No description available.

Bråk är ett område inom matematiken som många anser är svårt. I screeningar har elever låga resultat inom området och många lärare tycker bråk är svårt att lära ut. Med detta som bakgrund väcktes mitt intresse för bråk. Jag ville titta på vad eleverna möter när de arbetar med bråk i sina läroböcker. Två läroböcker riktade till elever i årskurs fem valdes ut för en läromedelsanalys. Böckerna granskades utifrån aspekten representationsformer, vilka representationsformer som finns i de uppgifter som handlar om bråk i läroböckerna samt hur dessa används. Den teoretiska utgångspunkt som används i studien är Duvals representationsteori. Enligt teorin är det viktigt att elever, för att få en fördjupad förståelse för matematik, får möta många olika representationsformer i matematikundervisningen. Duval menar också att det har betydelse vilka representationsformer som eleverna får möjlighet att transformera (växla) mellan och inom i en och samma uppgift.   Slutsatsen av studien är att förekomsten av representationsformer skiljer sig åt inom de analyserade läroböckerna. Representationsformen symbolspråk dominerar och förekommer i stort sett i alla uppgifter. Representationsformen talspråk förekommer nästan inte alls.   Uppgifternas utformning möjliggör transformation till viss del inom eller mellan olika representationsformer men i en tredjedel av uppgifterna används endast en representationsform och det saknas möjlighet till transformation. Utifrån slutsatsen kan man kan tänka att det, om man som lärare använder just dessa läroböcker i sin undervisning, är av vikt att arbeta på andra sätt än endast i läroboken så att eleverna möter flera olika representationsformer för att få en fördjupad förståelse inom området bråk.

Denna uppsats behandlar hur representationen av ett samkönat par, Dorian Pavus och Iron Bull i dataspelet Dragon Age: Inquisition, orsakar stridigheter i spelets fandomgrupp. I uppsatsen analyseras hur medietexten representerar paret samt fansens reception av paret och deras sexualitet. Min studie visar att fansens debatter präglas av konflikter om representationen av queerhet i dataspelet. Flera av debattörernas argument har en prägel av moralpanik. Denna debatt analyseras teoretiskt utifrån representationsteori och queerteori. Slutsatsen är att fansens debatter riskerar att begränsa representationen av sexualitet i dataspel. En begränsning som bidrar till att upprätthålla den heteronormativa matrisen. / <p>vissa bilder är ej inkluderade i nätversionen av uppsatsen på grund av upphovsrättsliga skäl</p>

<p>Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. </p><p>Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik.</p><p>I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.</p>

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda på hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjälp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssätt för begrepp inom geometrin. Frågeställningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lärande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundläggande geometriska formerna? Hur kan matematiklärare använda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades på kvalitativ metod, där intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lärande, vilket ingår i Bruners representationsteori. Det är även denna teori som ligger till grund för uppsatsen. I den empiriska studien ingår resultatet från 32 elevintervjuer samt en undersökning av bilder i läromedlen: Alma, Räkneresan, Talriket och Mattestegen. Med litteraturstudien som bakgrund undersökte jag vilka bilder elever i år 4 och år 6 har av de grundläggande geometriska formerna. Slutligen tas några konkreta exempel upp på lärares arbete med bild/matematik. I resultatet framkommer bland annat att eleverna känner till de geometriska grundformerna samt att de har någon slags förståelse för dem. Eleverna kanske inte alltid har en fullständig förståelse, men de kan använda sig av de geometriska formerna när de exempelvis ska beskriva olika bilder. I resultatet av intervjuerna kunde jag även urskilja vilka av van Hieles inlärningsnivåer eleverna befann sig på.

<p>Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:<strong></strong></p><ul><li>Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? </li><li>I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?</li></ul><p>Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar.</p><p>Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet.</p><p>Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.</p>

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar: Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna? Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar. Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet. Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.

This study examines how cultural journalists in Sweden represented the Danish poet Yahya Hassan from when his first collection of poems was published until the year before his death. In 2013 the Danish-Palestinian poet published his first collection of poems which sold over 100 000 copies, which makes him the most sold debutant in Denmark. In conjunction with the debut a debate occurred in both Denmark and Sweden surrounding the poet and his work. Critical voices in Sweden said the poet contributed to a hostile discourse regarding the muslim community while others tributed the poet and his works arguing the literary artefact was of extaordinary excellence. Previous research about cultural journalism suggests the cultural pages contributes to the political discourse in society and that it is an undervalued form of journalism which needs further investigation to clearly untangle the impact cultural journalism possesses. This study uses qualitative content analysis and the studied material contains 18 articles published in the cultural section of four of Sweden's largest newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The purpose of this study was to analyze how cultural journalists represented, and possibly stereotyped, Yahya Hassan. The study also aimed to disentangle the infected debate of work and person, which has arised in the later years, using Yahya Hassan as subject. This was achieved with the theoretical basis of representation theory, stereotyping, mythologising, and Roland Barthes and Michel Foucalts reasoning regarding work and person. The results show that cultural journalists in Sweden represented Yahya Hassan based on three main themes: savage vs talent, the critics' relationship with the literary artifact and the literary artifact is the person. The journalists did not separate the person from the work, these were rather intertwined with each other. The journalists stereotyped the poet as an ‘immigrant from a criminal suburban area’ and also mythologised the poet. The articles where the literary artifact was in somewhat main focus the tone was overall more positive, while in the articles where the person Yahya Hassan was the main focus the tone was more negative.

Hur representeras kvinnor i spelet ”The Witcher 3: Wild Hunt” – ett spel i en medeltida miljö som spelas utifrån ett mansperspektiv? Med hjälp av representationsteori och teorin om ’den manliga blicken’ har detta studerats för att se hur kvinnor representeras och behandlas inom spelet. Genom textanalys har jag granskat vad som sägs och hur det sägs, för att ta reda på hur framställningen av kvinnor ser ut. Resultatet visar på att det finns en tydlig tendens att framställa kvinnor genom såväl stereotyper som den manliga blicken samt att det finns en tydlig symbolik.

This study examines how the language in Swedish gangsta rap has changed over the last 20 years. More specifically, the aim is to test a formulated hypothesis whether there has been an increase in the total amount and frequency of references to the subjects “weapons”, “violence” and “drugs” in the lyrics, as well as answer the research question whether there are correlations between certain subjects regarding frequencies and amount of references. Furthermore, the analysis seeks to explore in what way language is used to represent gangsta rap as a music genre and societal phenomena by applying Stuart Hall's theory of representation as the study’s theoretical framework. The study is comparative and a quantitative content analysis was chosen as a methodological approach to analyze a sample in total of 20 Swedish gangsta rap songs from each year of 2001, 2011, and 2021. The results showed that weapons was the only subject that continually increased in the total amount of references from 2001 to 2021. The total amount of references to violence had its peak in 2001 while the total amount of drug references was highest in 2011. A positive correlation was found between the variable of the song’s release year and total amount of violence references. Additionally, a stronger positive correlation was found between frequency of violence references and weapon references. These correlations indicate that an increase of one variable correlates with an increase of another variable. The examined changes of the total amount and frequencies of references from 2001 to 2021 have brought knowledge about to what degree these subjects characterize gangsterrap as a subgenre during these specific years. Finally, the result can contribute to an understanding in how language use in Swedish gangsta rap can represent the genre as a societal phenomena.