet och fem olika teman framkom som betydelsefulla i jämställdhetsarbetet. Dessa teman är 1) Kunskapen om jämställdhetsbegreppet, 2) Kunskapen om maktens möjligheter och utmaningar, 3) Arbetssätt och förhållningssätt, 4) Språkets betydelse, 5) Utformningen av lekmiljön. I resultatet lyfts bland annat förskollärarens arbetssätt och förhållningssätt fram som viktiga aspekter för att få till ett systematisktjämställdhetsarbete. Resultatet belyser också aspekten kring osäkerheten omjämställdhetsarbetet då verksamma inom förskolan saknar kunskaper om ämnet. Goda kunskaper krävs för att utforma ett gott systematiskt jämställdhetsarbete och förhoppningsvis kan vi bidra med det utifrån vår studie. Vår forskningsfråga som ska hjälpa oss besvara detta lyder: Vilka forskningsbaserade aspekter lyfts fram som viktiga för få till ett ändamålsenligt systematiskt jämställdhetsarbete i förskolans verksamhet?

I dagens Sverige är det beslutat att offentliga myndigheter ska arbeta med jämställdhetsintegrering i samtliga led inom organisationen. En sådan statlig myndighet är Försvarsmakten som tidigare utgjorde Sveriges sista manliga yrkesmonopol. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor inom Försvarsmakten upplever organisationens arbete med jämställdhet. Studien har genomförts genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem kvinnor som är aktiva inom Försvarsmakten. Ur intervjuerna har små berättelser lyfts ut vilka handlar om kvinnors upplevelser av insatser genomförda av organisationen i syfte att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Berättelserna har analyserats genom narrativ teori och positioneringsanalys. I analysen har det tagits hänsyn till vilka karaktärer som uppkommit i kvinnornas berättelser, samt de karaktärsdrag som kvinnorna tillskrivit dessa. Det har även undersökts hur berättelsen skapats och i vilket syfte den berättas samt vem berättaren anser att de är, jämfört med vad gällande diskurs anser att de ska vara. Resultatet visar att de insatser som gjorts snarare bidragit med en känsla av exkludering hos kvinnorna. Insatserna har upplevts som särbehandlande och som att de grundats ur skillnader på män och kvinnor. Resultatet visar även att kvinnorna i Försvarsmakten skapat en väldigt stark yrkesidentitet som de upplever blivit hotad genom de olika insatserna. Kvinnorna ansåg att jämställdhet för dem var när de fick vara en del av gruppen, vilket stämmer överrens med den identitet som de skapat. Studien kom till slutsatsen att eftersom identiteten var mest framträdande i kvinnornas framställningar om vad ett jämställt försvar ska vara, uppstår det en diskrepans när Försvarsmaktens arbete med jämställdhet inte utgår ifrån kvinnorna de anställer och deras identitetsskapande på arbetsplatsen. Sammanfattningsvis bidrar studien med en ökad förståelse för hur kvinnor i Försvarsmakten upplever deras arbete med jämställdhet och ett förslag på vidare studier inom området är att se till hur andra marginaliserade grupper inom försvaret upplever sin arbetsvardag.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jämställdhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jämställdhetsarbete och i så fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jämställdhetsfrågor på gymnasieskolan.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jämställdhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan. Arbetet har sin utgångspunkt i teorin om genussystemet. Undersökningen består av intervjuer av sju personer som alla på ett eller annat sätt är jämställdhetsansvariga på en gymnasieskola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att maskuliniteten till stor del problematiseras i intervjupersonernas resonemang om jämställdhetsproblem och önskade åtgärder till dessa. Dessutom finns det insatser inriktade på pojkar i det jämställdhetsarbete som bedrivs i undervisningen. Däremot problematiseras inte maskuliniteten i det projektbetonade arbete som finns på skolorna.

I den här uppsatsen har det övergripande syftet varit att genom ett kritiskt perspektiv granska och problematisera det innehåll som presenteras i samband med arbete för ökad jämställdhet. Det utvalda materialet som analyserats har författats och publicerats av fackförbundet Byggnads respektive branschföreningen Byggcheferna. Med hjälp av Bacchis metod ”what’s the problem represented to be?” utreds hur dessa aktörer definierar och förstår jämställdhet, samt hur de motiverar behovet av ökad jämställdhet inom byggbranschen. De frågeställningar som besvaras utöver detta är vilka specifika antaganden som ligger till grund problemrepresentationerna, samt vad som förblir oproblematiserat. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och tar med stöd av Foucault grepp om maktrelationer och diskurs. Även Ackers begrepp ’ojämställdhetsregimer’ har nyttjats. Påvisade brister i det analyserade materialet är avsaknaden av material som benämner kvinnors svårigheter att avancera och nå ledande positioner – något tidigare forskning kategoriserar som centralt för att nå ökad jämställdhet inom byggnadsindustrin. Resultatet visar hur strävan efter ökad jämställdhet och fler kvinnliga byggnadsarbetare motiveras genom marknadens behov och branschens vinstintresse, något som tyder på inverkan av en neoliberal diskurs. Fokuset på den skadliga machokulturen leder till att strukturella skillnader ges mindre utrymme, då explicita åtgärder placeras på en individnivå. Den binära förståelsen av kön, exempelvis när särskilda egenskaper sammankopplas med könstillhörighet, får avgörande effekt för hur aktörerna porträtterar män och kvinnor – vilket indikerar ett behov av utökad genusteori i arbetet. / In this essay the main purpose has been to examine and problematize the content which is presented within work for increased gender equality through a critical perspective. The selected material that has been analysed is authored and published by the trade union Byggnads and the industry association Byggcheferna. By using Bacchi’s method ”what’s the problem represented to be?” how these actors define and understands gender equality, as well as how they motivate the need for increased gender equality within the construction industry, is investigated. The additional research questions include identifying underlying presuppositions or assumptions, and finally what is left unproblematic within the problem representations. The study has a social constructionist perspective and finds support by using theoretical terms from Foucault, and his specific understanding of power relations and discourse. Another theory that has been applied to the analysis is Ackers ‘inequality regimes’. The material is identified as lacking material which proclaims women’s struggles in advancing and reaching positions of power – something that is constituted through previous research as a key issue to reach higher levels of gender equality. The results show how the ambition of increased gender equality and more female construction workers is motivated by and through market needs, as well as the industry’s profit interest. Pointing to a high grade of neo-liberal influence. The focus on what the authors define as ‘as a harmful masculine culture’ leads to structural differences and problems being overlooked, since explicit measures are positioned on an individual level. The binary understanding of the sexes, for example when certain characteristics are connected to and described as determined by gender, has crucial effects for how these actors portray men and women – indicating the need for an extended usage of gender theory in their work.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer. Dessa kan kallas konfliktdiskursen och konsensusdiskursen. Resultaten visar att jämställdhetsarbetarna kombinerar de två. Deras engagemang i feministiska frågor kan tolkas i termer av konfliktdiskursen medan deras arbete ramas in av konsensusdiskursen. De använder den sistnämnda som en strategisk resurs i jämställdhetsarbetet, och flyttar samtidigt fram positionerna för konfliktdiskursen genom sitt arbete. Därmed uppstår frågan om institutionaliserad jämställdhet skapar en tredje aktör, jämställdhetsarbetarna, som påverkar diskursordningen jämställdhet.</p>

<p>This study, entitled A constant balance – Gender equality work in an organisation dominated by women and an organisation dominated by men focuses on attitudes towards gender equality issues in two organisations – one that is dominated by women and one that is dominated by men. The study is based on the Doing gender theory, which primarily means that gender is something people do, it is constantly changing and it depends on the surrounding context.</p><p>The organisations in the study are both working with gender equality issues, but the attitudes towards gender equality work are ambiguous. The primary gender equality issue in both organisations is to increase the number of employees of the non-dominant gender. The gender equality work in both organisations is formally supported but it is also being met with informal resistance. The informants say that it is the older men in the organisations that are the strongest opponents of gender equality work. The common attitudes is said to be “it is good as it is”.</p><p>The Equal Opportunities Act (sw: Jämställdhetslagen) is said to be very important in the legitimisation of the gender equality work. All informants say that it is good that such an Act exists. The main view of men and women is based on complementary thinking. Women are supposed to be empathetic, attentive and caring while men are said to be action-geared, technical and physically strong. To work with gender equality can be seen as a constant balance act. The issue has to be raised to accomplish change but at the same time it is important not to push too hard, it can lead to backlashes.</p> / <p>Föreliggande intervjustudie behandlar attityder gentemot jämställdhet och jämställdhetsarbete i en organisation som domineras av kvinnor och en som domineras av män. Studien utgår teoretiskt från Doing gender-perspektivet, där betoningen ligger på att kön är något som görs och är beroende av den omgivande kontexten.</p><p>Båda organisationerna arbetar med jämställdhet men attityderna till jämställdhetsarbetet är tvetydiga inom båda organisationerna. Den centrala frågan i organisationernas jämställdhetsarbete är att öka antalet individer av det underrepresenterade könet. Jämställdhetsarbetet möts av ett formellt stöd men även ett informellt motstånd. Detta beskrivs komma främst från de äldre männen i 50-/60-årsåldern. Den allmänna attityden sades annars vara att ”vi har det väl bra som vi har det”.</p><p>Jämställdhetslagen beskrivs vara väldigt betydelsefull för att legitimera jämställdhetsarbetet. Samtliga informanter är positiva till att lagen finns. Synen på kvinnor och män präglas av ett komplementärt tänkande. Kvinnor förväntas vara empatiska, lyhörda och omvårdande medan männen ses som handlingsinriktade, tekniskt kunniga och fysiskt starka. Att arbeta med jämställdhet kan ses som en ständig balansgång. Frågan måste uppmärksammas för att förändring ska ske men samtidigt får man inte trycka på för hårt. Det kan leda till bakslag.</p>

<p>This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality?</p><p>The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men.</p><p>The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality.</p><p>Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.</p>

I förskolans styrdokument beskrivs det att förskolans verksamhet ska influeras av den värdegrund som hävdar allas lika värde oavsett olikheter, samt skyddar alla barn från att bli kränkta. Förskollärarna på förskolan ska arbeta för att ge alla barn samma rättigheter, och det beskrivs i förskolans läroplan att de ska motverka traditionella könsmönster. I tidigare forskning skrivs det bland annat fram att det finns en svårighet i att det inte förklaras i läroplanen hur det praktiska arbetet med jämställdhet och genus ska gå till. Det framkommer också från tidigare forskning att förskollärare ofta förstärker traditionella könsmönster istället för att motverka dem, och att traditionella könsmönster sällan ifrågasätts. Syftet med denna studie är att synliggöra hur fyra förskollärare beskriver arbetet med jämställdhet och genus i förskolan. I denna studie används begreppen jämställdhet, behovsprincipen, könsneutralitet, könsöverskridande, genus och kön för att analysera det som framkommer i resultaten av studien. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna ser en svårighet i att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Förskollärarna beskriver att jämställdhet innebär att alla barn i förskolan får lika tillgång till alla material, lekar och hjälp efter sina egna förutsättningar. För att motverka traditionella könsmönster beskriver informanterna i studien framförallt att de försöker arbeta könsöverskridande och ifrågasätta de stereotypa/traditionella könsmönster som finns. En aspekt som kan utläsas från tidigare forskning är att förskollärare sällan arbetar könsöverskridande, och detta skiljer sig alltså mot det som förskollärarna i denna studie beskriver. I denna studie beskriver informanterna att jämställdhetsarbete ur ett genusperspektiv främst handlar om att erbjuda allt material och alla möjligheter till alla barn, men också att arbeta könsöverskridande, snarare än könsneutralt.

Revisorsprofessionen är en profession som under en längre tid verkat som ett manligt reservat. Problematiken som infinner sig inom revisorsprofessionen är emellertid att den är könssegregerad. Kvinnorna finns främst representerade på lägre positioner. Revisionsbyråerna hänvisar ojämställdheten till den inbyggda trögheten och lutar sig tillbaka på tillförligheten att framtiden kommer medföra en jämställd revisorsprofession. Professionen har under det senaste decenniet mottagit ökade krav på att integrera ett jämställdhetsarbete i den dagliga verksamheten. Studien ämnar därav att undersöka, bidrar revisionsbyråernas reella jämställdhetsarbete till en ökad jämställdhet? Syftet med studien är att skapa en förståelse för revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Vidare ämnar studien att analysera om det föreligger diskrepans mellan revisionsbyråernas dokumenterade och reella jämställdhetsarbete. Detta genom att (1) kartlägga revisionsbyråernas jämställdhetsmål samt (2) identifiera vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna tillämpar, för att säkerställa att jämställdhetsarbetet leder till en ökad jämställdhet. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studiens empiriska data samlades in stegvis. Den sekundära data samlades in genom att observera revisionsbyråernas hållbarhetsredovisningar. Den primära data samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer, varav två kontorschefer. Studien pekar ut en huvudsaklig slutsats om revisionsbyråernas jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att det föreligger en diskrepans mellan de stora revisionsbyråernas centrala jämställdhetsplaner och jämställdhetsprocesser .Den identifierade diskrepansen uppenbarar sig mellan de byråinterna faktorerna och jämställdhetsprocesserna. Förslag till vidare forskning är att undersöka vilka tillvägagångssätt som revisionsbyråerna kan tillämpa för att integrera jämställdhetsprocesserna i den dagliga verksamheten.

Det finns väldigt många sätt att arbeta både med jämställdhet i stort och med kvalitativ jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra olika verksamheter integrerar arbetet med kvalitativ jämställdhet i verksamheten. Utifrån detta arbetades det fram en frågeställning om hur jämställdhetsarbetet beskrevs, motiverades och vad det visade på för förståelse av genus och jämställdhet. Metoden jag använt mig av är semistrukturerade intervjuer. I själva analysen har jag utgått från teorier om jämställdhet och jämställhetsarbete, makt, genus och perspektiv på organisationer. Resultatet visar på att det finns många olika sätt att arbeta med jämställdhet och också flera olika anledningar som motiverade till ett jämställdhetsarbete. De offentliga organisationerna framhävde motiv om rättvisa och demokrati medan de privata organiastionerna dessutom lyfte fram ett ekonomiskt perspektiv som viktigt. Alla informater menade att det fanns en stor fördel att arbeta med kvalitativ jämställdhet. Slutsatsen blir att det finns många olika sätt att arbeta integrerat med kvalitativ jämställdhet, men för att det ska få någon genomgripande effekt måste det vara ett långsiktigt arbete.