Global ETD Search

1	Religion som resurs eller resistans? : Kristendomen som argumentationsverktyg i tidskrifterna Dagny och Morgonbris perioden 1904–1913 Eliasson, Alva January 2023 (has links) Den här uppsatsen handlar om hur religion användes i argumentationen hos den tidiga kvinnorörelsen. Uppsatsen fokuserar på perioden 1904–1913 och jämför användandet av religion som argumentationsverktyg hos två olika kvinnotidskrifter, den socialdemokratiska Morgonbris och den mer borgerliga Dagny. Syftet är att undersöka om religion användes som resurs eller resistans i argumentationen kring religionen i sig samt två för samtiden aktuella sociala frågor: prostitutionen och fattigvården/välgörenheten. Kvinnorörelsen hade börjat etableras redan under andra halvan av 1800-talet men det tidiga 1900-talet såg en intensifiering i engagemang som med tiden ledde fram till den kvinnliga rösträtten. Under denna period börjar kvinnor uttrycka åsikter om fler olika ämnen i fler olika kanaler. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Inger Hammars forskning som menar att tidigare forskning om kvinnorörelsen varit ”religionsblind” och inte tillräckligt betonat vikten som religionen hade för kvinnlig frigörelse och hur det utnyttjades i kvinnornas argumentation. Hammar undersöker andra halvan av 1800-talet och jag ville i denna undersökning visa hur dessa tendenser även fanns kvar under 1900-talet. Undersökningen visar att religionen användes aktivt i båda tidskrifternas argumentation och att det fortfarande fanns ett värde i den, trots en ökad sekularisering i samhället. Undersökningen visar även att det fanns likheter i hur tidskrifterna använde religionen i argumentationen, trots sina skilda politiska åsikter, men även stora olikheter. Kvinnorörelsen religion prostitution fattigvård välgörenhet borgerlighet socialdemokrater History Historia
2	"Förtroende till det läsande folket!" : Folkbiblioteket och folkbildningen under sekelskiftet 1900 / ”Trusting the reading community!” : Public libraries and popular education at the turn of the 19th century Lagerqvist, Hanna January 2015 (has links) The purpous of this master’s thesis is to explore how the swedish public library evolved between 1890-1911, before the state implemented the library reform in 1912. The material used to cunduct the study concists mainly of texts published during the time frame of the thesis in the form of books, booklets and articles from Folkbiblioteksbladet, a journal dedicated to the subject of the swedish public library. Drawing upon Habermas theory of the structural transformation of the public sphere and Bourdieus theories about taste as social distinction and symbolic capital, the thesis seeks to show how the public participated in the evolvement of the public library and which aspects of society that contributed to the public library’s establishment as an institution. The findings are also discussed in relation to previous research of the history of the Swedish public library. In summary, the study shows that the public library evolved as part of a larger aim to educate the masses with help from what was seen as ”good” litterature. It also shows that even though the higher classes decided the premisses for public education and the public library, some of the ideas were shared by the working class despite their different political goals. Libraries--History Public education Sweden Bourgeoisie Working class Folkbibliotek bibliotekshistoria folkbildning borgerlighet arbetarklass
3	Norrköpings folkpark, 1893-1895 : En diskursanalys av den ideale besökaren Trkulja, Simo January 2006 (has links) <p>Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.</p><p>Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende. Borgerlighetens förhoppning var att genom disciplinering utifrån de fastställda reglerna för korrekt beteende skapa ordningsamma, flitiga och tidsmedvetna arbetare. Detta gjordes delvis i syfte att höja fabrikernas effektivitet och kvalitén på den tid som arbetaren sålde till företagen.</p><p>Borgerligheten sökte även förändra besökarnas relation till naturen och indirekt till nationen genom att skapa ideala förutsättningar för upplevelser och konsumtion av den genuint svenska naturen. Disciplineringen i folkparken skedde parallellt med indoktrineringen av det genuint svenska i andra sammanhang. I skolan förmedlades bilden av den svenska naturen via dikter, bilder, konst och sång och understödde upplevelserna i folkparken. Förhoppningen var att dessa erfarenheter skulle öka arbetarnas fosterlandskärlek och indirekt förbättra arbetarnas relation till nationen och borgerligheten.</p> Folkparken Norrköping Svensk natur Disciplinering Indoktrinering Industrialism Nationalisering Fabriker Arbetarkultur Borgerlighet Diskursanalys Michel Foucault History Historia
4	Norrköpings folkpark, 1893-1895 : En diskursanalys av den ideale besökaren Trkulja, Simo January 2006 (has links) Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt. Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende. Borgerlighetens förhoppning var att genom disciplinering utifrån de fastställda reglerna för korrekt beteende skapa ordningsamma, flitiga och tidsmedvetna arbetare. Detta gjordes delvis i syfte att höja fabrikernas effektivitet och kvalitén på den tid som arbetaren sålde till företagen. Borgerligheten sökte även förändra besökarnas relation till naturen och indirekt till nationen genom att skapa ideala förutsättningar för upplevelser och konsumtion av den genuint svenska naturen. Disciplineringen i folkparken skedde parallellt med indoktrineringen av det genuint svenska i andra sammanhang. I skolan förmedlades bilden av den svenska naturen via dikter, bilder, konst och sång och understödde upplevelserna i folkparken. Förhoppningen var att dessa erfarenheter skulle öka arbetarnas fosterlandskärlek och indirekt förbättra arbetarnas relation till nationen och borgerligheten. Folkparken Norrköping Svensk natur Disciplinering Indoktrinering Industrialism Nationalisering Fabriker Arbetarkultur Borgerlighet Diskursanalys Michel Foucault History Historia
5	Den förs”könande” läroplanen : Sexualitet, samtycke och relationer i svenska läroplaner / The engendering curriculum : Sexuality, consent and relationships in Swedish curriculums Dören, Håkan January 2023 (has links) Detta arbete ämnar att analysera flera läroplaner skapade mellan 1955 och 2022 för att undersöka formationen av sexualitet och kön, risk samt makt. Detta görs genom att använda diskursanalytiska metoder utifrån följande perspektiv: Sexualitet och kön, risk samt makt. Genom att utgå från Barnard, Bergström & Boréus, Laskar samt Lukes olika teoretiseringar förtydligar detta arbete den uttryckta läroplanen samt den antydda läroplanen. Resultatet visar att läroplanernas formationer av sexualitet och kön samt makt har förändrats över tid. Sexualitet och kön har gått från att endast inkludera cismän till att övergå till en könlös inkludering genom termer som elev eller eleven. Makten över undervisningen har skiftat från regeringen och Skolöverstyrelsen till eleverna för att slutligen existera i ett utrymme mellan regeringen och läraren. Riskdiskursen är den diskurs som kontinuerligt existerat i liknande former mellan läroplanerna. Förändringen i makt, sexualitet och kön visar på en förändring i skolnormen, dock så visar kontinuiteten i riskdiskursen att sexualundervisningens fokus ej förändrats nämnvärt utan fortsätter med sitt fokus på riskbeteenden. Borgerlighet Diskursanalys Kön Läroplansanalys Makt Risk Sexualitet Samtycke Relationer Queer Pedagogik Pedagogy Pedagogik
6	”En ung verkligen bättre herre aldrig är klädd på det viset” : Grilljannen som hot mot borgerliga manlighetsideal 1890–1900 / A True Young Gentleman is Never Dressed That Way : The grilljanne as a threat to bourgeoise ideals of masculinity 1890–1900 Flärd, Emma January 2020 (has links) This is a study about the “grilljanne”, a type of young dandy in fin-de-siècle Stockholm. The “grilljanne” was known for his odd, flamboyant sense of style, his constant economic troubles, and his disruptive behaviour in public. The main source for descriptions of the “grilljanne” is the boulevard newspaper Figaro and its editor-in-chief Georg Lundström (who published under the signature Jörgen). The purpose of the study is to examine how the “grilljanne” was portrayed as an opposite to the dominant bourgeoise ideals of the 1890s. By considering the “grilljanne” a stereotype, it looks at how the stereotype was constructed by the writers of Figaro, and how it relates to contemporary discussions about class, gender, sexuality and youth. The analysis is inspired by recent research into the history of masculinity, and how deviant forms of masculinity have been constructed as countertypes to the dominant ideals. The “grilljanne” was continuously mocked in Figaro, both because of his style and his behaviour. Specifically, he was portrayed as the antithesis of bourgeois masculine ideals of self-restraint and moderation. His vanity, snobbishness and excessive interest in fashionable consumption makes him comparable to various forms of dandyism during the second half of the nineteenth century and made him a caricature of over-the-top elegance. The negative portrayal can also be seen as an expression of anxieties regarding blurred lines between classes, changing sexual morality and increasingly unclear distinctions between male and female behaviour. The “grilljanne” was often also described as a symptom of a debased and degenerate youth. This related to the specific fear of decadence, a phenomenon which has usually been studied by historians of literature. This study has shown that phenomena such as decadence and dandyism were intimately connected to fin-de-siècle anxieties about class, masculinity, sexuality and youth. Grilljanne dandy fin-de-siècle bourgeois masculinity stereotype boulevard newspaper Grilljanne dandy dekadens borgerlighet manlighet stereotyp boulevardpress fin-de-siècle History of Ideas Idé- och lärdomshistoria
7	Äktenskapsideal i svenska giftermålstidningar 1914 och 1924 : föremål för liberal styrningspolitik Bohlin, Svante January 2013 (has links) This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view. This essay tries to dervie these traditions from the concerned magazines in an age of modernity and uncertainty. äktenskap tvåsamhet kärlek giftermålstidning giftermålstidningar liberal styrningspolitik Knut Wicksell Wicksell Frederick Brotherton Meyer Meyer nymalthusianism malthusianism kristendom giftermålsbalken Lagberedningen civiläktenskap borgerlig vigsel särartstänkande beslutande organ ideologi rättigheter skyldigheter urbanitet modernitet borgerlighet makt
8	Den qvinnliga konstnären: : representationer i tidskriften Palettskrap 1877 –1904 / The woman artist: : representations in the journal Palettskrap 1877 – 1904I Österberg, Susanna January 2016 (has links) Jag har ägnat denna uppsats åt att undersöka Kungliga Konstakademiens elevtidning Palettskrap från och med att det grundades 1877 till och med 1904.Tidningen består av anteckningar, protokoll och en mängd med bilder såsom porträtt, illustrationer och skämtteckningar. Mitt syfte har varit att se hur konflikten kring kvinnorollen generellt och kvinnliga konstnärsrollen specifikt kommer till uttryck under det sena 1800-talet i en intern elevtidning som Palettskrap. Jag har huvudsakligen utfört bildanalyser men även lyft fram text ur Palettskrap som har varit relevant för mitt ämne. Jag har analyserat bildernas uttryck och bildbudskap utifrån Roland Barthes semiotiska metod. För en genusmedveten och kritisk blick på det konsthistoriska sammanhanget, har jag har tillämpat ett feministiskt perspektiv som varit verktyg för att dekonstruera den maskulina myten om modernismen och konstnären. Min undersökning visar att det finns två etablerade stereotyper/kategorier av den kvinnliga konstnären: den ”okvinnliga” konstnären och ”amatören”. Dessa två stereotyper återspeglar den borgerliga synen på kvinnlighet/femininitet som oförenlig med konstnärsrollen. / I have dedicated this essay in researching the journal Palettskrap founded by students at the Royal Swedish Academy of Arts in 1877. Palettskrap consists of notes, protocols and a variety of images such as portraits, illustrations and satirical cartoons. My purpose has specifically been to see how the conflict of the woman artist is articulated during the late 1800's in a student journal such as Palettskrap, and also more generally, how the woman's role in society is articulated. I have primarily analyzed images but I have also exposed text from Palettskrap which has been relevant to my subject matter. By using Roland Barthes' semiotics, I have analyzed the images' expression and message. For a gender-sensitive and critical eye on the art historical context, I have applied feminist theory which has been useful in deconstructing the masculine myth on modernism and ”the artist”. My research shows that there are two established stereotypes/categories of the woman artist: the ”unwomanly” artist and the ”amateur”. These two stereotypes reflect the bourgeois notions of womanhood/femininity as incompatible with the role of the artist. student journal Palettskrap Royal Swedish Academy of Arts late 1800's amateur unwomanly womanhood femininity role of the artist bourgeois Sweden feminist theory myth masculine feminine modernism palettskrap palett-skrap konstakademien feministisk teori borgerlighet borgerlig maskulin myt kungliga konstakademien konstakademin flanör voyeur sedlighet konstnärsgeniet bohemen tradition qvinna kvinnliga avdelningen manliga blicken manligt nätverk manliga nätverk maskuliniserad kvinnlig konstnär kvinnlighet ärad samtida häxa silhuett ernst ljungh konstnärsrollen kvinnliga konstnärer amatör amatören dilettant dilettantism okvinnliga stereotyp karikatyr sekelskiftet 1880-talet nya kvinnan tradition modernitet modernism offentliga privata rum sent 1800-tal Humanities Humaniora

Search results