Denna studie är en kvalitativ filmanalys av den populära tv-serien Bron, med fokus på huvudkaraktären Saga Norén. Studien utgår från teorier kring den manliga och kvinnliga blicken. Uppsatsens syfte är att belysa ämnet kring hur en kvinna förväntas uppträda utifrån de rådande normerna, men också hur hon uppfattas av andra. Uppbyggnaden av genus- och könsmaktsordning är ett ständigt relevant forskningsämne, där mediernas kraft att påverka publiken spelar en viktig roll.   Studien är baserad på könsteorier som relaterar till stereotyper, såväl som den manliga blicken. Till studiens analysdel skapades ett analysverktyg baserat på Selby och Cowderys trestegsmodell och mise-en-scén. De scener som valdes ut för analysen sorterades i fyra olika kategorier baserat på återkommande mönster. Varje kategori sammanfattades i en kort sektion, som samtliga diskuteras i det sista avsnittet. Resultatet av studien visar att Saga Norén avviker från hur en stereotyp kvinnlig karaktär förväntas uppträda. Hennes sätt att framträda, och det avvikande beteendemönstret bidrar också till att hon inte upplevs att synas i bild för att behaga någon. / This study is a qualitative film analysis focusing on the main character Saga Norén in the popular tv series Bron, based on the male and female gaze. The essay highlights the topic of how a woman is expected to behave based on the prevailing gender roles, but also how she is perceived by others. The construction of gender and gender roles is a constantly relevant research topic, where the media's power to influence the audience plays an important role.   The study is based on gender theories that relate to stereotypes, as well as the male gaze. For the analysis part of the study, an analysis tool was created based on Selby and Cowdery's three-stage model and mise-en-scène, using these theories as a foundation. The scenes selected for the analysis were sorted into four various categories based on recurring patterns. Each category was summarized in a short section, to be discussed in the final section.   The result of the study shows that Saga Norén departs from how the stereotype female character is expected to behave. Her way of appearing, and the deviant behavior pattern also contributes to her not being perceived to exist in a position to please.

Denna studie undersöker hur kvinnor representeras i reklam. Syftet med denna studie är att ta reda på hur Lindex i två olika kampanjer representerar kvinnor i sin reklam för underkläder för kvinnor. Undersökningen fokuserar på om representationen i kampanjerna förhåller sig till stereotyper eller femvertising. Uppsatsen grundar sig på teorier om representation och semiotik samt vad stereotyper är. Metoden som har använts är en semiotisk analys. Resultatet visar att de två olika kampanjerna skiljer sig åt trots att de marknadsförts i samma produktkategori. Den första kampanjen visar många tecken som tyder på att reklamkampanjen är mer stereotypiskt, eftersom den representerar många förutfattade meningar om vad som är snyggt och attraktivt. Den andra kampanjen visar varierande kroppar och åldrar. Reklamen blir inte stereotypisk men är ändå inom ramen för vad som anses vara attraktivt, då alla kvinnor i bilden har fixat hår, har mjuk kropp, lagom mycket rynkor om de är äldre och så vidare. Detta tyder på att kvinnor måste vara attraktiva, för att representeras i reklam. Den första kampanjen blir en negativ syn hur kvinnor borde vara och upprätthåller kvinnliga skönhetsideal medan den andra kampanjen gör att fler kan relatera till personerna då de visar upp fler människor i olika kroppar, åldrar och etnicitet

Syftet med detta arbetet var att få en ökad förståelse för hur bilden av det stereotypt manliga förändrats i reklam och hur det kan vara normbrytande. Som medel för att göra detta använde jag en visuell analys, med semiotiska analyser som grund och med fördjupning av en diskursanalys. Till min analys har jag tagit sju stycken bilder från Åhlens kampanj ”Bryt klädmaktordningen” som avbildat männen i den kampanjen. Jag har, genom mitt metodval, kunnat se bilderna ur ett samhällsperspektiv. Majoriteten av de bilderna som jag har analyserat associerar till kvinnlighet på ett förminskande sätt och alla männen får behålla sin maktposition genom att de tillåts att behålla sin blick. Från min slutsats kan man se att det blir viktigt för företag som försöker driva normbrytande reklam att vara medvetna om vilka föreställningar de reproducerar och hur det påverkar vårt samhälle. / The main goal with this essay was to gain a greater understanding of how the image of the stereotypic male has changed in advertising and how it can challange the norm. To do this I used visual analysis, with semiotical analysis as the base and discoure analysis for recess. In my analysis I have taken seven images from Åhlens campaign ”Bryt klädmaktordningen” which pictures the men in the campaign. I have, through my choice of method, been able to see the images through a societal perspective. The majority of the images that I have analyzed associate with femininity in a reducing way, while all the images of the men keep their position of power through the male gaze. In my conclusion it becomes clear that it is important for companies that try to challange the norm through advertising, to be aware of what kind of concepts they reproduce and how these affect our society.

Hur representeras kvinnor i spelet ”The Witcher 3: Wild Hunt” – ett spel i en medeltida miljö som spelas utifrån ett mansperspektiv? Med hjälp av representationsteori och teorin om ’den manliga blicken’ har detta studerats för att se hur kvinnor representeras och behandlas inom spelet. Genom textanalys har jag granskat vad som sägs och hur det sägs, för att ta reda på hur framställningen av kvinnor ser ut. Resultatet visar på att det finns en tydlig tendens att framställa kvinnor genom såväl stereotyper som den manliga blicken samt att det finns en tydlig symbolik.

This study examined whether gender stereotypes and tropes are still used in movies, through analyzing two popular film trilogies with an age difference of 20 years. Each trilogy’s protagonist and love interest were analyzed with the goal of determining how each character were potrayed. This study was seen through a gender perspective, and based on a structuralism approach. To answer the study’s research questions, Mulvey’s (1975) male gaze theory and Hall’s representation theory were used. The study had a qualitative approach and a discourse analysis was used as an method, and the analysis model Mise-en-scène (Selby & Cowdery, 1995) was used. Upon completion of the study, the following could be ascertained: first, gender stereotypes and tropes are still used in films. But has become better at be hidden into the plot. Second, each character was portrayed according to gender stereotypes as well as tropes. Finally, both similarities and differences could be established in the representation of each character. Where it was clear that even though Elle were the protagonist of one trilogy, it was still the man who controlled the relationship. The same thing was stated in the Spiderman trilogy.

This essay explores male intimacy in popular culture, specifically focusing on how the visual representation of male intimacy in The Blaze's music video Virile can be interpreted in relation to male friendship within patriarchal norms of masculinity in music videos through a western perspective. The method used was semiotic film analysis and theories of body language and representation to analyze the material, which was divided into stages based on dramaturgy. The analysis showed that while the music video challenges patriarchal norms of masculinity by portraying men expressing love and intimacy towards each other, it also satisfies the male gaze through stereotypical masculine body language. The conclusion of the analysis was that due to the constant presence of the male gaze within a patriarchal structure, male representation can never be free from its own oppression.

Uppsatsen undersöker hur sexualisering av kvinnliga karaktärer tydliggörs i tonårsfilmer, mer specifikt filmerna Mean Girls och Clueless. Studien analyserar filmernas kvinnliga karaktärer utifrån fyra huvudkategorier av sexualisering; kläder, utseende, beteende och omgivning. I uppsatsen undersöks även hur sexualiseringen förändras i takt med att de kvinnliga karaktärerna genomgår en karaktärsutveckling. Studien utgår från teoretisk kunskap om bland annat femme fatale, den manliga blicken och stereotyper för att uppnå slutresultatet. Resultatet visar att sexualiseringen dels ligger i hur karaktären klär sig, med exponerande plagg där hud och former betonas. Dels även i hur den kvinnliga karaktären beter sig, hur hon är självkritisk och anpassar sig efter mäns önskan. Utseendet sexualiseras genom tydliga krav på bland annat en smal kroppstyp och omgivningen kommer undan med att behandla de kvinnliga karaktärerna som lustobjekt. Karaktärerna blir mer sexualiserade efter att de genomgått en utveckling och blivit populära, detta eftersom karaktärerna tillåter sig själva att bli sexualiserade för mäns uppmärksamhet och för att upprätthålla populariteten.

Denna uppsats undersöker hur huvudkaraktären Bella Cherry framställs i fem porrinspelningsscener i filmen Pleasure (Thyberg, 2021). Utgångspunkten är att se om regissören Ninja Thyberg avsexualiserar sin huvudkaraktär. För att lyfta fram om Bella sexualiseras eller inte, mer specifikt av kameran, bikaraktärer eller publiken, anläggs teorierna om den manliga blicken och kvinnliga blicken. Bella sexualiseras genomgående av manliga bikaraktärer, kameran filmar för det mesta inte Bellas kropp och publiken identifierar sig mestadels med Bella, men får även delvis tillgång till henne. I filmens inspelningsscener representeras Bella inte på ett enhetligt sätt. Hon visas som både naked och nude, som passiv och aktiv, som utsatt och den utsättande och utifrån den manliga samt kvinnliga blicken. Teorierna om den manliga och kvinnliga blicken har även visat sig inte kunna täcka relationen mellan en aktiv och en passiv kvinna. Slutligen sexualiserar Thyberg delvis sin huvudkaraktär.

Den manliga blicken är ett koncept/fenomen som skapades av film-teoretikern Laura Mulvey,och som nu finns inom en stor del av median, från reklam och film till serietidningar och spel.För att begränsa vårt arbete fokuserar vi på spel, specifikt genren: MMORPG, Fantasy ochAction. Genom vår undersökning kommer vi använda oss av fyra befintliga karaktärer frånolika spel, analysera deras design, varför den tillgodoser den manliga blicken och vad detbetyder. Efter det skapar vi en alternativ design, med vår metod reverse male gaze. En metodvi skapat utifrån arbetet och forskning utförd av Genusfotografen (2021) och Ehrnberger(2017). Vi dokumenterar vår process hur vi skapade vår gestaltning och hur den motsätter sigden manliga blicken med nya perspektiv. Slutligen så diskuterar vi vår process, våra val,vidare forskningsmöjligheter och hur väl vi svarade på forskningsfrågan vi ställde oss själva itexten / The male gaze phenomena, a theory coined by feminist film theorist Laura Mulvey, iscommon in todays media, it ranges from advertisements and films to comics and games. Thisstudy focuses on games and their character design. In this study, we analyzed and redesignedfour characters from four different games all from the same genres; Fantasy, Action, andMMORPG. After that, we create an alternative design, with our method reverse male gaze. Amethod we created based on the work and research carried out by Genusfotografen (2021) andEhrnberger (2017). We document our process, how we created our design and how it opposesthe male gaze with new perspectives. Finally, we discuss our process, our choices, furtherresearch opportunities and how well we answered the research question we asked ourselves inthe beginning

Undersökningens syfte är att med hjälp av semiotiska och receptionsestetiska verktyg undersöka hurArvida Byström i Inflated Fiction (2018) ifrågasätter den manliga blicken och föreställningar om femininitet. Mot en blickteoretisk bakgrund har begrepp som maskeraden och subversiv affirmationtillämpats för att visa hur objektifierande bildkonventioner används för att konkretisera ideologiska fenomen. Analysen uppmärksammar hur intertextuell opposition, retorisk integrering, retorisk likhet ochskriftliga element används för att bekräfta, returnera och störa. Den manliga blicken i synnerhet och denpatriarkala ideologin i allmänhet. Avslutningsvis föreslås begreppet subversiva affirmationer, snarare än maskeraden, för att beskrivaByströms konstnärliga strategi. Trots begreppets begränsningar menar jag att det mer effektivt betonarhur ideologiska fenomen kan konkretiseras genom mimesis. Maskeraden som begrepp riskerar osynliggöra andra sociala grupper och reproducera föreställningar om relationen mellan biologiskt könoch socialt genus. Subversiva affirmationer blir därför mer lämpligt med tanke på det queer-feministiskasammanhang Byström rör sig inom