The background to the study is to see how men as sex buyers are presents in two tabloids, Aftonbladet and Expressen. Not least which social identities ascribes to them and if they are put in a broader social context. Media can be seen as active participants in the society. Media texts are often presents as a conveyer of a reflection of reality. It is the image of men as sex buyers as the media texts conveys and what truths and aspects they highlights that the study would look into. Two databases was used to find the media texts and analyzed on the basis of previous research on prostitution, gender- and masculinity theories. A discourse analysis approach was used as a method. The result shows that men usually paired with a number of different social identities. It could be about what jobs they have, how their economic status looks like, which marital status they have and what sexual needs they have. The problems of men as sex buyers falls on an individual level, combined with their immediate environment. Something that is frequently neglected in the texts is to put the purchase of sex buyers in a larger societal context and discuss issues of gender order and to see the buying of sex in terms of a lack of equality.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i så fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förändrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat på är om kultursidorna har förändrats när det gäller innehåll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i så fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig från Expressens och i så fall hur. Något som också har undersökts är om det har skett en kommersialisering av innehållet på Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i så fall har tagit sig uttryck. Detta har både undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser på uppslaget. I den kvalitativa textanalysen har det även undersökts om det förekommer någon samhällsdebatt i Aftonbladets respektive Expressens recensioner på kultursidorna och om det skett någonförändring sedan 1984. Uppsatsens metod har byggt på en såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys. Denkvantitativa delen har utgått från ett kodschema och syftar till att se generella förändringar avbland annat texttyp och innehållskategorier. Materialet har bestått av 72 uppslag för den kvantitativa delen. I uppsatsens kvalitativa del har fokus legat på huruvida Aftonbladets och Expressens recensioner på kultursidorna speglar samhällsdebatten. 32 recensioner har ingått i den kvalitativa analysen. I den kvantitativa analysen visade resultatet att det har blivit allt vanligare att puffa för skribenten under den undersökta perioden, i såväl Aftonbladet som Expressen. På artikelnivå har texttyperna recension och debattartikel ökat i antal för de båda tidningarna. Resultatet visar för den kvalitativa studien att samhällsdebatten har blivit ett allt vanligare inslag i kulturrecensionen, inte minst i Expressen. Förutom debatt lämnas det också utrymme för ämnen som är kopplade till exempelvis livsstil och privatliv. När det kommer till vilken typ av retorik som förs i recensionerna har ethos ökat sedan 1984 medan pathos och logos har använts konsekvent. Aftonbladet och Expressen har i såväl det kvantitativa som den kvalitativa innehållsanalysen visat på tendenser som tyder på en kommersialisering av innehållet på kultursidorna.

No description available.

No description available.

No description available.

En innehållsanalys av Aftonbladet och Svenska dagbladets nyhetsförmedling av inebördeskriget i Libyen

Uppsatsen undersöker Aftonbladet Kvinna 1992-2001, en satsning grundad i den goda ambitionen att skapa en arena för kvinnor och kvinnofrågor. Syftet är att titta på dess utveckling över tid med tyngdpunkt på huruvida framställningen av särskilt kvinnor, men även män, utmanar eller reproducerar könsstereotypa mönster. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk bestående av genusteori, gestaltningsteori samt tidigare forskning kring kön och media. För att undersöka Aftonbladet Kvinnas tidsmässiga utveckling tillämpades kvantitativ innehållsanalys på totalt 398 stycken analysenheter hämtade från fyra olika tidsperioder: 1992/1993, 1996, 1999/2000 och 2000/2001. Därefter genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av sju artiklar för att på en djupare nivå kunna analysera innehållet. Studiens visar huvudsakligen att Aftonbladet Kvinna till största del utmanar könsstereotyper, exempelvis genom att framställa kvinnor som mångfacetterade, starka, mäktiga, frispråkiga och/eller handlingskraftiga aktörer. Satsningen skiftar även från att 1992-1999/2000 innehållsmässigt fokusera främst på kvinnor till att 2000/2001 domineras av ett könsneutralt perspektiv, vilket innebär att särskiljandet av kvinnor och män minskar över tid. Vidare visade resultatet att bildmaterialet var omfattande under samtliga årtal men att det till största del bestod av rena illustrationsbilder. / <p>Bilaga 4, sid 61-67, har av upphovsrättsliga skäl tagits bort från den elektroniska versionen av uppsatsen. Bilagan återfinns i den av högskolan arkiverade pappersversionen.</p>

Den här C-uppsatsens syfte är att undersöka Dagens Nyheter och Aftonbladets strategier kring flerkanalspublicering och jämföra de två medieföretagens plattformsanpassning. Undersökningen består av en kombination av kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ innehållsanalys. Den kvalitativa undersökningen gjordes med tre medarbetare från Aftonbladet och tre medarbetare från Dagens Nyheter. I den kvantitativa innehållsanalysen undersöktes webb- och printversioner under två dagar - den 26 och den 27 november 2013. De undersökta artiklarna handlade om den då aktuella kidnappningen av två svenska journalister i Syrien. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att både Aftonbladet och Dagens Nyheter strävar efter att nyheten i sig ska bestämma i vilken kanal den ska publiceras. Båda medieföretagen har en ambition att tidningen ska vara en plattform för fördjupning och eget material, medan webben ska erbjuda bland annat webb-tv, bildspel och chatt. Den kvantitativa undersökningen visar att Aftonbladet utnyttjar möjligheterna att ha webb-tv, live-sändningar och bildspel på webben, medan Dagens Nyheter mestadels publicerar artiklar med bara text och ibland bild. Ytterligare visar den kvantitativa undersökningen att båda medieföretagen ofta använde sig av kloning, det vill säga att innehållet från en kanal läggs över till en annan kanal helt utan ändringar. Uppsatsens slutsats, mycket kortfattat, är att Aftonbladet och Dagens Nyheter har en ambition att anpassa innehållet efter plattformen. Studien visar dock att de både medieföretagen har en del de måste arbeta med för att nå sina mål.

Den här studien analyserar brottsrapporteringen i kvällspressen. Syftet är att undersöka vilka förändringar som skett i brottsrapporteringen de senaste tre decennierna, mot bakgrund av ett förändrat medielandskap med nya förutsättningar. 18 artiklar från Expressen och Aftonbladet om tre uppmärksammade mordfall – Sommarstugemordet, Knutbyfallet och massmordet i Falun – analyseras genom kvalitativ textanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om samtida och historisk brottsrapportering, samt om medieutvecklingen de senaste decennierna. Resultatet visar att flera trendbrott har skett: Referenserna till andra medier har ökat kraftigt, de nyaste artiklarna innehåller färre stilistiska finesser, men är rikare på fakta och detaljer.

<p>News graphics as a part of journalism is something that’s constantly developing along with the news. That’s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we’re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there’s almost nothing else written on the subject in northern Europe. It’s an empty space in media science, which is waiting to be explored.In our study we have examined four Swedish newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen over the month of November 2009, a total of 120 newspapers. We have looked at the news graphics in each paper’s news and economics section to examine if news graphics are affected by media logics and news value.The results of the study are quantified and what we did was that we converted the main theories of media logics and news valuing to suit our purpose – describing news graphics in the same way as the theories is used for describing the produced news.Our results indicate that news graphics are mostly used to describe crime, economics, politics and news regarding the environment. We also divided news graphics into different categories: maps, graphs and charts, illustrations and combinations of some of the three previously mentioned. The two most commonly used types of news graphics in our study are maps followed by graphs and charts.Our results also indicate that news graphics is highly affected by media logic seeing media logic as how we write and present news in newspapers i.e. personalization. But still, news graphics is not nearly as affected by media logic and news valuing as news articles in general.A conclusion is that the morning papers (Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) had a higher amount of news graphic overall than the tabloids Aftonbladet and Expressen. But the news graphics in the tabloids was more affected by media logic in many ways.</p>