Denna uppsats är en studie om nyhetsrapporteringen kring attentatet i Trollhättan 2015 och attacken i Stockholm 2017. Studien har med hjälp av en kvalitativ textanalys analyserat totalt tio stycken artiklar från Aftonbladet och Expressen. Båda dåden som analyseras i uppsatsen är enligt definition terrorism, dock blir endast ett av dåden benämnt som terrorism i media. Med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning inom gestaltning, rasifiering och representation har studien belyst skillnader och likheter och vad som framhävs i medias rapportering kring terrorism för att ta reda på vem som kallas terrorist och inte.       För samtliga av studiens tio artiklar är det huvudsakliga syftet att sammanställa och återberätta de aktuella händelseförloppen. Sedan har studien genom valda metoder och teorier kunnat identifiera hur de två händelserna gestaltas. Genom en jämförande analys händelserna sinsemellan visade resultatet att tidningarnas gestaltning främjar en världsuppfattning om terrorism i enlighet med religionens tro. / This paper is a study of news rapports about the acts of violence in Trollhättan 2015  and the attacks in Stockholm 2017. The study uses a qualitative text analysis in order to analyze a total of ten articles from the Swedish news papers Aftonbladet and Expressen. Both acts of violence can be defined as terrorism, but only one of these acts of violence have been called terrorism by the media. With the help of theoretical perspectives such as framing, racialization and representation, this paper acknowledges differences and similarities but also what media emphasizes when they report on terrorism; also which individual is deemed to be called a terrorist or not. For all ten articles analyzed in this study, the main purpose is to gather and retell the current events. By using content analysis and the theories mentioned above, this paper identified how the two events have been framed. By comparing the analyses of the two acts of violence, it is shown that; media depict and emphasize a worldview of terrorism in accordance with religious beliefs.

Problemformulering och syfte: Medias könsrepresentation har under åren visat sig vara ojämn, både i könens förekomst och i de stereotypiska skildringarna. Under 1970-talet var kvinnorna underrepresenterade i dagstidningarnas material jämfört med männen. Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt kvinnor och män framställs på bild i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2015. Ur ett genusperspektiv ville vi analysera bilder som publicerats under en veckas tid, för att se om det finns skillnader i framställandet av kvinnor och män, samt se hur ofta och var de syns i tidningarna. Vi ville även se om det fanns någon skillnad i hur dagspress och kvällspress framställer kvinnor och män på bild. Metod och urval: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ innehållsanalys av bildmaterialet i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Urvalet av tidningar och bilder är strategiskt gjorda. Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade män i både dagspress och kvällspress. Kvinnor representeras mest i kultur- och nöjesdelarna, medan männen representeras mest i sporten. Det finns fortfarande skillnader i hur kvinnor och män framställs på bild, men resultatet visar att det har blivit lite jämnare.

This essay examines if there is any difference how the two biggest tabloids in Sweden, Aftonbladet and Expressen is portraying the Swedish national football team for both woman and men. The purpose is to compare and see if there is any difference regarding what gender you have. We have also examined what gender the authors for the articles have. We have used a quantitative content analysis to get our results. In conclusion, there is a big difference in medial space regarding what gender you have. But there is no significant difference how the reporters are using their language depending what national team they’re writing about. There is also a big majority of male reporters that writes about the national teams.

I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

In this study we have examined how Swedish tabloid newspapers portray supporters in regard to the deadly assault at the Allsvenskan premiere in Helsingborg between Helsingborgs IF and Djurgårdens IF in 2014. We have analyzed published articles in the two biggest tabloid newspapers in Sweden – Aftonbladet and Expressen. Our main findings show that journalists tend to generalize and stigmatize all supporters when writing about hooligans. There is also confusion regarding different groups within the supporter community.

This intersectional study explores how the social constructed categories gender and ethnicity interact with each other in photos picturing Swedish athletes. The studies empirical material is collected from the sport section of the biggest Swedish tabloid newspaper Aftonbladet, and was published during the period 23rd of November, 2012 to 23rd of November, 2015. The photos has been analyzed with a semiotic analysis which establishes that there are discriminating differences in how the athletes are being portraited. The most comprehensive differences are found between the groups ethnical Swedish men and ethnical non-Swedish women.

Denna studie bygger på en jämförelse mellan Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgons nyhetsvärdering. En kombination av undersökningsmetoder har använts för att få en bättre förståelse för nyhetsvärderingen på de olika morgonprogrammen. Detta kallas för triangulering där studien är uppbyggd av kvantitativ innehållsanalys, observationsstudie och intervju som metod. Frågeställningarna som besvaras i studien är: Hur ser nyhetsvärderingen ut på Nyhetsmorgon och Aftonbladet morgon? I vilken utsträckning styrs nyheterna av underhållande- eller informativt syfte? Vad finns det för skillnader och likheter mellan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon och det webbaserade morgonprogrammet Aftonbladet morgon? Finns det några likheter och skillnader mellan medielogiken som råder hos Aftonbladet morgon och Nyhetsmorgon? Studien utgår ifrån olika teorier om nyhetsvärdering, bland annat Ghersetti (2012) och Galtung och Ruge (1965). Den generella slutsatsen som kan dras av studien är att morgonprogrammet Aftonbladet morgon som verkar på webben ska producera snabba lättillgängliga nyheter där tittaren inte behöver engagera sig under en längre tid. Webb-tv:n måste även förhålla sig till resten av sajten för att ge ett enhetligt intryck, medan det traditionella morgonprogrammet Nyhetsmorgon inte har detta problem. Nyhetsmorgon producerar fortfarande enligt den här studien långsammare och längre nyheter där kravet om engagemang från tittaren är betydligt större än på Aftonbladet morgon.

<p>Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.</p><p>Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering. Sagda tidning har även substantiellt färre antal ord i sina artiklar och fler bilder samt interaktionslänkar än konkurrenten Expressen.se. Dessutom är Aftonbladet.se allt som oftast snabbare vid publicering av nyheter.</p> / <p>The aim of this essay is to study media convergence by comparing two traditional media corporations, Aftonbladet and Expressen, which have previously only acted in the press market. Both have entered the digital world by launching online versions of their respective newspapers. The comparison is mainly focused on the content, layout, design and structure for the purpose of finding and mapping apparent differences between the two newspapers online versions. The comparison is conducted in two steps, using both a quantitative and qualitative method.</p><p>The results and analysis sustained by the study reveals that there are differences between the newspapers in the four factors content, layout, design and structure and the differences are most prominent regarding the content aspect. Aftonbladet.se exhibits a tendency which points to it being more oriented towards entertainment. The same newspaper also uses substantially less words, more images and interaction links than its main competitor Expressen.se. Furthermore Aftonbladet.se is more often than not swifter when it comes to publishing news.</p>

The aim of this study was to examine how everyday heroes are constructed in “Swedish Heroes”, which is a series of articles from Aftonbladet. This thesis also aimed to investigate the similarities and differences based on gender in the construction of everyday heroes. We used a critical discourse analysis influenced by van Dijk to match the aims of this thesis. In this study 13 articles from Aftonbladet were analyzed. The results of our analysis showed that in the articles, the heroes were constructed as unique which separated them from other people. The heroes were represented as role models, and received different rewards for their achievements. Although the heroes faced obstacles throughout their heroic efforts, the hero did not surrender. Our study showed that although the construction of male and female heroes had many similarities, there were also differences to be found. In the analyzed articles the male heroes were represented as confident. The female heroes were represented as caring, and motherhood played a significant role in the construction of female everyday heroes.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidningarna Aftonbladet och Expressen rapporterar om mordfall på sina förstasidor i förhållande till de publicistiska reglerna. Studien lägger fokus på tre olika mordfall och hur de två kvällstidningarna agerat gällande hänsynstagande gentemot brottsoffren, brottsoffrens anhöriga samt personer som är misstänkta för brott men ännu inte har dömts. Det teoretiska ramverket för denna studie består av teorierna konsekvensneutralitet och social ansvarsteori, Susanne Wigorts Yngvessons teori om journalistik yrkesetik, de pressetiska reglerna, Ester Pollacks teorier om medier och brott, Nils Christies teori om det ideala offret, Simon Lindgren och Ragnar Lundströms teorier om brottsoffer i medier samt teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys i form av en textanalys med en diskursanalytisk ansats, bildanalys samt vissa kvantitativa inslag gällande antal förstasidor som de två tidningarna publicerat där mordfallen behandlas. Resultatet visar att det finns skillnader gällande vad samt hur mycket Aftonbladet respektive Expressen väljer att publicera på förstasidorna. Båda tidningarna har gjort publiceringar som skulle kunna tolkas bryta mot de publicistiska reglerna och Expressen har gjort detta i större utsträckning.