No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer. Dessa kan kallas konfliktdiskursen och konsensusdiskursen. Resultaten visar att jämställdhetsarbetarna kombinerar de två. Deras engagemang i feministiska frågor kan tolkas i termer av konfliktdiskursen medan deras arbete ramas in av konsensusdiskursen. De använder den sistnämnda som en strategisk resurs i jämställdhetsarbetet, och flyttar samtidigt fram positionerna för konfliktdiskursen genom sitt arbete. Därmed uppstår frågan om institutionaliserad jämställdhet skapar en tredje aktör, jämställdhetsarbetarna, som påverkar diskursordningen jämställdhet.</p>

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister.</p><p>För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på</p><p>Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.</p><p>Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället.</p><p>Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar.</p><p><em>Expressen eller <em>Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom. </em></em></p>

Uppsatsens syfte är att undersöka jämställdhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus på konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden består av diskursanalys av material från tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jämställdhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och näringslivet. Utgångspunkten är att diskurser är betydelsebärande system som är relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. Utifrån tidigare forskning framstår två aktörer vara särskilt relevanta: välfärdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att två diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer. Dessa kan kallas konfliktdiskursen och konsensusdiskursen. Resultaten visar att jämställdhetsarbetarna kombinerar de två. Deras engagemang i feministiska frågor kan tolkas i termer av konfliktdiskursen medan deras arbete ramas in av konsensusdiskursen. De använder den sistnämnda som en strategisk resurs i jämställdhetsarbetet, och flyttar samtidigt fram positionerna för konfliktdiskursen genom sitt arbete. Därmed uppstår frågan om institutionaliserad jämställdhet skapar en tredje aktör, jämställdhetsarbetarna, som påverkar diskursordningen jämställdhet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister. För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat på Vi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler. Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället. Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll. Flera av våra informanter formades till profiler för sina respektive tidningar. Expressen eller Aftonbladet. Vi frågade dem om hur de kom in på kvällspressen, hur de upplevde det att vara kvinna i en väldigt mansdominerad bransch, och vilka förändringar kvinnorna fick igenom.

In the past, the meaning of marriage has been an agreement between two people to live together and have children in a legitimate manner. The marriage was not just to form a couple; it was also to merge two families together. From the early 1900s until today the allegation of marriage and its influence got a significant change compared to early societies which have aroused my interest to perform this into a research paper. My study is focused on marriage and social changes during the 1900s. Thoughts that arise now is that why there was a remarkable change in the marriage rate during the 1900s and whether there were any social changes had to do something with it. The investigation is based primarily on the statistical calculation that shows that the marriage rate during the 1900s got a remarkable change and behind this change lies among others the provision of welfare state and women's emancipation. The paper analyzes the changes that occurred during the 1900s marriage rates and the social changes that occurred at the same period and are associated with the changing of family patterns during the 1900s.

This thesis studied how educational ideals (bildningsideal) were constructed for the working class in the socialist working-class newspapers Arbetet and Social-Demokraten and compared it to the education ideals for women in the feminist working class newspaper Morgonbris within the period 1900-1930. The purpose of this thesis was to analyze how the workers’ education-ideals were constructed in the newspapers, how they were communicated and to whom they were encouraged. The contents in the newspapers were deconstructed with the use of a qualitative content analysis to decipher manifest and latent content to find constructions of educational ideals. This was then analyzed with a gender-theoretical framework to decipher the gender relations that constituted these ideals. The results showed a multitude of refinement- and education-ideals that motivated workers’ education in various ways. In general, education and refinement were encouraged to a gender-neutral working-class subject. But the results showed that workers’ education and refinement was communicated and motivated in different ways when addressing it to women versus men. Women where to educate themselves to gain strength to the working-class movement, to rationalize and discipline themselves and to rise to the level of the working-class men and take responsibility within the organization. Men were to educate themselves to develop their personal character, the individual self-esteem and to develop a stronger mind to challenge the bourgeoisie intellectually. The common cause of workers’ education was characterized by a loyalty to the working-class organizations and its members. There was a distinguishable hierarchy between men in the organization and between women and men. Apathetic men were frowned upon and there was a clear educational ideal amongst working-class men that all men had to relate themselves to. The same was true for women, however; women also stood in relation to men, where they always were portrayed as subordinate, retarded and in need of stricter guidance and supervision.

Den här uppsatsen handlar om hur religion användes i argumentationen hos den tidiga kvinnorörelsen. Uppsatsen fokuserar på perioden 1904–1913 och jämför användandet av religion som argumentationsverktyg hos två olika kvinnotidskrifter, den socialdemokratiska Morgonbris och den mer borgerliga Dagny. Syftet är att undersöka om religion användes som resurs eller resistans i argumentationen kring religionen i sig samt två för samtiden aktuella sociala frågor: prostitutionen och fattigvården/välgörenheten.  Kvinnorörelsen hade börjat etableras redan under andra halvan av 1800-talet men det tidiga 1900-talet såg en intensifiering i engagemang som med tiden ledde fram till den kvinnliga rösträtten. Under denna period börjar kvinnor uttrycka åsikter om fler olika ämnen i fler olika kanaler.  Undersökningen tar sin utgångspunkt i Inger Hammars forskning som menar att tidigare forskning om kvinnorörelsen varit ”religionsblind” och inte tillräckligt betonat vikten som religionen hade för kvinnlig frigörelse och hur det utnyttjades i kvinnornas argumentation. Hammar undersöker andra halvan av 1800-talet och jag ville i denna undersökning visa hur dessa tendenser även fanns kvar under 1900-talet.  Undersökningen visar att religionen användes aktivt i båda tidskrifternas argumentation och att det fortfarande fanns ett värde i den, trots en ökad sekularisering i samhället. Undersökningen visar även att det fanns likheter i hur tidskrifterna använde religionen i argumentationen, trots sina skilda politiska åsikter, men även stora olikheter.

Den här C-uppsatsen är skriven vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument den socialdemokratiska kvinnorörelsen använde sig av i sin agitation för den kvinnliga rösträtten i Morgonbris: tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen mellan åren 1909-1914, hur denna argumentation förändrades under undersökningsperioden samt hur dessa socialdemokratiska kvinnors inställning till den borgerliga kvinnans rösträttsförening LKPR såg ut gällande den kvinnliga rösträtten. Studien bygger på en kvalitativ textanalys där alla aktuella upplagor av tidningen Morgonbris har närlästs. Undersökningen har sin grund i Yvonne Hirdmans genusteori samt Zygmunt Baumans identitetsteori om ”vi-och-dom”. Analysen visar att den socialdemokratiska kvinnorörelsen argumenterade för kvinnlig rösträtt utifrån: medborgarskap, särart- och likhetsfeminism, klass samt med hjälp av andra länders erfarenheter och framgångar inom området. Andra argument fungerade opinionsbildande med syfte att ena arbetarklassens kvinnor i kampen för den kvinnliga rösträttens införande och att genom starkt organisations- och påverkansarbete få dem att rösta på SAP. Gällande frågan om hur argumentationen förändrades under undersökningsåren visar analysen bl.a. att de socialdemokratiska kvinnorna under undersökningens första år fokuserade på argument av särartsfeministisk karaktär och klassargument. Under undersökningens sista år fokuserade de snarare på argument av likhetsfeministisk karaktär och socialistiska argument – de gick allt mer åt vänster. Beträffande relationen mellan den socialdemokratiska kvinnorörelsen och LKPR visar min undersökning att de socialdemokratiska kvinnornas gemensamma identitet, deras ”vi”, skapades genom att de framställde de borgerliga kvinnorna som ”dom”. De socialdemokratiska kvinnorna ansåg att LKPR inte arbetade för alla kvinnors rätt till rösträtt.

Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu